Finsk bark transporterar trä

[sveahk]

Behöver lite hjälp av Skalmans "båtmaffia"!

Hittade det här vykortet i Bretagnska Finisterre, långt västerut där det är mer vatten än land - i den lilla hamnstaden Loctudy.

IMG_0102.PNG (1.2 MiB) Visad 1812 gånger

Där det ungefär står: "En tremastad finländare på 800 ton ombyggd(?) för trätransport"...

Vykortet är helt säkert från förförra sekelskiftet, barken förmodligen ett antal år äldre - och väcker ett par frågor:

1. Tremastad? Jag ser fyra.
2. Men, är inte masterna kortade? Kanske inget rent segelskepp?
3. "Mercur" Åbo heter träfraktskeppet - men jag hittar ingenting på nätet om den skutan...?
4. Vad ser vi på flaggan - det finska korset?

Någon som vet mer?

Hans K

[Hans]

När är kortet stämplat/skrivet?

MVH

Hans

[sveahk]

När är kortet stämplat/skrivet?

MVH

Hans

Inget skrivet - baksidan tom...

Hans K

[Amund]

Har inget bra svar, men om det inte vore för antalet master så hade jag hävdat att det handlar om en tidig version av antingen skonertbarken Laura eller Esther, byggda i Kimito, Åboland 1891 respektive 1893. Akterskeppet är väldigt karakteristiskt och det mesta stämmer förutom masterna. Fartyg såldes ofta och fick nya namn så och Mercur är ett ytterst vanligt skeppsnamn.

Esther.jpg (10.13 KiB) Visad 1781 gånger

http://web.abo.fi/fc/pix/SKaRGaRD/SK%C4 ... artiet.pdf

Det står i länken att Esther tidigare liksom Laura var vitmålad.

[Markus Holst]

Jag vet inte om det har betydelse men Mercur är skonar-riggad medan Esther-Rauma är råriggad. Kanske är det enkelt att ändra sådant? Svårare är såklart att klämma in en mast till. Hur vanligt kan det ha varit med fyrmastade skonare? Jag vet förvisso att man i slutet av segelepoken minskade antalet segel på många fartyg för att minska personalbehovet. Många råseglare blev barkar eller barkentiner. En och annan kanske blev skonare?

Kanske kan detta vara till hjälp i sökandet.

[sveahk]

Tack Amund och Markus! Vi verkar vara på rätt väg! ESTHER och MERCUR har bakifrån sett många likheter, vet inte hur pass lika de nybyggda segelskeppen var då i 1800-talets andra hälft.

Hur är det - är inte alla skepp registrerade någonstans, typ Lloyd's...?

Och så är det där med de fyra "avhuggna" masterna - som uppenbarligen inte ESTHER har? Som Markus frågar(tror jag...), var det enkelt att kapa en mast och rigga om?

Hoppas f.ö. att jag som landkrabba använder någorlunda riktiga uttryck...

Hans K

[Markus Holst]

Om det är trämast räcker det ju att plocka bort röjelstången för att få kortare mast. Det förekom även på råseglare och kallades för skalliga skepp. Är det stålmast behöver man en rejäl såg.

[masase]

Ser nästan ut some om de har skippat de riktiga masttopparna och bara satt en kortare masttopp.

Ser lite ut som Athene utan masttoppar.

[Amund]

På samma sätt som en viss snickare eller fönstertillverkare förr hade sina särdrag och typiska igenkänningstecken så kanske den speciella akterspegeln var typisk för någon av de mindre varv som hade sin storhetstid åren ca 1880-1920?

Jag är inte heller främmande för att båten (Mercur) som vi ser har en motor. Synd i så fall att just denna bild inte bekräftar det med lite propellervatten. Någonstans i min sökning såg jag att samma varv tillverkade en del motorskonare.

Segel förstår jag väldigt lite av.

[Markus Holst]

Det kan även vara att de för stunden fällt ner översta delen av masten för att ta sig under en bro, eller så. T.ex. kan varken Viking eller Götheborg lämna Göteborg utan en sådan manöver då Älvsborgsbron stänger in dem.

[sveahk]

Om masterna fällts ner på MERCUR kan jag inte yttra mig om, men i alla fall inte på grund av broar. I Loctudy var och är de bristvara=finns inga...

Jag har som Amund också tänkt att en motor väl inte är helt utesluten. I så fall behövde man bara hjälpsegel på de korta masterna - en slags hybridfarkost skulle man väl säga i dag...!?

Vad sägs? Är jag helt ute och seglar...?!

Hans K

[Hans]

Vad var maxhöjd för att passera Kejsar Wilhelm-kanalen runt första världskriget? Tiden, min gissning av ungefär när fotot är taget.

MVH

Hans Segelbåtskapten a.D.
(kanske sammanlagt en vecka med min dåvarande flickvän som enda besättningsmedlem, fars If båt en sådär 9 m lång)

[Bjernevik]

Vad var maxhöjd för att passera Kejsar Wilhelm-kanalen runt första världskriget? Tiden, min gissning av ungefär när fotot är taget.

Bra fråga. Genom att mäta i den här skissen på ett slagskepp av Kaiserklassen (~172 m i vattenlinjen) får jag masttopparna att vara ungefär 50 meter över vattenytan. Med tanke på att Kielkanalen byggdes bland annat för den tyska flottans behov av att flytta fartyg mellan Öster- och Nordsjön utan att behöva runda Danmark så gissar jag att segelfri höjd var betydligt mer än 50 meter vid den tiden.

Kaiser_class_diagram.jpg (29.74 KiB) Visad 1682 gånger

[Markus Holst]

Jag vet inte om det har betydelse men Mercur är skonar-riggad medan Esther-Rauma är råriggad.

Efter att ha läst om Esther ber jag att få ändra uppfattning. Esther var skonert-riggad men som många skonare hade hon råsegel på förmasten. det är därför det är så många pinnar på fotot.

[Markus Holst]

Jag har letat förgäves efter höjder på master. Det enda jag hittar är att barken Vikings stormast är 55,5 meter över däck. Så är väl däcket ett antal meter över havet varför barken nog är 60 meter hög. Älvsborgsbron är bara 45 meter.