Quiz: Sjöfartshistoria

[Donkeyman]

Nu kliver de gamla in och "tar" den här frågan som jag trodde var svår. Självfallet har "varjag" rätt. Jag utlyste "Gemensamt Haveri". Eller som det heter på vårt arbetsspråk. To "Declare General Average". Något som i detta fall var så uppenbart riktigt att inte någon av de andra "stakeholders" protesterade. Men i utgångspunkten var det min uppgift i egenskap av fartygsägarens representant.

Vad är så "Gemensamt Haveri" kan frågas. Jo, det är en gammal form av försäkringsuppgörelse som i modern tid blev reglerade i de så kallade York Antwerp Rules från 1890. Kort förklarat är utgångspunkten att fartyget har ett visst värde och lasten ett visst värde. Men lastens värde är ofta fördelat på många olika ägare. Skulle det så ske en olycka som sätter fartygsägares och lastägares gemensamma egendom i fara så skall dessa kollektivt bidra till att betala för kostnaderna för att rädda det gemensamma värdet. Blir det en totalförlust så har ju alla förlorat allt men räddar man fartyg och last så drabbas vanligen de olika "stakeholders" i olika grad.

I det fall jag redogjorde för i frågan så innebär det att fartygsägaren förlorade ett värde i och med att fartyget blev skadat medan en del lastägare förlorade värde i att deras last blev förstörd medan andra lastägare inte förlorade något som helst därför att deras last blev räddad. Men vid försäkringsuppgörelsen slås alla värden ihop och så drar man ifrån kostnaderna för förlusterna och reparationerna plus kostnaderna för räddningsoperationen och sedan slås detta ut över alla "stakeholders" i förhållande till deras respektive insats i risken. I praktiken betyder det att även den som fått all sin last oskadd måste delta i skadan medan den som fått hela sin last ödelagd får igen en proportion av sitt lastvärde. Samtidigt som fartygsägaren också slipper stå för hela förlusten i och med att stora lastvärden har blivit räddade. Lasten är ju normalt mycket mer värd än fartyget.

Men eftersom alla har försäkring så är detta i grunden ett problem kring hur de inblandade försäkringsbolagen skall dela skadan sins emellan. Phu - det blev långt och är i verkligheten mycket mer komplicerat.

Och så är det "varjag" som har frågan.

[varjag]

Tack Donkeyman.
Jag lämnade kvissarna i maj, utom för att ibland tipsa någon annan till rätta svaret om jag vet det.....

Men liksom med Donkeyman har den militära dominansen i tråden på senare tid oroat mig. Civil sjöfart är dock den
största och viktigaste delen av marinhistorien. Kunskaperna här på Skalman - tenderar åt den militära sjöfarten så detta är kanske helt naturligt.
Donkeyman ställde en mycket svår fråga. Som få utan ett förflutet inom sjöfart/spedition/befraktning/assurans - kan antas känna till.
Och - gav en utförlig och lättförståelig förklaring varför och hur - Gemensamt Haveri - fungerar.

Frågan är fri, Varjag

[Donkeyman]

Jag glömde en historisk utblick när det gäller "Gemensamt Haveri". Redan i antiken hade man regler som reglerade hur fartygs- och lastägare skulle reglera förlusten om man måste kasta last överbord för att rädda fartyg och resten av lasten. Vilket skedde formellt i lagtext redan under Romarrikets dagar och principerna var faktiskt de samma som än i dag regleras av "General Average".

Jag hoppar på en fråga till. Som också handlar om gamla tider och sjösäkerhet. Den här gången vill jag ha fram en lagstiftning. Den första lagen som avhandlade detta skrevs i Venice 1255. Snart kom det liknande lagstiftning i alla de stora sjöfartsmetropolerna i Medelhavet. Sakta men säkert kom det förstärkt lagstiftning om detta ämne i alla sjöfarande nationer. Hansan, t.ex hade sådana lagar. Och redan på 1500-talet skrev flera nationer ganska långtgående regler om detta.

Den moderna lagstiftningen kom i England år 1876 och fick sitt namn efter en berömd fackföreningsman som var mycket aktiv för att driva fram denna. Dagens lagstiftning är i princip en modernisering av denna Engelska lagstiftning men den innehåller ungefär samma element.

I dag kontrolleras uppfyllnaden av lagstiftningen genom att det utfärdas ett speciellt Certifikat för varje fartyg. Detta skall förnyas vart 5:e år men kräver också Årlig verifikation. Lagstiftningen kräver vissa fysiska förhållanden ombord i fartyget. Den kräver också att det skall finnas vissa märkningar på fartyget men den kräver också att man utför vissa beräkningar i samband med fartygets dagliga drift.'

Vad är detta för lagstiftning ?

[Stellan Bojerud]

Merchant Shipping Act - Plimsollagen.

plimsollmark.gif (4.14 KiB) Visad 430 gånger

[varjag]

Och den s.k. Load Line Convention

[Donkeyman]

Detta var helt riktigt. Ett fartyg av i dag måste ha ett så kallat "Load Line Certificate". Vid besiktningen skall fartyget ha en så kallad "Load Line Grid" som visar hur mycket man får lasta vid olika salthalter och temperaturer i havsvattnet. Men det skall också finnas skalor för djupgående för- och akter som kan användas vid last- och stabilitetsberäkningar.

Men "LLC" innebär inte bara ett lastlinjemärke. Fartyget skall också inspekteras för att alla vattentäta dörrar, luckor och så vidare är i gott tillstånd. Rent praktiskt innebär det att utrymmet från vad som kallas "Main Deck" och nedöver är i sådant tillstånd att det är vattentätt. Men i tillägg till detta skall man kunna uppvisa att man har möjligheter att beräkna stabilitet och trim utifrån de olika last-, ballast- och bunkerkonditioner som kan vara aktuella. Och i grunden ligger stabilitetsberäkningar, stabilitetsprov och en mängd teoretiska arbeten som behövs för att man skall kunna få ett "LLC".

Något som ofta förvånar folk som köper en mindre båt från någon nation där fartyget är besiktigat enligt nationella fartygsinspektionen och så vill man flytta den till en annan nation där man kräver ett "LLC". Det certifikatet brukar ofta bli väldigt dyrt att erhålla. Det är inte bara frågan om att få "Plimsollmärke". Bakom detta ligger ett omfattande teoretiskt arbete.

Den moderna tidens "LLC" skapades i England efter aktivt arbete från fackföreningsmannen Samuel Plimsoll. Så från den tiden och än i dag kallas Lastlinjemärket för "Plimsollmärke". Hatten av och all heder till den gentlemannnen.

Och därmed blir det Stellan som ställer nästa fråga.

[Stellan Bojerud]

Tackar. Vad är detta?

1935.jpg (75.14 KiB) Visad 409 gånger

[varjag]

navigationstips........det blåa bandet

[dc]

navigationstips........det blåa bandet

Ahh, är det själva bucklan för The Ribband. The Hales Trophy.

[Stellan Bojerud]

Därmed tar du blå bandet och äger frågan.

[dc]

Därmed tar du blå bandet och äger frågan.

Och då sänker vi ambitionsnivån lite. Inga 30+ knop här. Utan mänskliga åtta i marschfart. Från början hederligt ångmaskineri. Men nu med dieslar.

[Psilander]

Det är skärgårdsbåten i Blekinge M/F Axel. I Nättrabyån, men med hemmahamn på Feskartåårget i Kaurlskroona

Åk med

[dc]

Det är skärgårdsbåten i Blekinge M/F Axel. I Nättrabyån, men med hemmahamn på Feskartåårget i Kaurlskroona

Åk med

Absolut, döpt efter Axel Lindvall tror jag. En angenäm tur på sommaren.

Du seglar mot nästa fråga.

[Psilander]

Tackar,

Vem(s) är denna vita svan?

[Stellan Bojerud]

SMS Hohenzollern

Kaiser Wilhelm II.png (66.89 KiB) Visad 553 gånger