Som jag har förstått finska historiker gick det ingen nöd på dom. Jag vill minnas att dom fick behålla sina lagar och att politiskt/konstitutionellt sett dom inte blev ryssar, utan att titeln storfurste övergick från svenske kungen till ryske tsaren. En av tsarerna räkande finnarna som de mest pålitliga av hans undersåtar.Aphid skrev:Hur upplevde finländarna de första åren efter 1809 när de helst plöstligt blev ryssar?
Det gällde rätt länge tills det inrikespolitiska klimatet förändrades, när en senare tsar inleder en förryskningspolitik, vilket var mycket impopulärt i Finland. Minns jag rätt hade Finland en guvernör med namnet Bobrikoff som blev mördad i detta sammanhang. Det är också då den berömda tavlan där en örn (rysk) försöker slita en bok (lagbok) ur en kvinnas (Finland) famn målas.
En finsk historiker* har skrivit att övergången till rysk ägo var av fördel, eftersom det innebar att man blev del av ett imperium istället för av ett litet land. Fördelen bör väl iofs mest ha varit av nytta för överklassen som fick möjlighet att göra karriär som militär/ämbetsman eller exportera sina produkter till hela Ryssland. Men man ska inte glömma att även andra finnar flyttade till S:t Petersburg för att göra sin lycka där, ungefär som svenskar flyttade till Amerika.
För Sverige var det en väldigt traumatisk händelse, vilket återspeglas i mycket av det som skrivs under 1800-talet. Personligen tycker jag att det finns skäl att så här i efterhand se det som att det var bäst som skedde. Hade vi varit ett land under 1800-talet, så finns det en risk att Finlands självständighets-krig utkämpats mot oss istället, vilket lett till att vi varit betydligt sämre grannar än vi är.
*Kan ha varit Eirik Hornborg (stavning?)
