Finns det klasskillnader?

[Leo V]

Insinuerar ingenting. Räcker det med begrepp som individer, kön och nation? Eller skall det bara vara individer som väljer fritt (liber)? Misslyckas hans avancemang - för alla har strukturella möjligheter till sådant? - är det hans eget val. För från alla positioner i samhället ser man också lika bra.

Kan inte klass också användas? Eller är samhället indelat i olika mer framgångsrika och mindre framgångsrika nationer? Mer framgångsrika och mindre framgångsrika kön? För klasskillnader kan det väl inte röra sig om? Eller kan det vara så att klass och nation ibland kan sammanfalla. Eller skall man bara tala om nation? För klass finns inte?

Hur får en individualist-liberal ihop samhällsanalysen? Egentligen? De som har det bäst är bäst, och så finns det inga klasskillnader. Så det så.

[erep]

Genom att ställa en massa retoriska frågor, främjar du inte diskussionen. Eller hur? *retorisk fråga*

[a81]

Problemet med klassbegreppet är att man menar olika saker: ekonomiskt eller socialt.

Jag har sett den här uppdelningen ur ett ekonomiskt perspektiv:

Överklass = ekonomiskt oberoende, behöver inte ens på längre sikt inkomst från arbete.
Medelklass = kortsiktigt ekonomiskt oberoende (klarar sig utan inkomster några månader, något år, etc).
Arbetarklass = lever ur hand i mun, får direkt problem om exempelvis en månadslön uteblir.

Problemet är att man socialt kan ha en helt annan uppdelning. Det finns säkert adliga personer med högstatusjobb som ur denna definition skulle klassas om arbetarklass, medan det finns personer med enkel bakgrund och lågstatusjobb skulle kunna klassificeras som överklass genom till exempel arv eller skogstillgångar.

[LasseMaja]

Man kan också vidga diskussionen till att gärra hela historien. Hur var det egentligen på medeltiden, fanns "adel, präster, borgare och bönder"?

[Markus Holst]

Det finns arbetare, men kan vi kollektivisera dessa till en arbetarklass?

[LasseMaja]

Det finns arbetare, men kan vi kollektivisera dessa till en arbetarklass?

Det har man väl iprincip redan gjort när man kallar dem arbetare.

[Leo V]

Genom att ställa en massa retoriska frågor, främjar du inte diskussionen. Eller hur? *retorisk fråga*

Om du har svårt att fatta behöver ju du inte delta i diskussionen. Eller hur?

[Leo V]

Det verkar som om alla är överens om att den liberala modellen med endast individer inte är fruktbar.
Där varje ny generation startar från samma startlinje och konkurrerar sinsemellan, och var resultatet inte blir ett klassamhälle utan nåt annat som liknar ett sådant men inte är det.

Menar att samhället har väl en historia.

Har sett Marx indelning av kapitalistiska samhället som innehåller fyra klasser:
* Kapitalistklassen
* Medelklassen
* Arbetarklassen
* Underklassen.

Underklassen är de som inte kan jobba och de som inte får tillräckligt med möjligheter till arbetstillfällen.
Arbetarklassen är de som jobbar med produktionsmedlen.
Medelklassen jobbar också men utan direkt koppling till produktionsmedlen.
Kapitalistklassen äger produktionsmedlen.

Ibland innehåller det kapitalistiska samhället rester av det "feodala" samhället som bönder och adel, enligt Marx.

[Leo V]

Det finns arbetare, men kan vi kollektivisera dessa till en arbetarklass?

Det har man väl iprincip redan gjort när man kallar dem arbetare.

Sedan finns det ju klassmedvetande också. Är alla medvetna om sin plats i produktionskedjan och motsatsställningen till andra klasser?

[a81]

Det finns arbetare, men kan vi kollektivisera dessa till en arbetarklass?

VIsst är det svårt att kollektivisera på detta sätt. Det finns massor av personer med arbetarjobb (som för övrigt inte alls behöver vara lågavlönade) som bor i obelånade 5-miljonersvillor, samtidigt som det finns mängder av yngre skuldsatta karriärmänniskor som inte klarar en oväntad kostnad på några tiotal tusen utan att behöver ta lån.

Vi har i Sverige en tendens att överskatta betydelsen av inkomst och undervärdera betydelsen av kapital (pengar på banken, aktier, bostad, skuldfrihet, etc).

[a81]

Det verkar som om alla är överens om att den liberala modellen med endast individer inte är fruktbar.
Där varje ny generation startar från samma startlinje och konkurrerar sinsemellan, och var resultatet inte blir ett klassamhälle utan nåt annat som liknar ett sådant men inte är det.

Menar att samhället har väl en historia.

Har sett Marx indelning av kapitalistiska samhället som innehåller fyra klasser:
* Kapitalistklassen
* Medelklassen
* Arbetarklassen
* Underklassen.

Underklassen är de som inte kan jobba och de som inte får tillräckligt med möjligheter till arbetstillfällen.
Arbetarklassen är de som jobbar med produktionsmedlen.
Medelklassen jobbar också men utan direkt koppling till produktionsmedlen.
Kapitalistklassen äger produktionsmedlen.

Ibland innehåller det kapitalistiska samhället rester av det "feodala" samhället som bönder och adel, enligt Marx.

Det som väl Marx inte tänkte på var att 2000-talets svenska arbetare nästan alltid har kapital (äger sin bostad med eller mindre lån, har pengar avsatt för pension, både statligt från arbetsgivaren och kanske även privat, visst men ganska måttligt bank- eller aktiesparande, etc).

Vi tänker ofta att många svenskar bor i hyresrätt. Så är det inte. Cirka 85 procent bor i äganderätt eller bostadsrätt, vi är nästan alla "småkapitalister". Ta t ex krisen i Saab när löner inte betalades ut. Nästan ingen behövde använda de nödlån som erbjöds de anställda, sannolikt till stor del beroende på låga bostadskostnader i egna bostäder.

[Lasse O]

Det finns arbetare, men kan vi kollektivisera dessa till en arbetarklass?

Det har man väl iprincip redan gjort när man kallar dem arbetare.

Sedan finns det ju klassmedvetande också. Är alla medvetna om sin plats i produktionskedjan och motsatsställningen till andra klasser?

Du tänker kanske exempelvis på högskolestuderande som sommarjobbat som brevsorterare och sedan anser sig vara arbetare med klasskamp på schemat även om har ytterst välbärgade föräldrar?
De kanske var vanligare förr med sina näbbstövlar, kraglösa skjortor och palestinasjalar men visst finns det ännu de som ser fiender i andra "klasser" av människor.

[Marcus]

Hobbymodererande från Hans togs bort.

/Marcus

[Marcus]

Tråden vandrar allt mer in i politik, ett försök till städning från där tråden blir alltför politisk har gjorts och om ingen vändning sker kommer den att låsas.

/Marcus

[Rupert_Giles]

Men min fråga kvarstår; varför måste man sortera människor och placera dem i en viss grupp? Om man är en anhängare av Lenins och Marx klasskamp är det förstås naturligt att sortera individer efter deras inkomst och bildningsnivå men varför skall vi andra göra det? Till vilken nytta?

Det finns olika klassbegrepp.

Marxismens klassbegrepp handlar om interna och nödvändiga relationer, där objekten är existentiellt beroende av varandra. Ex. hyresvärd - hyresgäst, herre - slav, kapitalist - proletär (eller från en annan aspekt, kapital - lönearbete).

Andra sociologiska teorier (ex. Weber och Bourdieu), liksom många officiella och populära uppfattningar, definierar istället klass i termer av delade attribut (inkomst, utbildning, status, attityder osv.) och individer "klassifieras" utifrån hur de korresponderar med dessa definitioner. Relationerna mellan sådana klasser är därför externa och kontingenta.

Marxismens interna klassbegrepp är alltså väldigt annorlunda från den gängse sociologins externa klassbegrepp. De utesluter inte varandra och kan komplettera varandra på många sätt, men de representerar olika sätt att analysera olika saker.

Varför ska man använda sig av klassbegrepp? Man ska använda sig av dem om de motsvarar verkliga sociala förhållanden och har ett förklaringsvärde för samhället. Marxismens klassbegrepp har mycket stort förklaringsvärde för samhället. Även Bourdieus har betydande förklaringsvärde, om än på ett helt annat sätt.