Agrar utveckling?
Agrar utveckling?
Ungefär från 900-talet och framåt utvecklades naturligtvis jordbruket kontinuerligt och på avgörande sätt, vilket bland annat fick till följd återupprepande befolkningsökningar. Men hur utvecklades egentligen jordbruket under den här tiden, fram till ungefär 1700. Innovationer osv? Någon som har koll på det och i stort kan beskriva?
Flersädesbruk (åker på en plätt, bete med djurbajs=gödsel på en annan plätt, nästa år tvärt om) och järnskodda plogar istället för årder (träpinne) är väl det viktigaste. Då på högmedeltiden (900-1250 ungefär) var det egentligen inte "kontinuerligt", snarare en boom som ökade livsmedelsproduktionen per capita så mycket att det förändrade hela samhällsstrukturen - eftersom inte alla behövde göra mat så kunde en och annan börja specialisera sig på hantverk och handel. Det är ingen slump att det uppkom så många städer då.
/ Probstner
/ Probstner
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16727
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Skörden mångdubblades under den aktuella tiden. Den vikinga bonden fick ut dubbelt så mycket säd som han sådde, varav hälften alltså fick sparas som utsäde till nästa år. 1700-talsbonden fick ut många gånger mer. Dagens bonde får ut ca 25 gånger utsädesmängden, även om det fluktuerar ,mellan åren och olika delar av landet.
Viktiga invoationer under den tiden du beskriver är dels att lien utvecklades från en kort enhands-lie till den tvåhandsmodell vi alla känner till. Betydelsefull var även utvecklandet av spaden. Tidigare hade man bara skyfflar som man inte kunde sätta foten på och gräva med. Just spaden lär vara en av de viktigaste sprången i jordbruket.
Övergången från årder till plog ägde också rum under den aktuella tiden, en utveckling som skedde vid olika tider i landet. Man kunde fortfarande se årder långt in på 1800-talet. Årdern har ju fördelar eftersom det är ett allround-redskap. Den skötte de flesta av åkerbruket. Plogen är ett mer specialiserat redskap som kräver investeromgar i bra harvar. Årdern har också fördelen av att ha låg vikt, vilket gör det enkelt att transportera mellan åkrarna, och även enkelt att lyfta över stenarna i åkern.
Plogen vinner dock jämförelse om man pratar om jordbearbetning, vilket leder till mindre ogräs på åkern.
Viktiga invoationer under den tiden du beskriver är dels att lien utvecklades från en kort enhands-lie till den tvåhandsmodell vi alla känner till. Betydelsefull var även utvecklandet av spaden. Tidigare hade man bara skyfflar som man inte kunde sätta foten på och gräva med. Just spaden lär vara en av de viktigaste sprången i jordbruket.
Övergången från årder till plog ägde också rum under den aktuella tiden, en utveckling som skedde vid olika tider i landet. Man kunde fortfarande se årder långt in på 1800-talet. Årdern har ju fördelar eftersom det är ett allround-redskap. Den skötte de flesta av åkerbruket. Plogen är ett mer specialiserat redskap som kräver investeromgar i bra harvar. Årdern har också fördelen av att ha låg vikt, vilket gör det enkelt att transportera mellan åkrarna, och även enkelt att lyfta över stenarna i åkern.
Plogen vinner dock jämförelse om man pratar om jordbearbetning, vilket leder till mindre ogräs på åkern.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13408
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Skriver i kortform p g a ont om tid.
Mina bud är följande.
***En syssla inom jordbruket tog längre tid under 1700-talet än hundra år senare, det kan jag hänvisa till min uppsats.
***Det som har skrivits tidigare, den agrara revolutionen under tidig 1800-talet, fler agrara akademier bildades under samma period.
***Nyodllingen ökade.
***Utökade odlingsmöjligheter
***Laga skifte, storskiftet var de reformer som utvecklade jordbruket.
En bra uppsats om nyodlingen av Carl-Johan Gadd inför ett möte inom den ekonom-historiska grenen i Lund 2003 är värd att läsa. Leta på hemsidan till ekonomisk-historiska institutionen på Uppsala Universitet och titta i länkarna så hittar ni de uppsatser som skrevs till mötet i Lund 2003.
Stefan
Mina bud är följande.
***En syssla inom jordbruket tog längre tid under 1700-talet än hundra år senare, det kan jag hänvisa till min uppsats.
***Det som har skrivits tidigare, den agrara revolutionen under tidig 1800-talet, fler agrara akademier bildades under samma period.
***Nyodllingen ökade.
***Utökade odlingsmöjligheter
***Laga skifte, storskiftet var de reformer som utvecklade jordbruket.
En bra uppsats om nyodlingen av Carl-Johan Gadd inför ett möte inom den ekonom-historiska grenen i Lund 2003 är värd att läsa. Leta på hemsidan till ekonomisk-historiska institutionen på Uppsala Universitet och titta i länkarna så hittar ni de uppsatser som skrevs till mötet i Lund 2003.
Stefan
Att man tidigare tillämpade ensäde betyder inte att man försummade att låta åkern vila eller att man inte gödslade den. Vi har flera fynd av kvävegynnade växter långt före 900-talet vilket bland annat tyder på gödsling.
Några viktiga innovationer under 900-1700-talet:
-medveten inkorsning av tyngre köttdjur från kontinenten (gustav 1´s rumpefår mm)
-plog med vändskiva tillät uppodling av tyngre lerjordar
-lite nya och förädlade grödor. Tex införande av råg.
-höstsådd som komplement till vårsådd spred riskerna vid missväxt.
-systematisk stallnig börjar tillämpas, vi pratar faktiskt om den period som klimatforskare kallar lilla istiden.
-stallningen krävde mer omfattande intag av vinterfoder. dyker inte höräfsan upp nu? jag minns tyvärr inte Janken Myrdals sammanställningar så bra att jag skulle svära på det.
Annars är ju ämnet du skall titta på snarare agrarhistoria vilket finns som avdelning på SLU. Den bokserie du skall kolla är Det svenska jordbrukets historia, del 2 & 3 skrivna av Myrdal respektive Gadd (har jag för mig)
Och om sisådär en månad så kan du kolla i min kommande bok Skörd slakt och smide.... Som behandlar perioden 700-1500 e.Kr.
Några viktiga innovationer under 900-1700-talet:
-medveten inkorsning av tyngre köttdjur från kontinenten (gustav 1´s rumpefår mm)
-plog med vändskiva tillät uppodling av tyngre lerjordar
-lite nya och förädlade grödor. Tex införande av råg.
-höstsådd som komplement till vårsådd spred riskerna vid missväxt.
-systematisk stallnig börjar tillämpas, vi pratar faktiskt om den period som klimatforskare kallar lilla istiden.
-stallningen krävde mer omfattande intag av vinterfoder. dyker inte höräfsan upp nu? jag minns tyvärr inte Janken Myrdals sammanställningar så bra att jag skulle svära på det.
Annars är ju ämnet du skall titta på snarare agrarhistoria vilket finns som avdelning på SLU. Den bokserie du skall kolla är Det svenska jordbrukets historia, del 2 & 3 skrivna av Myrdal respektive Gadd (har jag för mig)
Och om sisådär en månad så kan du kolla i min kommande bok Skörd slakt och smide.... Som behandlar perioden 700-1500 e.Kr.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16727
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Boken ges ut på Jönköpings läns museums förlag, precis som min förra.... den förra handlade om agrarhistoria under äldre järnålder (kan beställas på : http://www.jkpglm.se/ark2.htm )Markus Holst skrev:Leifhh: Var kommer din bok att kunna skaffas? jag vill absolut tillskansa mig ett exemplar.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16727
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Leif, du kan väl anmäla boken här så får jag göra som Markus.leifhh skrev:Och om sisådär en månad så kan du kolla i min kommande bok Skörd slakt och smide.... Som behandlar perioden 700-1500 e.Kr.
Titeln får mig att tänka på en annan bok som facinerade mig - Vete, vapen, och virus.
MVH
Hans