Nya fregatter till danska flottan

[Bjernevik]

Fast fördelen med låtsasbataljoner är ju att de är gratis, vilket riktiga fartyg faktiskt inte är.

Det finns ingenting som är gratis. Bara att förrådshålla den materiel som nu ska vidmakthållas för dessa bataljoner kommer att gå på runt 100 miljoner kr/år. Visserligen långt ifrån vad sådana fregatter skulle kosta, men gratis är det inte.

[Terje]

16x Harpoon antiskeppsrobotar
36x Evolved Sea Sparrow luftvärnsrobotar
1x multifuntionsrobotkastare med kapacitet for Tomahawk-kryssningsrobotar eller liknande
Stinger luftvärnsrobotar

Jag antar att Harpoon och Seasparrow är amuniton till vls systemet?

[Psilander]

Njae, Harpoon brukar sällan förvaras i VLS, inte ens säker på att den är kompatibel. Den behöver inte bo i en VLS heller eftersom ett harpoonskott sällan är tidskritiskt eller särskilt skrymmande. VLS togs från början fram (i sin nuvarande form) för att slippa omladdningstider för lv-robotar som förr normalt satt på lavetter. EN robot som TLAM tar rätt mycket plats om skall använda "boxlaunher" och dessutom vill man gärna ha många därför blev den också enkelt VLS kompatibelt. Dessa behov har aldrig funnits för Harpoon som på de stora fartygen sällan är det primära vapnet utan mer nice to have om det skulle dyka upp fientliga fregatter eller jagare. SM-1 & 2 är faktiskt möjlig att bekämpa sjömål med.

[dc]

Njae, Harpoon brukar sällan förvaras i VLS, inte ens säker på att den är kompatibel. Den behöver inte bo i en VLS heller eftersom ett harpoonskott sällan är tidskritiskt eller särskilt skrymmande. VLS togs från början fram (i sin nuvarande form) för att slippa omladdningstider för lv-robotar som förr normalt satt på lavetter. EN robot som TLAM tar rätt mycket plats om skall använda "boxlaunher" och dessutom vill man gärna ha många därför blev den också enkelt VLS kompatibelt. Dessa behov har aldrig funnits för Harpoon som på de stora fartygen sällan är det primära vapnet utan mer nice to have om det skulle dyka upp fientliga fregatter eller jagare. SM-1 & 2 är faktiskt möjlig att bekämpa sjömål med.

Harpoon skjuts med container ganska lik de för Robot 15..Har aldrig hör om VLS-Harpoon överhuvudtaget. Man har faktiskt börjat använda Harpoon mindre och ersatt den med just SM2-varianter i många fall...

[Hvidtfeldt]

Slightly off-topic:
Bogen Søheltenes skibe beskriver meget grundigt taktisk brug af Oto Melera i missil (Robot) bådene af Willemoes klassen.
Den indeholder mange flotte billedeer og en spændende DVD.
http://www.navalhistory.dk/Danish/Boege ... eltene.htm

[masase]

16x Harpoon antiskeppsrobotar

16 Harpoon känns spontant som en hiskelig massa ship-to-ship kapacitet för en fregatt.

Kan någon kommentera om varför man har prioriterat ship-to-ship? Eller är detta en normal mängd ship-to-ship på en modern fregatt?

[Psilander]

16x Harpoon antiskeppsrobotar

16 Harpoon känns spontant som en hiskelig massa ship-to-ship kapacitet för en fregatt.

Kan någon kommentera om varför man har prioriterat ship-to-ship? Eller är detta en normal mängd ship-to-ship på en modern fregatt?

Nya harpoon har faktiskt markmålskapacitet - (SLAM), troligen tar man höjd för detta, då hon inte verkar få 127mm kanonen som Absalon förärats med.

[Hvidtfeldt]

Quote :
masase skrev:
16x Harpoon antiskeppsrobotar


16 Harpoon känns spontant som en hiskelig massa ship-to-ship kapacitet för en fregatt.

Kan någon kommentera om varför man har prioriterat ship-to-ship? Eller är detta en normal mängd ship-to-ship på en modern fregatt?

Nya harpoon har faktiskt markmålskapacitet - (SLAM), troligen tar man höjd för detta, då hon inte verkar få 127mm kanonen som Absalon förärats med.

Den danske flåde har købt opgraderings kit til ca. halvdelen af beholdningen af Harpoon robottar, denne opgradering giver Harpoon missilet en begrænset 'markmål kapacitet'.
http://www.boeing.com/news/releases/200 ... 0426m.html

De nye fregatter bliver udstyret med et missil dæk med en 32 cell MK 41 launcher + 4 container postioner.
Hver container position can udstyres med en Harpoon container ( Max 8 robottar pr. container) eller en ESSM container (max 12 ESSM robottar pr. container).
Max. missil/robot udrustning:
32 Luftmåls robottar (SM2/3 ikke indkøbt endnu) (evt et mix af SM2/3 og Tomahawk krydsermissiler - endnu ikke indkøbt) , 16 harpoon, 24 ESSM luftmål robottar
Det vil være meget sjældent at se en Ivar Huitfeldt fregat med fuld missil udrustning, vi har ganske enkelt ikke råd !

[dc]

Well. en markattackversion av Harpoon blir väl en god budgetversion av TLAM. ESSM ger nog alldeles tillräckligt luftförsvar tills vidare. Om läget skulle bli allvarligt så tror jag att USN lånar ut några SM2-MR som "Lend and Lease" Hela systemet är ju flexibelt, bara ladda in vad som behövs. Att få in SM3:or är väl fullt möjligt i framtiden? Vill man spara pengar så använder man ju Stinger .

Men om man verkligen vill spara så undviker man ju självklart att köpa det dyra Umhokn..Ukmnok, ... uhmknoto, ja ni vet det Sydafrikanska systemet som ingen kan uttala eller stava till.

[Blixten]

Okunniga frågor från en total landkrabba:
1) Vad har Danmark tänkt använda fregatterna till? Vem är den tänkte fienden och operationsområde etc?
2) Dessa skutor trivs väl bäst på stora öppna hav? Hade Danmark ambitioner utanför Skagerak på kalla kriget-tiden?
3) Finns det något specifikt som gör dessa skepp till "fregatter" och inte till "jagare"?

Hoppas ni sjöbjörnar kan reda ut detta åt mig!

[Perman]

Nån som vill kommentera den senaste trenden att istället för att montera 1 st grovkalibrig huvudpjäs av vanligtvis 127 mm kaliber som hittills varit vanligt, så väljer man allt oftare numera att montera två eller t.o.m. tre Oto Melara 76 Super Rapido pjäser? Detta gäller inte bara de nya danska Ivar Huitfeldt fregatterna utan även de italienska och de franska Horizon fregatterna. Är det för att man tror DAVIDE systemet till OTO pjäserna kommer att vara effektivt mot anflygande robotar och att modifierade sjömålsmissiler anses kunna ersätta den tyngre pjäsen när det gäller kustbombardemang?

/Per

[dc]

Okunniga frågor från en total landkrabba:
1) Vad har Danmark tänkt använda fregatterna till? Vem är den tänkte fienden och operationsområde etc?
2) Dessa skutor trivs väl bäst på stora öppna hav? Hade Danmark ambitioner utanför Skagerak på kalla kriget-tiden?
3) Finns det något specifikt som gör dessa skepp till "fregatter" och inte till "jagare"?

Hoppas ni sjöbjörnar kan reda ut detta åt mig!

Danmark verkar se realistiskt på resursbehovet. Absalonklassen och de nya fregatterna har bestyckning och uthållighet. Detta ger dem möjligheter att agera flexibelt inom många områden. När vi en dag rycks upp av att den grymma verkligheten knackar på dörren, vilket system vill du ha att skydda handelsfartyg. Visby med en kanon eller en Absalon/Fregatt eller Nansen med modernt luftförsvar. 600 ton eller 5-6000 ton, skillnaden märks en stormig natt på atlanten.

Samma sak när det gäller antipiratoperationer. Kan du patrullera 25-30 dagar i sträck eller 2-4 är det en enorm skillnad.
Du har helikopterresurs, komfort för besättningen och slipper bunkra varannan dag. Du klarar av hårt väder och skador .

Danmark har ju sin del av ishavet med Färöarna och fiske att skydda. Under kalla kriget var Öresund/bälten och södra östersjön danskarnas huvudområde. Jag kan inte hela systemet i huvudet men olika allianspartners hade olika ansvarsområden och optimerade sin verksamhet och utrustning mot dessa.

Jagare eller fregatt? Välj själv. Om de hade varit mer luftförsvarsinriktade så kanske jagare varit rätt term. Det är ganska flytande gränser, mer optimerad mot ubåtsjakt= fregatt. USN kallade sina kryssare för fregatter ett tag... Danskarna säger fregatt, då är det väl en fregatt..

[Hvidtfeldt]

Nån som vill kommentera den senaste trenden att istället för att montera 1 st grovkalibrig huvudpjäs av vanligtvis 127 mm kaliber som hittills varit vanligt, så väljer man allt oftare numera att montera två eller t.o.m. tre Oto Melara 76 Super Rapido pjäser? Detta gäller inte bara de nya danska Ivar Huitfeldt fregatterna utan även de italienska och de franska Horizon fregatterna. Är det för att man tror DAVIDE systemet till OTO pjäserna kommer att vara effektivt mot anflygande robotar och att modifierade sjömålsmissiler anses kunna ersätta den tyngre pjäsen när det gäller kustbombardemang?

/Per

Ivar Huitfeldt klassen er forberedt til at medføre en 127 mm kanon af samme type som den Absalon klassen er udrustet med.
Af spare hensyn genbruger man de 76 mm Super Rapid der er i overskud, men jeg bliver ikke overrasket, hvis Ivar Huitfeldt klassen senere om-ameres med 1 127 m kanon +2 styck 35 mm Millenium CIWS .
Husk at U.S.A har opgivet EGRM granaten (GPS styret 12.7 cm granat med en rækkevidde på op til 100 km), så mon man ikke er ved at revurdere effektiviteten ad 127 mm kanoner?


Blixten:

De nye fregatter kan avendes i internationelle operationer 'la Pirat jagt ud for Somalia, de erstatter de meget små Niels Juel korvetter (1320 tons), som reelt var skrædder-syede til Østersøen og de indre danske farvande i et kold krigs scenario.
Fregatterne kan også anvendes til at luft forsvar af Danmark - 2 fregatter kan med lethed dække vores lille land

Hvis du vil lære mere kan jeg anbefale disse bøger på dansk:

"Søheltenes skibe" Af Niels Chr. Borck og Søren Nørby

Fakta om bogen:

Titel:
Søheltenes skibe
- Historien om Søværnets torpedomissilbåde af
WILLEMOES-klassen

Forfatter/-e:
Niels Chr. Borck og Søren Nørby

Antal sider:
300 sider + DVD, indbundet, 20,5 x 27,5 cm,
illustreret i s/h og farve

Forlag:
Statens Forsvarshistoriske Museum, København, 2007

ISBN nr.:
978-87-89022-52-9

Bogladepris:
Kr. 348,00

"Fregatterne Peder Skram og Herluf Trolle
- Flådens Flagskibe under Den Kolde Krig "
Af Søren Nørby og Steen Schøn

Fakta om bogen:

Titel:
Fregatterne Peder Skram og Herluf Trolle
- Flådens Flagskibe under Den Kolde Krig

Forfatter/-e:
Søren Nørby og Steen Schøn

Antal sider:
200 sider, indbundet, gennemillustreret, 18,0 x 25,0 cm

Forlag:
Statens Forsvarshistoriske Museum, København, 2006

ISBN nr.:
87-89022-48-3

Bogladepris:
Kr. 250,00

Findes der tilsvarende bøger om den svenske flådes torpedo og robot båtar efter 1945 ??


By the way:
If anybody has any difficulties understanding my funny language, I'll gladly post in english och jäg fostår svenska !

[Psilander]

3) Finns det något specifikt som gör dessa skepp till "fregatter" och inte till "jagare"?

Moderna örlogsfartygsbeteckning är mest ett sätt att lura politiker - dessa danska fregatter började som bekant sina dagar som "patrullskibe" dvs patrullfartyg.

Dagens fregatt beteckning kan närmast jämföras med de gamla pansarfregatterna - som hade för få kanoner för kallas linjeskepp men blev trots sin slagkraft fregatter och sedan kryssare. Fregatten blev med tiden en korvett men med två propellrar. Dessa ubåtsjaktfartyg har sedan skenat i storlek under efterkrigstiden och slutat där man en gång började. Lätta kryssare kanske vore mest korerekt benämning på dessa fartyg som har hög grad av självständighet, slagkraft och ledningsförmåga.

På artilleri sidan går annars utvecklingen mot 155mm kanoner, vilket jag hoppas på för marinen i framtiden eftersom man då kan effektivisera mycket av ammunutions hanteringen i FM och få ett långräckviddigt och flexiblet vapen för graderad verkan i både land och sjömål.

2) Dessa skutor trivs väl bäst på stora öppna hav? Hade Danmark ambitioner utanför Skagerak på kalla kriget-tiden?

Jodå, Nordsjön och ishavet, men de hade fått huvuduppgiften att skydda östersjönsutlopp av NATO. Därav att stridsstödsfartygen är goda minfartyg också.

1) Vad har Danmark tänkt använda fregatterna till? Vem är den tänkte fienden och operationsområde etc?

Allas våra intressen ligger på världshaven och längskusterna. 80% av värkldshandeln går på köl och 80% jordens befolkning bor inom 100km från kusten eller större vattenväg. Danmark satsar precis som Sverige på ett expeditionärt försvar och som alla vet grunden i ett sådant sjöstridskrafter. Hela världen där NATO och EU har intressen och Danmark önskar delta. Sverige är så förbaskat trångsynt vad gäller marinaoperationer. Till skillnad från tex Danmark som har både landområden och kolonier långt borta, och har haft det genom historien också.

[tryggve]

32 Luftmåls robottar (SM2/3 ikke indkøbt endnu) (evt et mix af SM2/3 og Tomahawk krydsermissiler - endnu ikke indkøbt)

Hm, har Danmark alltså som mål att införskaffa Tomahawk i framtiden?