Varför byta till finska namn?

[Amund]

Jag har blivit varse inte minst via quizzarna att i mitt tycke så bytte finska officerare namn till finska märkligt ofta. Aksel Johansson blev Airo, Hjalmar Strömberg blev Sillasvou, och nu läser jag G:son:s svar i quizzen om Reino Hallamaa-född Humelin. Fanns det någon särskild anledning som exempelvis bättre karriärmöjligheter? Har hört att invandrare i Sverige byter namn enbart för att få en chans att komma till anställningsintervju, eller kanske det bara var slumpen? Det spelar väl egentligen ingen roll men blev bara lite nyfiken, jag menar ett namn som ens förfäder burit länge byter man väl inte bort bara hur som helst?

Mvh

[G:son]

Förfinskningen av icke-finska, för det mesta svenska, släktnamn, var en del av finsk-nationalistiska strävanden. Det började under 1800-talet med fennomanerna, och kulminerade under 1930-talet, för att sedan mattas av.

/G:son

[Amund]

Tack G:son! Fennomanerna var ett okänt begrepp för mig och efter vidare sökning http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_spr%C3%A5kstriden står allt klart.

Det kan nämnas att bägge grupper främst företräddes av svenskspråkiga, fast de fennomanska kulturkretsarna ofta strävade att byta till finska som hemspråk, förfinskade sina släktnamn och satte sina barn i de nygrundade finska läroverken, vilket resulterade i att nästa generation verkligen blev finskspråkig.

Jag förutsatte att det enbart var de finskspråkiga och inte svensktalande som verkade för en förfinskning, och det var därför som jag inte fick det att gå ihop.

[Schwemppa]

Det fanns ett visst socialt tryck på att förfinska svenska namn, bla. i finska armén under 1920- och 30-talet. Jag har inte lyckats hitta lämpliga källor på nätet, så det blir vid egen utsago. :)

En liten lista iaf.:

Hellsten - Paasikivi
Heikel - Heikinheimo
Malmberg - Malmivaara
Laurén - Laurinen
Steenroos - Kiviruusu
Lindberg - Lehmuskallio
Leidenius - Leikola
Brander - Paloheimo
Renqvist - Reenpää
Osv...

1906 - 1907 sägs det att ca. 70 000 finländare lät förfinska sitt namn... 8O

Tack och lov var inte mina förfäder bland dem :D

[G:son]

Det bör kanske tilläggas, att även andra än svenska namn förfinskades, t.ex. ryska, tyska och baltiska namn. Någon av president Ahtisaaris förfäder hette ursprungligen Adolfsen (norskt). Regissören Valentin Vaala hette från början Ivanoff, och regissören/skådespelaren Teuvo Tulio, av lettisk börd, hette Theodor Antonius Tugai. Judiska namn har inte förfinskats, vad jag vet.

/G:son

[pandersson2]

G:son,

Theodor Antonius Tugai har inte ett lettisk namn även om han är född i Lettland. Hans släkt var blandad, turkisk-polsk-persisk-lettisk. Hans far var turk-polack och det är troligtvis från dessa språk som hans namn härstammar ifrån.

http://www.finland.lv/public/default.as ... ture=en-US

[G:son]

Tack, pandersson. Jag borde ha förstått att namnet inte är lettiskt, p.g.a. avsknaden av "s" i slutet. Han var i själva verket född i St. Petersburg, men det säger ingenting om någons nationalitet.

/G:son

[Leo V]

Det fanns ett visst socialt tryck på att förfinska svenska namn, bla. i finska armén under 1920- och 30-talet. Jag har inte lyckats hitta lämpliga källor på nätet, så det blir vid egen utsago.

Tack och lov var inte mina förfäder bland dem

Inom jägerrörelsen fanns sympatier för fennomani, och tvärtom (kan ses i Lauerma). Det var de yngre jägarna som efterträdde de s.k. ryssofficerarna eller ruotsalais-ryssät med generationsväxlingarna.

Namnbyten förekom mestadels inom bildade borgerliga kretsar, dock ej inom adeln (med några få undantag) eller inom allmogen eller arbetarklassen i söder. En del familjer inom samma släkt behöll svenskt namn medan andra familjer eller individer förfinskade sina. Fennomanin startades ju inom svensk- eller tvåspråkiga kretsar och kunde dela släkter itu under språkstriderna.

[settern]

Det var inte så att alla med svenska namn var finlandsvenskar, utan många purfinnar bytte till svenska efternamn under de sekler som finland tillhörde sverige.general Airo var tex finskspråkig och lär inte vara den ende bland de uppräknade.

[frejs väpnare]

Veikko Vennamos Landsbygdsparti är väl de sista (?) som propagerade för namnbyte. Har för mig att Vennamo själv hade bytt sitt svenska namn.

[Schwemppa]

Jo, han hette Fennander, och bytte till Vennamo 1938.

[Stellan Bojerud]

Den energiske fennomanen Santeri Alkio var född Alexander Filander.

[Leo V]

Det var inte så att alla med svenska namn var finlandsvenskar, utan många purfinnar bytte till svenska efternamn under de sekler som finland tillhörde sverige.general Airo var tex finskspråkig och lär inte vara den ende bland de uppräknade.

Ja, men om de talade svenska som modersmål var de ju finlandssvenskar. Det kvittar om deras släkt ursprungligen var finskspråkig. Vad hette t.ex. Airo innan han hette Humelin?

Några släkter som jag misstänker ursprungligen var finsktalande är:

Alopaeus = Kettunen
Rajalin och Nummelin låter också misstänkt finska. Men jag vet ej.

Vet ni mera?

Sedan har vi Antell och Heikel, men vete katten om inte deras namn kommer från platsnamn som Anttila och Heikkilä, vilket inte säger någonting om vilket språk de talade.

Det är en av fennomanernas stora politiska poänger att ett svenskt "förtryck" hade förorsakat namnbyten under den svenska tiden, eller "Ruotsin vallan aika".

Ett av svekomanernas påståenden var att de som bytte till finska namn bevisade att de därmed hade degenererade, sämre rasegenskaper och därmed också var sämre finlandssvenskar, alltså good riddens.

[Giancarlo]

Fennomanrörelsen var ju väldigt stark under mitten och senare delen av 1800-talet och intresset fortsatte senare. Den kan jämföras med den gaeliska revivalen på Irland, men fennomanrörelsen var mycket mer framgångsrik än på Irland där man fortfarande var en del av det land vars kultur man försökte bryta sig ifrån, samtidigt som ön Bägge rörelserna var språkliga och kulturella yttringar av nationalromantiken. Man försökte göra sitt "folkspråk" till ett fint nationellt språk, vilket gjorde att man bytade namn på sig själva och började försöka återskapa gamla "folkliga" kulturyttringar. Det nya med dessa rörelserna var att det egentligen var överklassen som försökte ta sig till underklassens språk och ej tvärtom. Det hela var en del av 1800-talets överklass nya vurm för underklassen och den stora massan av arbetare och bönder som utgjorde majoriteten av befolkningen. Liknande revivals hände i nästan alla delar av europa t.ex. i Ungern där den tyskspråkiga eller tyskinfluerade överklassen helt plötsligt ville vara ungrare etc.

Alla möjliga finländska influentiella personligheter bytade namn. Politikerna Georg Zacharias Forsman blev Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen och Johan Gustaf Hellsten blev Juho Kusti Paasikivi (Verkar vara en direktöversättning av alla hans namn). Konstnären Axel Waldemar Gallén blev Akseli Gallen-Kallela etc. Även de som inte bytade namn jobbade på att ej vara försvenskade, t.ex. Jean Sibelius (f. i Tavastehus 1865) blev satt i en finskspråkig skola, något som hade varit otänkbart bara kanske 50 år tidigare.

[Giancarlo]

En intressant grej är att jämföra namnen på de olika sidornas olika befälhavare i finländska inbördeskriget:

Senaten (de vita):
C.G.E. Mannerheim, Ernst Linder, Ernst Löfström, Martin Wetzer, Karl Wilkman.

Finlands socialistiska arbetarrepublik (de röda):
Ali Aaltonen, Eero Haapalainen, Eino Rahja, Adolf Taimi, Evert Eloranta, Kullervo Manner.

Hade man inte vetat bättre hade man trott att konflikten var emellan svenskar och tyskar mot finnar.

Men vad betyder denna kategoriskt "etniska" uppdelning?