Inte helt orelaterat:
Jag har hört om fall i Sverige från 1930-talet där unga män sprungit till skogs och gömt sig för att slippa göra rekryten. Av vad jag hört ska de ha hämtats av länsman så småningom, men ändå sluppit trots allt. De har helt enkelt inte klarat av att åka hemifrån och då talar vi ändå om ett fredstida land. I krigstid borde bortfallet teoretiskt vara ännu större, även om lagarna skärps?
Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Det låter lite som myten om den finska tjurskallen.Sedan kan man fundera över det här med feghet. Det var knappast fegt att ställa sig framför linjerna i klar skottlinje för fienden utan vapen. Däremot ganska hård övertygelse.
En myt som inte minst Linna odlar i okänd soldat.
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Lite OT.
På 80-talet fick jag en beväring som kom in på mitt befälsrum morgonen dagen efter inryckning. Han försöker göra något som liknar en anmälan men de har inte fått någon utbildning än så jag accepterar bristfälligheten. Så jag säger till Johansson (kommer inte ihåg hans namn) att sätta sig och frågar vad saken gäller. Svaret blir 'Det går inte'. Jag säger till min ställföreträdande att ta truppen och jag tar ett samtal med beväringen ifråga. Orsaken till att det inte går är att han som 18-19 åring aldrig spenderat en natt utan sin mamma. Han skulle gjort det på ett skolläger men ringde till mamman på kvällen och beklagade sig. Det resulterade i att mamman kastade sig i bilen och hämtade honom. Jag spenderade kanske en timme med beväringen och bedömde honom som trovärdig och fullständigt förstörd av sin mamma. Turligt nog hade vi tillgång till psykolog och jag skickar honom dit - sedan såg jag aldrig beväringen igen.
MVH
Hans
På 80-talet fick jag en beväring som kom in på mitt befälsrum morgonen dagen efter inryckning. Han försöker göra något som liknar en anmälan men de har inte fått någon utbildning än så jag accepterar bristfälligheten. Så jag säger till Johansson (kommer inte ihåg hans namn) att sätta sig och frågar vad saken gäller. Svaret blir 'Det går inte'. Jag säger till min ställföreträdande att ta truppen och jag tar ett samtal med beväringen ifråga. Orsaken till att det inte går är att han som 18-19 åring aldrig spenderat en natt utan sin mamma. Han skulle gjort det på ett skolläger men ringde till mamman på kvällen och beklagade sig. Det resulterade i att mamman kastade sig i bilen och hämtade honom. Jag spenderade kanske en timme med beväringen och bedömde honom som trovärdig och fullständigt förstörd av sin mamma. Turligt nog hade vi tillgång till psykolog och jag skickar honom dit - sedan såg jag aldrig beväringen igen.
MVH
Hans
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Hans;
Det du beskriver är ett djupt tragiskt fenomen som man stöter på ibland när man jobbar med trasiga människor.
Det är dock vanligare att det är döttrar som drabbas av denna missriktade moderskärlek.
Det du beskriver är ett djupt tragiskt fenomen som man stöter på ibland när man jobbar med trasiga människor.
Det är dock vanligare att det är döttrar som drabbas av denna missriktade moderskärlek.
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Sant. Har en dotter som är 'moderskadad' men på ett annat sätt. Många pappor klagar på att de inte får se barnen tillräckligt efter skilsmässan men i mitt fall var det tvärtom då jag hade barnen själv i flera år. Modern tog med barnen på mutresor till exotiska platser då och då. Dottern begrep och sade bara att jag begriper att hon försöker muta, jag tar mutan men utan att börja gilla.
Men nu är vi kanske för OT.
MVH
Hans
Men nu är vi kanske för OT.
MVH
Hans
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Finns det något orsak att "ta upp det här var och varannan dag"?
Det har skrivits om det, både i pressen och i forskningen. Det är inget som man inte får diskutera.
Detta program var igen i november på Arenan
Se programmet på Yle Arenan: http://arenan.yle.fi/1-1690375
Nu är det inte i servicen, men dyker upp förr eller senare.
Gör en sökning på ordet "metsäkaarti" (=skogsgardet) så får du upp en massa resultat.
Bland skogsgardisterna fanns både sådana fall som inte inställt sig och sådana som främst efter permission inte återvände till tjänst och avvek. I det finska samhället i början av 1940-talet kunde man inte hålla sig undan om man var bland andra människor. Samhällskontrollen var stark och man kunde inte vara anonym som i dagen samhälle. Därför måste man bege sig någonstans undan från människor. Skogsgardisterna bodde vanligen i nergrävda "korsun", d.v.s. bivacker som byggts av stock in i en grop i skogen. Lite liknande de som frontsoldaterna bodde i.Titeln vaprenvägrare kanske var felvald, men inledningsvis tänkte jag inte på desertörer som ryckt in och tjänstgjort och först sen avvikit utan just på dem som aldrig över huvud taget inställde sig för att tjänstgöra utan gjorde allt för att hålla sig undan. "Krigsvägrare" kanske är ett mer passande namn för just dem, men även vapenvägrare överlappar ju delvis med dem. Men det är ju förstås jätteintressant att höra mer även om desertörer. Så, tack för alla intressanta svar så här långt!
Under vinterkriget var detta inte ett reelt fenomen. Mot slutet av fortsättningskriget blev det ett större problem.
Skogsgardisterna behövde hjälp av lokalbefolkning och de jagades av hemmafrontens soldatavdelningar.
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Vid Joutsijärvi i Kullaa finns faktiskt ett skogsgardistgömställe bevarat och renoverat som sevärdhet. Skogsgardisterna hade byggt en egen korsu åt sig, var beväpnade och höll vakt. Riktigt militäriskt egentligen...
http://kkmy.mbnet.fi/matkailutuotteet/1 ... -korsu.htm
http://kkmy.mbnet.fi/matkailutuotteet/1 ... -korsu.htm
Re: Vapenvägrare i Finland under vinterkriget och fortsättningskriget
Inte något förteget ämne.Schwemppa skrev: ↑4 december 2020, 08:28Vid Joutsijärvi i Kullaa finns faktiskt ett skogsgardistgömställe bevarat och renoverat som sevärdhet. Skogsgardisterna hade byggt en egen korsu åt sig, var beväpnade och höll vakt. Riktigt militäriskt egentligen...
http://kkmy.mbnet.fi/matkailutuotteet/1 ... -korsu.htm