Rommels död!?

Diskussioner kring andra världskriget. Tillägnad vår saknade medlem varjag
Skriv svar
Sebastian Malmström
Ny medlem
Inlägg: 12
Blev medlem: 13 maj 2002, 08:21
Ort: Stockholm

Rommels död!?

Inlägg av Sebastian Malmström » 13 maj 2002, 09:55

Sitter och skriver på en uppsats om Erwin Rommel. Av den litteratur jag tagit del av skrivs det att Rommel dog av en hjärnblödning som följd av den "olycka" då han ramlade ur ett fordon som blev beskjutet ovanifrån. Rommel dog dock då han var "ute på en åktur" med två gestapo soldarer. Nu till min fråga: Finns det några konkreta bevis för att Rommel verkligen dog av en hjänblödning och att han inte blev mördad av dessa gestapo män?

mycket tacksam för svar
/Sebbe M

Karl Bruno
Medlem
Inlägg: 329
Blev medlem: 24 mars 2002, 00:56
Ort: ...

Inlägg av Karl Bruno » 13 maj 2002, 09:57

Rommel begick självmord i sitt hem.

EDIT: Nåja, tydligen inte riktigt i sitt hem, se nedan.
Senast redigerad av 1 Karl Bruno, redigerad totalt 13 gånger.

Sebastian Malmström
Ny medlem
Inlägg: 12
Blev medlem: 13 maj 2002, 08:21
Ort: Stockholm

Inlägg av Sebastian Malmström » 13 maj 2002, 10:06

och det är du helt 100% säker på?

Användarvisningsbild
hangatyr
Medlem
Inlägg: 1425
Blev medlem: 4 april 2002, 12:38
Ort: Södertälje

Inlägg av hangatyr » 13 maj 2002, 10:48


Användarvisningsbild
Andreas Wien
Medlem
Inlägg: 758
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
Ort: Wien, Österrike

Inlägg av Andreas Wien » 13 maj 2002, 10:53

...Den 17 juli ingrep emellertid ödet när Rommel var på väg tillbaka från ett besök hos Pansargruppe West. Ett brittiskt attackplan angrep hans stabsbil som körde i diket, och Rommels skador var så allvarliga att man trodde att han inte skulle överleva. Med en komplicerad skallfraktur, ett krossat käkben och ett antal mindre farliga skador fördes han till ett sjukhus i närheten av St:Germain.

Medan han låg där utförde konspiratörerna, utan att han hade en aning om saken, sitt attentatsförsök mot Hitler. Attentatet misslyckades dock den 20 juli 1944.

Tvärtemot alla läkarnas förutsägelser, började Rommel långsamt att hämta sig. Hitler däremot hämtade sig betydligt snabbare från de skador han hade ådragit sig den 20 juli. Hans hämndlystnad skulle nu betyda döden för många höga tyska officerare. Ett av von Stülpnagel framviskat ord ledde också till att Rommel kom att inräknas bland dem.

När det blev uppenbart för Stülpnagel att kuppen hade misslyckats, försökte han skjuta sig, men misslyckades och fördes svårt sårad till militärsjukhuset i Verdun, där han fick blodtransfusion. Bevakad av Gestapo och halvt medvetslös yttrade Stülpnagel nammet "Rommel". Detta räckte för att leda till de oundvikliga slutsatserna.

Rommel hade fått tillstånd att bege sig till sitt hem i Herrlingen. Där förundrade han sig över den ödesmättande tystnad från det nazistiska högkvarteret, och snart kom han underfund med att huset stod under bevakning. Den 7 oktober kallades han av fältmarskalk Keitel till Berlin. Medveten om det öde som hade drabbat många av hans kollegor, vägrade Rommel att företa resan och hänvisade till sitt dåliga hälsotillstånd. "Jag skulle aldrig komma fram levande" sade han till en förtrogen.

Den 13 oktober kom generalerna Burgdorf och Maisel till huset i Herrlingen för att framföra Hitlers villkor. Privat medelade de Rommel att han antagligen kunde komma till Berlin för att ställas inför rätta i folkdomstolen eller också ta gift. Om han valde det förra alternativet var utgången given. Han skulle dömmas till döden som förädare, och hans familj skulle allra minst utsättas för förföljelser. Men om han valde det senare, försäkrade generalerna honom att Hitler skulle bevilja honom en statsbegravning och att hans familj skulle vara trygg. Han fattade sitt beslut.

Omedelbart efter samtalet gick han upp i övre våningen där hans familj väntade. "Jag har kommit för att ta farväl. Om en kvart är jag död"

Iförd Afrikakårens uniform, åkte han i väg med de båda generalerna. De hade inte kommit långt från Huset när Rommel intog det gift som generalerna hade haft med sig.

Hitler höll ord, Rommel fick sig en statsbegravning och hans familj utsattes inte för några förföljelser från nazistpartiets sida. Hans förre chef, Rundstedt, som av allt att döma inte var medveten om den verkliga orsaken till Rommels död, höll begravningsoriatoren. Möjligen hade han, liksom hela Tyskland, endast läst den dagsorder som Hitler hade utfärdat samma dag:

"Fältmarskalk Rommel dog den 14 oktober av de svåra skador han ådrog sig i en bilolycka under en färd vid fronten i sin egenskap av chef för en armégrupp vid västfronten..."


Hämtat från sidorna 154-155 ur boken "Rommel" av Roger Sibley / Michael Fry. 1974. Förlag: Aldus.

Mvh Andreas Wien

Användarvisningsbild
Battler
Medlem
Inlägg: 5022
Blev medlem: 24 mars 2002, 10:38
Ort: Luleå

Rommels död

Inlägg av Battler » 13 maj 2002, 10:58

Den 20 oktober kom Hitlers mördare. Färmodligen hade de sammansvurna i god tid före den 20 juli med tysk nogrannhet satt upp en lista med namn, där Rommel utan att veta det figurerade som rikspresident. Möjligt är givetsvis också att någon av de anhållna under tortyr nämt hans namn.
Hitler lät honom via två generaler själv välja: omedelbart i deras närvaro svälja ett dödande gift, eller ställas inför folkdomstol. Fältmarskalken valde giftet, sedan han utan upphetsning tagit farväl av sin maka och sin son liksom från vapenbrodern kapten Aldinger....
Så följde han generalerna och steg in i deras bil för sin sista färd.

Källa
Rommels krig i Afrika, Wolf Heckmann

MVH

******Edited***********
Såg ej Andreas inlägg.

Twiggy Animal Sixx
Medlem
Inlägg: 15
Blev medlem: 27 maj 2002, 09:34
Ort: Munkedal, Sverige

Mördad av Hitler

Inlägg av Twiggy Animal Sixx » 27 maj 2002, 10:25

Det ska finnas dokument som tyder att Rommel blev mördad, bland annat ett begravnings telegram som skrevs inna Erwin blev hämtad av två gestapo Officerare och anledningen till att Hitler lät döda Rommel var för att han trode att Rommel var indirekt inblandad i mordförsöket mot honom och han såg då till att få väck honom.
Rommel fick välja att antingen ta en tablet eller stå in för en krigs rät och hande an gå inför domstolen så skulle hans familj bli lidande så han offrade sig för sin familj och åkte med Officerarna.
Dom stanade en bit på vägen och lät Rommel varakvar i bilen så att han kunde ta sitt liv i fred sen efter några minuter så åkte de till backa till Berlin med nyheten att Färltmarchalt Erwin Rommel var död och att han hade dödats i en trafikolyka.

Sorligt men sant en av Tysklands Bästa Officerare mördad av sin "Regering".

Användarvisningsbild
Andreas Wien
Medlem
Inlägg: 758
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
Ort: Wien, Österrike

Inlägg av Andreas Wien » 27 maj 2002, 18:27

Alla i den inre kretsen runtom Hitler visste hur Erwin Romel dog, dvs genom "självmord". Men, eftersom Erwin Rommel besatt en hjältestatus i Tyskland, vilken Goebbels och propagandaministeriet ofta hade utnyttjat, sa rimmade det nu illa med att säga att han hade varit involverad i en statskupp mot den nationalsocialistiska ledningen. De ansvariga för Erwin Rommles död valde därför en "officiell verision" , dvs att han hade okommit genom en olycka. Denna verision passade även in i de reala omständigheterna med flygplansattacken mot stabsbilen, den 17 juli, där han blev svart skadad.

Den officiella begravningsorationen som hölls av en ovetande Rundstedt löd:

Fältmarskalk Rommel dog den 14 oktober av de svara skador som han adrog sig i en bilolycka under en färd vid fronten i sin egenskap av chef för en armégrupp vid västfronten.

I honom har vi förlorat en av vara bästa befälshavare i fält. I den ödesmättande kamp som nu engagerar det tyska folket, har hans namn blivit en symbol för ovanlig ridderlighet och enastaende tapperhet.

Den tvaariga kamp som den tyska Afrikakaren utkäpade under hans radiga och fantasifulla ledning mot en langt större armé fick sitt erkännande när han som förste officer i armén förlänades eklövet med svärd och briljanter till Järnkorsets riddarkors.

Som chef för en armégrupp fortsatte han, tills han adrog sig sina svara skador, att göra sitt land stora tjänster genom att stärka varat försvar i väst.

Armén sänker i stolthet och sorg Tredje Rikets fanor för denne store soldat. Hans namn skall ga till det tyska folkets historia"


Begravningsorationen är hämtad ur boken "Rommel" av Roger Sibley och Michael Fry, förlag Aldus, 1974, sidan 158.

Mvh Andreas Wien

Alfa Romeo
Medlem
Inlägg: 163
Blev medlem: 24 mars 2002, 18:46
Ort: Stockholm

Rommel

Inlägg av Alfa Romeo » 27 maj 2002, 20:01

Det vore intressant att veta vilken litteratur det är som hävdar att Rommel dog en naturlig död (hjärnblödning) efter att ha skadats svårt. Jag har då aldrig läst detta nånstans.

Skriv svar