Tvångsarbetsinrättningen i Karvio

[Bränner]

Under 1960 talet fanns det idén finska byn Karvio en tvångsarbetesinrättning för vapenvägrare. Fia sådana från Jehovas vittnen. Har någonstans hört att dessa frihetsberövades i 4 år. Är detta sant?

[Femtiotrean]

Karvia.

Tvängsinrättningen hette Karvia specialarbetsanstalt. En före detta fängelseanstalt "i mitten av ingenting" där fångarna hade röjd kärrmark sedan mitten av 1930-talet och sedan sysslat med jordbruk och djurhällning. År 1961 togs anstalten i bruk av Social- och hälsoministeriet då man efter lagförändring flyttade vapenvägrande Jehovas vittnen från Försvarsministeriets ansvar i Hästö-Busö, en kustfortö.

Finska Jehovas vittnen hade som policy att inte bara vägra den 11 månader långa militärtjänsten och den 14 månader långa civiltjänsten utan att totalvägra helt och hället. Resultatet blev i normal följd att tjänstetiden förlängdes för ordervägran, arbetsvägran, upprepad vägran osv och tjänstetiden blev i regel över två år och kunde i enskilda fall bli t.o.m. 1080 dygn, i.e maximalt 600 dygn "övertid". (Under Försvarsministeriets regi hade tjänstetiden varit 240 dygn + 3-6 månaders straff.)

Anstalten var en ganska grym plats, med fångbaracker, galler i förnstren och taggtråd utanför osv. Vittnen arbetade som sagt inte utan satt inne och gjorde var de gjorde. På grund av sin order- och arbetsvägran fick de inga kväll- eller hempermissioner och de fick gå ut bara 1-1,5 h varje dag.

Anstalten stängdes år 1969. Så småningom nöjde man sig med att ge Jehovas vittnen en fängelsedom och de satt sina nio månader i Kjulö reservfängelse. Från år 1987 har de fått frisedel.

Tidningen "Se!" lär år 1968 ha gjord en sensationsartikel där man avslöjade en finsk koncentrationsläger för Jehovas vittnen. Det hade dock redan tidigare blivit viss publicitet i finsk press om undermåliga boendekonditioner och viss diskussion om tjänstetiden som förlängdes med administrativa beslut utan domstolsprocess.

[Ördög]

Bra sammanfattning, Femtiotrean.

Ett par små anmärkningar: Köyliö heter Kjulo på svenska, inte Kjulö. Och tidningen Se, som rapporterade om missförhållandena, ska stavas utan utropstecken. Det är den legendariska svenska bildtidningen, år 1968 redan ganska upp-porrad, som åsyftas.



Långt senare, på 1990-talet, utkom i Finland en skvaller- och sensationsblaska som hette Se! - med utropstecken. En förkortning av Suomalaisten erikoislehti - "Specialtidningen för finnar" - men också med betydelsen Den! eller Det!



En annan typ som hamnade på inrättningen i Karvia för sin övertygelses skull var den populäre nyhetsuppläsaren på MTV3 Urpo Martikainen. Som Jehovas vittne tillbringade han i 60-talets slut ett år och tre månader där, bakom galler och taggtråd. Martikainen berättade om sina upplevelser där i tidningen ET år 2008, Ilta-Sanomat har en kort sammanfattning här.

Även den berömde journalisten och rabulisten Veikko Ennala hamnade i Karvia för en tid, i slutet av 40- eller början av 50-talet. Tyvärr minns jag inte vilken förbrytelse han hade gjort sig skyldig till, men han skrev en levande skildring av tillvaron där.

[Bränner]

Varför lydde denna anstalt under socialministeriet. Fanns det ett parallellt fängelsesystem? . Eller kunde man frihetsberöva människor på administrativ väg( alltså att andra myndigheter än domstol kunde fatta sådana beslut?)

[cats]

Varför lydde denna anstalt under socialministeriet. Fanns det ett parallellt fängelsesystem? . Eller kunde man frihetsberöva människor på administrativ väg( alltså att andra myndigheter än domstol kunde fatta sådana beslut?)

Intressant fråga. Jag vet inte hela svaret, men jag vet att totalvägrarna blev dömda i domstol. Däremot blev de inte införda i brottsregistret som 'vanliga' kriminella. Hur det rent juridiskt fungerade vet jag inte. Något slag av juridiskt limbo tillstånd för totalvägrare verkar ha existerat vid den här tiden.

[Femtiotrean]

*Alla* arbetsanstalter lydde under socialministeriet. Och ja, man kan säga att tvångarbetsinrättingarna utgjorde ett parallellt fängelsesystem och ja, människor kunde frihetsberövas på administrativ väg såvida de var fattiga missbrukare eller prostituerade, såvida de hade försummat att betala barnunderhållssstöd - eller (enligt lagen av 1959 om vapenfri tjänst) såvida de var totalvägrare (och andra totalvägrare än Jehovas vittnen fanns först i slutet av 1960-talet).

Man kan kanske se poängen med att man ville inte ge Jehovas vittnen fängelsestraff därför att de var inte kriminella och en specialarbetsanstalt såg kanske ut som en skräddarsydd lösning, men det blev som det blev därför att vittnen vägrade att samarbeta med statens kontrollapparat. Hela systemet med arbetsanstalter var ju en kvarleva från svensk tid och 1800-talet och baserade sig på ett tänkande som blev ohållbart i ett modernt samhälle, d.v.s. så småningom också i 1960-talets Finland.

(Administrativa beslut kunde beklagas och beprövas i domstol men de förblev administrativa beslut.)


PS Enligt lagen av 1959 var den vapenfria tjänstens längd 14 månader, men arbetsanstaltstjänstetiden var 16 månader; 480 dygn + maximalt 600 dygn som adminstrativ övertide = 1080 dygn.

[erep]

Beslut kunde överklagas. Beklaga har en annan betydelse, d.v.s att man uttrycker att något är negativt, men att man inte kan göra något.

Båda är "valittaa"på finska men ordet har flera betydelser på svenska.

[Femtiotrean]

Betydelseskillnaden är inte helt främmande för mig, men mitt ordförråd är antingen uteslutande passivt eller tillgångligt endast som en klump av sammanhörande eller sammanklingande ord - och det är dagsformen som avgör om mitt val blir lycket eller inte. Jag begl... jag ber om ursäkt för detta,