Flygplanskryssaren Gotland
Postat: 1 augusti 2009, 14:06
Faktiskt ett debattabelt ämne Hans då meningarna går isär.Hur låg svenskarna till mellan krigen och med sillcommendent Teste (läs Gotland, båten, med flygplan på)?
MVH
Hans
Commandant Teste - var ett enormt (11000 ton) franskt flygdepåfartyg. Hon hade fem kranar, fyra katapulter och under- däck hangarer för 25 flygplan. men som stridande fartyg, var hon föråldrad när hon gled av slipen. Inget annat land byggde något liknande
Gotland - var i alla fall mera fältmässig!
Hon kom till då Kustflottan insåg att flygspaning var nödvändig för operationer till sjöss. Som allt annat militärt, blev Gotland en kompromiss.
Det fanns minsann ett utkast till en flygplanskryssare med genomgående flygdäck!
4500 ton, 140 x 24 x 5 meter och 27 knops fart och två katapulter. Men på detta relativt lilla fartyg - prackades sedan sex 15-centimeterskanoner, fyra 75:or och 8 stycken 40mm's Boforsare. Samt - blygsamma tolv flygplan...
I klartext var det mycket mera 'kryssare' - än flygplan. Flygdäcket var betydligt kortare än skrovlängden (gissningsvis 110 meter) och medgav inte landning. Katapulterna pekar mot att man fortfarande var låst vid tanken på sjöflygplan.
Ur detta Commandant Teste-liknande monster - föddes kompromissen HMS Gotland. 4600 ton, 27 knop, 6x15Cm, en katapult och åtta flygplan.
Här - var det i alla fall klart att det var en kryssare - med flygplan. Ingen flygplanskryssare - fast hon kallades det.
Flygplanen, var flottörförsedda biplan av typen Hawker Osprey (S 9) och nästan identiska med de Hawker Hart
(B 4) störtbombare som Flygvapnet införskaffat. S 9:orna hade bakåt fällbara vingar vilket var viktigt då det minsann var trångt på Gotlands flygplandäck! Av åtta planerade - köptes bara sex - och även dom, trängdes ombord
Det visade sig snart att medan starterna via katapulten, en tysk Heinkelkonstruktion, gick bra - konsten att ta flygplanen ombord e f t e r flygning var mycket problematisk. Dom måste in under lyftkranen på akterpeket - och vid minsta sjögång hotade skador på flygplanet. Man försökte med en 'släpmatta' som S 9:an kunde köra upp på akteröver men det var också problematiskt...summan av kardemumman - var att flygplanskryssaren måste stoppa, varje gång ett flygplan skulle hissas ombord....Knappast en bra lösning under skarpa förhållanden.
Redan 1940, bara fem år efter flygövningarna börjat - stod det klart att konceptet var föråldrat. Vid övningar - beordrades S 9:orna allt oftare att flyga tillbaka till sjöbas i land i.s.f. att hindra kryssaren i sjön....
Gotland tappade sitt flygdäck, flygplan och katapult 1944 - och byggdes om till luftvärnskryssare med 8 x 40mm's Boforsare - där allt flygeriet tidigare pågått. Varjag

