Jag har åter konsulterat Sven Rydenfeldt och hans bok Bönder, Mat, socialism. Under rubriken Den industriella revolutionens ekonomiska under återger han ett utdrag av en debattartikel från Dagens Nyheter 24 december 1951, skriven av Eli F Heckscher.
Skillnaden berodde ej på att England hade varit det industriella föregångslandet, ty ännu under 1600-talet var detta Frankrike mer än England. Det berodde icke heller - åtminstonde inte i huvudsak - på att England hade kol och järnmalm men icke andra länder; ty dels var det senare inte fallet, dels och framför allt kom den häftigaste omvälvningen ej på detta område utan inom bomullsindustrin; och naturligtvis framställdes det icke ett enda skålpund råbomull i England.
Anledningen var icke heller starkare intresse för industriell teknik i England än i Frankrike, utan tvärtom. I det senare landet utfärdades en ström av reglementen i hundratals paragraferför olika grenar av industrin, särskilt textilindustrin, utan motsvarighet i England. En hel hierarki av ämbetsmän skapades i Frankrike för övervakning av reglementenas efterlevnad, och skråväsendet sattes där också till samma uppgift, medan England knappast hade några yrkesämbetsmän för dessa - eller överhuvud taget några - uppgifter. De franska straffen var blodiga, åtgärderna mot införsel av färgtryckta kattuner anses t ex ha kostat 16 000 människor livet, frånsett det mångdubbelt större antal som skickades till galärerna.
Det ligger nära till hands att säga att det var just detta som hindrade en anpassning av det franska näringslivet efter de nya möjligheter som öppnade sig, att regleringen med andra ord låste fast det bestående tillståndet.
Frågan varför Europa och inte Kina kan nog besvaras på liknande sätt, det kinesiska riket var centralstyrt och genomreglerat.
Varför Europa?
Det finns även en annan tolkning av skillnaden mellan Frankrike - Storbrittannien:s industrialisering. Och den är följande, Frankrike kan inte ses som en sorts misslyckande jämfört med Storbrittannien bara för att man tog ett antal år längre tid på sig. Slutresultatet blev ju ändå det samma. Den franska utvecklingen kanske rent av är att föredra då den inte är lika revolutionär till sin karaktär som Storbrittanniens. En mer humanitär form av industrialisering.
Stämmer det verkligen att det tog längre tid i Frankrike? Englands industrialisering gick väl i ett rätt "lungt tempo" under några århundraden och i Frankrike var det rätt blodiga revolutioner från 1789 och genom hela 1800-talet. Jämför sedan med 30-talets Sovjet, då tog det bara några enstaka år.LasseMaja skrev:Det finns även en annan tolkning av skillnaden mellan Frankrike - Storbrittannien:s industrialisering. Och den är följande, Frankrike kan inte ses som en sorts misslyckande jämfört med Storbrittannien bara för att man tog ett antal år längre tid på sig. Slutresultatet blev ju ändå det samma. Den franska utvecklingen kanske rent av är att föredra då den inte är lika revolutionär till sin karaktär som Storbrittanniens. En mer humanitär form av industrialisering.
BNP per capita lär ha varit mycket högre och räntan mycket lägre i England än i Kina på 1800-talet.
se tex. http://en.wikipedia.org/wiki/Industrial_revolution
Att räntorna sjönk dramatiskt efter medeltiden var väl unikt just för Europa.
se tex. http://en.wikipedia.org/wiki/Industrial_revolution
Att räntorna sjönk dramatiskt efter medeltiden var väl unikt just för Europa.