Quiz: Finlands historia

[Stellan Bojerud]

Vem är mannen som står bakom Mannerheim?

img133.jpg (42.86 KiB) Visad 845 gånger

[Esa K]

Mannerheims adjutant, konstnären Akseli Gallen-Kallela, född Gallén...


med vänliga hälsningar

Esa K

[Stellan Bojerud]

Så rätt! Din fråga.

[Esa K]

Då tackar undertecknad, och fortsätter. Så, på tal om Akseli Gallen-Kallela, bland det han under sitt liv skapade så ingår i denna hans oeuvre grunden till mycket av det självständiga finlands ikonografi och heraldik, både militär och civil. Ett återkommande tema i hans skapande av detta symbolspråk är stiliserade grankvistar. År 1940 aktualiserades åter detta tema, grankvistarna, i ett visst sammanhang, vilket...???


Med vänliga hälsningar

Esa K

[Esa K]

Ledtrådsdags!

Om man går hit:
http://www.mannerheim-museo.fi/mm.php?p ... t&lang=swe

och sedan fördjupar sig i överbefälhavarens dagorder nummer 34 från den 14/3 1940, så hittar man något i texten som förklarar ett aktualiserande av Gallen-Kallelas grankvistar...


Med vänliga hälsningar

Esa K

[Esa K]

Ledtråd 2, eller lite mindre att läsa för den late

Del av D O 34.pdf

(36.88 KiB) Nerladdad 14 gång

Med vänliga hälsningar

Esa K

[Schwemppa]

Nu är jag ute på djupt vatten, men... kragspeglar?

Nu kom ju kragspeglarna redan med uniform m36, men hur var det med grankvistarna i hörnen för officerare månntro? Efter Vinterkriget fick ju reservofficerarna bära gradbeteckningar i samma färg som yrkesofficerarna (tidigare var resoff gradbeteckningar silverfärgade).

[Esa K]

Hej, och ursäkta dröjsmålet här, men råkade ut för en liten olycka ett par veckor sedan som gjort att jag har haft svårt att hantera ett tangentbord...

Jag ger Schwemppa rätt eftersom det är så nära det kan vara, han har hittat svaret även om det är formulerat som en fråga. Kragspeglar handlar det om. År 1940 så fick ju även reservofficerarna bära de guldfärgade heraldiska rosorna, och samtidigt införs på alla officerares kragspeglar de stiliserade grankvistarna. Så. Inget mer att tillägga än ett grattis Schwemppa, som nu pryder denna quiz med en ny fråga...


Med vänliga hälsningar

Esa K

[Schwemppa]

Jag hade ingen aning om jag svarat rätt, det var en kvalificerad gissning. Men vi tackar och bockar, hoppas det inte blivit bestående men av skadan.

Vi söker en gammal finsk tradition eller ritual, vad vi nu ska kalla det, som faktiskt ännu i denna dag praktiseras (åtminstone på ett ställe i landet). Vissa anser att ritualen har sina rötter ända i hednisk tid. Vad är det fråga om?

[Schwemppa]

Fruktbarhetsrit, säger de som hävdar hedniskt ursprung. Nu har ceremonin sedan århundraden kristna förtecken, en del av de sånger som sjungs kan spåras till medeltiden.

[Schwemppa]

Om ceremonin inte hålles, finns det risk för att grödan inte växer och boskapen går i sin.. Redan både K A Gottlund och Elias Lönnrot intresserade sig för den här sedvänjan på sin tid.

Och ja den hölls i år också, i söndags faktiskt.

[Lasse O]

Jag tror det kan vara "Vita Maj". Kanske finns det en koppling till svenskarnas majfirande och då tänker jag inte på första maj utan på att man förr "majade", åtminstone i södra Sverige. Majbrasor är väl fortfarande vanligt.

[Schwemppa]

Jag är inte helt säker på hur Vita Maj går till, men det är fråga om Helka-festen (Helkajuhlat) som försiggått årligen i Ritvala by i Sääksmäki sedan urminnes tider. Taktens ungmöar går i procession över åkrar och ängar och sjunger uråldriga sånger. Det torde vara den äldsta folktradition i Finland som fortfarande utövas.

Kanske Lasse har lust med en fråga?

[Lasse O]

Jag är inte helt säker på hur Vita Maj går till, men det är fråga om Helka-festen (Helkajuhlat) som försiggått årligen i Ritvala by i Sääksmäki sedan urminnes tider. Taktens ungmöar går i procession över åkrar och ängar och sjunger uråldriga sånger. Det torde vara den äldsta folktradition i Finland som fortfarande utövas.

Kanske Lasse har lust med en fråga?

Schwemppa är alltför vänlig. Fast jag jag har fortfarande en känsla av att Vita maj och Helkafesten kan vara samma sak, åtminstone i vissa landsändar.

Nå, vilken finländare hade den tvivelaktiga förmånen att sitta inspärrad på det här stället?

[Lasse O]

Vår man hamnade i det berömda slottsfängelset tack vare sina kontakter med den här avbildade mannen. Under den tvååriga fängelsevistelsen fördrev han bl a tiden med att konstruera en perpetum mobile. Han lyckades inte.