Skalman.nu Forum

Jag läste nyligen via länkar på Skalman att brigantinen Mary Ann hade 12 mans besättning och den tremastade barken Puls hade 16 man. Nu skiljer det några år mellan fartygen, men jag förvånas över att en råtacklad mast till bara krävde fyra mans ökning av besättningen.

Vad vet vi om manskaps-behovet på 1800-talets seglare? Hur mycket folk behövdes "per segel", eller hur man räknar. När man läser om besättningar på båtar är det ju ofta krigsfolk medräknat vilket ger enorma mängder människor ombord.

Cutty Sark hade mellan 28 och 35 mans besättning, räkna segel får du göra själv.

https://en.wikipedia.org/wiki/Cutty_Sark

MVH

Hans

Markus tidigare fråga:

varjag skrev: ↑

17 januari 2020, 10:50

1) Vi bara har råsegel på alla masterna
2) Råsegel på de två främsta och snedsegel på den akterska masten.
3) Råsegel på den främsta och snedsegel på de två aktre masterna
4) Snedsegel på alla master.

1) fullriggare
2) bark
3) barkskonare eller barkantin
4) skonare eller slätskona

hade ALLT att skaffa med bemanningen = kostnaderna för besättningen….
Fullriggarna CUTTY SARK t.ex.) krävde stora besättningar. Genom att slopa rår på tredje ''mesanmasten'' - kunde man med en barkrigg - minska antalet.
Detsamma med barkantin eller slätskonare.

Råseglen krävde karlar att hantera…… om bråttom - purrades frivakten ut att hjälpa till.
Jag behöver inte betona hur farligt ''arbete till väders'' var - mannarna står i pertrepen - ett ytterst nyckfullt fotfäste…..

De flesta ''snedsegel'' - kunde hanteras från däcket, omöjligt med råseglen.

Mottot var: One Hand for The Ship - One for Yourself!

Varjag

Har för mig att jag har läst att det var en liten besättning på segelfartygen i Gustaf Erikssons flotta, och att den till en stor del bestod av oerfarna "prentisar". Men detta var på 30- och 40-talet, så ångvinschar kanske underlättade arbetet med att brassa segel.

En intressant artikel av sjökapten Bertil Christian Peterson http://www.varvshistoriska.com/?p=visa- ... nder-segel
som för övrigt har skrivit om ungdomsåren i seglande skepp i boken Ekluten.

Krigsskeppen ville gärna ha omedelbara manöverar, tex hela flottan exakt samtidigt. Och alla segel upp och ner på en gång. Förutom kanonbetjäningar helst på bägge sidorna samtidigt. Det är därför de krävde såna massor av folk. Dessutom var det praktiskt med viss övertalighet, så det fanns utrymme för mansspillan under slag och ändå kunna manövrera.
Fraktskeppen tog det mera piano och allt i sinom tid. Det är därför de inte krävde alls lika mycket folk.

StefanZ skrev:

Fraktskeppen tog det mera piano och allt i sinom tid. Det är därför de inte krävde alls lika mycket folk.

Örlogsfartyg har alltid mycket stora besättningar - av de orsaker du skrev. Men också BILLIGA besättningar…..

Kofferdister (handelsfartyg) hade minsta möjliga besättningar - som, jämfört med vad Kronan betalade - kostade pengar !
Det fanns/finns fortfarande? - två olika ''vaktsystem''. Tvåvakts eller Trevakts-system......Tvåvakts = minimala besättningar.
Trevakts = betydligt större. Tvåvakts, betydde två sextimmarsvakter per dygn = 12-timmars arbetsdag/natt.
Trevakts = två fyratimmars = 8 timmar per dygn.

Jag har provat bägge och kan försäkra att 2-vakts var oerhört mera tröttsamt och tungt !

Varjag

varjag skrev: ↑

2 april 2020, 01:58

Jag har provat bägge och kan försäkra att 2-vakts var oerhört mera tröttsamt och tungt !

Fick man bättre betalt, och om så, var det värt det extra slitet?

/Håkan

HJ skrev: ↑

2 april 2020, 15:37

varjag skrev: ↑

2 april 2020, 01:58

Jag har provat bägge och kan försäkra att 2-vakts var oerhört mera tröttsamt och tungt !

Fick man bättre betalt, och om så, var det värt det extra slitet?

/Håkan

I helsike heller !
Har aldrig seglat i segelfartyg - men provat 2-vakt i en liten Panamabåt i Östersjöfart. Där gällde ingen svensk lag om arbetstider
8-timmars dagen och såna saker. Men - man pröjsade ingen inkomstskatt på hyran (svenskt sjöfolk i svenskflaggade fartyg
betalade en speciell ''sjömansskatt'') Hyrorna mitten 50-talet var skrattretande idag. En ''obefaren jungman'' tjänade 185:- Kronor
i månaden ! Före sjömansskatten !

I en grekisk (under Liberiaflagg) T-2 tanker körde dom 3-vaktsystem; befälet var alla greker - manskapet ''singaleser'' av alla kulörer…..
jag var ''quartermaster'' = hamnrorgängare då jag talade engelska och kunde uppfatta och utföra roderorder av lotsar - utan tolkning
Gjorde bara en resa Rotterdam>Persiska Viken & retur - maten var skräp - tack för mig.

Eldarevalsen (gissar tidigt 20-tal)

Det var hårt på den tiden vi gick sex om sex
och ibland gick vi fyra om fyra
och man tröttnar på teblask, konserver och kex
när man seglar för två pund i hyra

Två Pound Sterling = 40 shillings - i månaden 30-dagars månad - blir 1 shilling och 4 pence PER DAG

Att vara till sjöss - var ett mycket långsamt sätt att bli rik

m.v.h., Varjag

Tack för svaret!

/Håkan