Hur man avgör om ett bruk är islamiskt

[Grottis]

Ofta diskuteras huruvida olika seder och bruk som praktiseras av muslimer, t.ex. kvinnornas slöjbärande, verkligen är en del av religionen islam. Sådana diskussioner utvecklas inte sällan till ändlösa debatter, där man aldrig kommer fram till ett avgörande. Nu finns det faktiskt i själva islam en metod för att slita sådana tvister.

För att avgöra om ett påbud är islamiskt, börjar man med att kolla om det återfinns i Koranen. Finns det inte där, övergår man till Profetens Sunnah. Lyser det även där med sin frånvaro, försöker man i stället härleda det ur Koranen eller Sunnah medelst analogislut. Går inte det heller, så kollar man om den till påbudet motsvarande seden praktiseras inom hela Umma (den muslimska världen), om den är en allmänt anammad sed bland muslimer.

Om påbudet inte kan styrkas på något av de här visen, är det inte islamiskt, inte religiöst, utan vanlig traditon eller sed, ett värdsligt bruk.

Genom denna metod kan man t.ex. visa att könsstympning av kvinnor inte är något religiöst påbud inom islam, ingen del av religionen. Till och med slöjbärandet kan ifrågasättas, eftersom det har obefintligt eller svagt stöd i Koranen och haditherna samt inte praktiseras i någon överväldigande utsträckning bland muslimska kvinnor världen över.

[Djinghis Khan]

Nu förenklar du väl en aning, vi har ju också tafsir, tolkningar och kommentarer till Koranen. Hade det varit så enkelt att man bara kunde slå upp sakerna i fråga i Koranen eller i haditherna skulle vi ju knappast ha olika muslimska grupper som tolkar texterna olika.

[Grottis]

Ja, jag förenklade. Naturligtvis måste man alltid tolka de heliga texterna, vilket kan ske i väldigt olika riktningar. Islamofober och islamister brukar inte vilja erkänna att en tolkning alltid utförs, när man hänvisar till de heliga texterna. De tror att texterna talar för sig själva, att meningen på något sätt skulle vara naturgiven.

[Djinghis Khan]

Fast det beror väl också på, för att komplicera frågan ytterligare, vad som står, och hur det står. Står det uttryckligen svart på vitt att man ska be salat 5 ggr / dag (för att ta ett exempel) , ja då finns det väl inte så mycket utrymme för tolkningar. Nu vet jag inte vad som sägs om t.ex. slöjan, men jag gissar att det är mer oklart än grundpelarna då de skriftlärde (så vitt jag vet?) har delade meningar i frågan. Men min poäng är att allt inte kan vara tolkning.

[Grottis]

Å andra sidan tillåter islam att man för samman bönetillfällena till endast tre under dagens lopp, i fall det är svårt att praktiskt få in fem tillfällen. Men då uppstår tolkningsfrågan hur mycket och vad som krävs för att endast tre dagsböner skall vara tillåtna. Det är inte utan vidare klart.

Poängen är att det inte går att isolera utsagor. De har alltid relationer till en större kontext, som avgör tolkningen av dem.

[Abu Abbas]

Till och med slöjbärandet kan ifrågasättas, eftersom det har obefintligt eller svagt stöd i Koranen och haditherna samt inte praktiseras i någon överväldigande utsträckning bland muslimska kvinnor världen över.

Jag tror att du har missförstått vad som menas med att något som är allmänt accepterat bland muslimer blir en del av islamisk lag. Denna princip inom fiqh (islamisk jurisprudens) bygger på en hadith där Profeten sade att den islamiska umman aldrig kommer att enas om något som är fel. Det kallas för 'ijma (koncensus). Förutom att påbudet om slöja finns både allmänt i Koranen och detaljerat i Sunnahn (där det klart och tydligt sägs att det enda en kvinna får visa för främmande män är händerna och ansiktet) finns det en koncensus (ijma) bland islamiska lärda att slöjan är obligatorisk. Det finns alltså inte delade meningar om att slöjan är obligatorisk.

Å andra sidan tillåter islam att man för samman bönetillfällena till endast tre under dagens lopp, i fall det är svårt att praktiskt få in fem tillfällen. Men då uppstår tolkningsfrågan hur mycket och vad som krävs för att endast tre dagsböner skall vara tillåtna. Det är inte utan vidare klart.

I vissa fall är det tillåtet att slå samman vissa böner, t.ex. vid resa eller om det är oväder så kan man slå samman två böner i mosken direkt så att man inte behöver gå till mosken igen i ovädret. Det finns ganska klara föreskrifter när det gäller detta.


När det gäller tolkningar finns det vissa principer som gäller. Koranen kan t.ex. kort nämna en viss sak i en vers, för att sedan mer detaljerat förklara detta i en annan. Så Koranen förklarar Koranen. Dessutom är det Profeten, mottagaren av Koranen, som ska tolka den. Därefter är det dom personerna som var närmast Profeten, som förstod Koranen bäst, som har tolkningsföreträde, osv.
Så även där finns det principer, det är inte vem som helst som ska tolka Koranen.