Begreppet "totalitär" begravt

[Davian]

Det är ju det som är själva poängen med mina inlägg. Definitioner används olika av olika människor baserat på vad de tycker om någonting. Och vissa begrepp är mer negativt laddade än andra. Tex diktator, tyrann, envåldshärskare. Så de begreppen används bra mycket mer sällan om något man har en positiv attityd till.

Så som vi benämner någonting, så skapar vi det. En tyrann är en tyrann enkom för att vi pratar om den på det viset. Stalin var ömsom vän, ömsom fiende till USA. Och beroende på hur USA ställer sig till Stalin påverkar det hur det amerikanska samhället beskriver Stalin. jag tvekar på att så många i USA säger "den sovjetiske generalsekreteraren Stalin" (eller vad hans titel var) i kontrast till "den sovjetiska diktatorn Stalin".

Så; Använder man sig av positivt laddade begrepp om någonting förändras detta någonting till ett mer positivt ting i mångas ögon.
Samma med negativa. Med det sagt; olika människor och stater blir beskrivna på olika vis beroende på hur de ses av andra. Och eftersom vi kulturellt sett är en del av västvärlden har vi ett ganska västvärldscentrerat sätt att betrakta saker och ting på. (dessutom tenderar vi ofta till att tycka att vi har ett mer relevant sätt att se saker på...)

Tex synen och diskursen om Putin för ett modernt exempel. I ryssland, och av rysslands allierade, ses han inte som samma auktoritära halvdiktatoriska ledare som vi ser här i Sverige.


Alltså. Begreppen vi använder för att beskriva någonting visar på vilken attityd man har till det man beskriver.

[Stefan]

Tittar man exempelvis på nazitysklands historia är det ganska klart att Hitler inte ensam bestämde helt själv om allt. Trots att en stat till synes är "totalitär" så finns det ofta en hel del inofficiella makteliter som har inflytande över beslut som fattas och makt som utövas. Synen på "totalitära stater" behöver nyanseras.

Jag antar att du menar Göring, Goebbels, Himmler etc?
Jag håller inte alls med här! Orsaken till att även andra hade faktisk makt, var ju inte att det fanns demokratiska inslag trots allt, utan orsaken var att de andra kunde hugga åt sig bitar och delaspekter av makten. Helt bokstavligen underhuggare.
Nazityskland är ett land som är hyfsat välkänt. Det är därför vi har fått detta belyst.

Det är ju inte så att de t.ex. satt i något slags råd eller kollegium eller ens junta, där de i hyfsat demokratisk ordning kom överens med varandra om huvuddragen och sedan den ansvarige av dem verkställde.
Hitler bestämde "allt" och sjöng första stämman, och sedan de som kunde rycka åt sig egna ariabitar gjorde detta, som ledare för sina avdelningar.

Det säger sig själv att Hitler inte kunde vara med överallt, alldeles speciellt som han använde mycket tid till att sitta och dricka te med sitt närmaste sällskap, och fylla ut tiden med kvasifilosofiska monologer.
Ja mot slutet gjorde han ju det delvis, när han övertog personligen högsta ledningen över östfronten. Det blev ju ännu värre där och sista skuggan av chans att kanske hålla ut, försvann. Som bekant.

Stalin måtte ha suttit och skrivit mycket. Alternativt granskat det hans spökskrivare skrev. Det tar tid och kraft att skriva flera hyllmetrar tättryckt text, även om han hade antagligen hjälp, helt säkert både sekreterare och redaktörer, och möjligen också spökskrivare.

[Davian]

Jag känner att du Stefan inte säger emot Lassemaja på något vis utan faktiskt bekräftar hans tes om att det inte finns en enda central makt. ??