Freden är här - nu avvecklar vi beredskapen

[von Adler]

Hur länge låg soldaterna inkallade åt gången? Jag gissar att det var rotation på förbanden och även vid fronten.

Det var normalt en första värnpliktstid på 180 dagar, sedan två repetitionsperioder på vardera 30 dagar som gjordes 5 och 10 år efter den inledande värnpliktstiden. Detta kastades dock på örat av kriget.

1941 års värnpliktslag tillät som allra minsta 220+21+180 dagar (det sista som beredskapsplikt) med betydligt högre antal dagar för specialister och värnpliktiga befäl, särskilt i flottan, där det kunde vara upp till 615+23+180 dagar.

Hur länge man var inkallad berodde mycket på hur situationen var, men sällan mer än 90 dagar i sträck. En del av soldaterna i 2:a Armékåren var inkallade vid gränsen till Finland från tidigt december 1939 och började demobilisera i mars 1940, men fick sin demobilisering avbruten i den generella mobiliseringen i april 1940 och kunde därmed vara inkallad i 6 månader i sträck december-maj.

[Battler]

Hur länge man var inkallad berodde mycket på hur situationen var, men sällan mer än 90 dagar i sträck. En del av soldaterna i 2:a Armékåren var inkallade vid gränsen till Finland från tidigt december 1939 och började demobilisera i mars 1940, men fick sin demobilisering avbruten i den generella mobiliseringen i april 1940 och kunde därmed vara inkallad i 6 månader i sträck december-maj.

Omvärldsläget...

Vinterkriget, sovjet-finska kriget 1939–1940 utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den 30 november 1939, anfallit Finland. Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra landavträdelser (10 procent av sin yta), bland annat Karelska näset.

Och...

Operation Weserübung, Tysklands invasion av Norge och Danmark den 9 april 1940.

[Hans]

Och ganska mycket av svensk krigsmateriel hamnade i Östra Rikshalvan 39-40. Mycket av den kom tillbaka till Västra Rikshalvan efter april 40.

MVH

Hans

[Battler]

Och ganska mycket av svensk krigsmateriel hamnade i Östra Rikshalvan 39-40. Mycket av den kom tillbaka till Västra Rikshalvan efter april 40.

Det militära biståndet till Finland bidrog även till att sänka beredskapen i Sverige, då det rådde brist på bland annat gevär. Norge fick avslag på sin förfrågan om krigsmateriel från Sverige med motiveringen, att hjälpen till Finland tömt förråden till den grad, att man knappt hade så att det räckte till de egna trupperna.

[Battler]

Svenska atleter som fått träna ostört, var framgångsrika i Olympiska sommarspelen 1948 som hölls i London, under juli/augusti 1948. Sverige kom tvåa i medaljligan efter USA, denna gång med 16 guld-, 11 silver- och 17 bronsmedaljer.

[hilbert]

Min pappa som växte upp i norra bohuslän nära norska gränsen, berättade att han arbetade med att "rulla taggtråd" , när man tog bort hinder vid gränsen.

[JohnT]

Tusentals tappra män, lottor, tornsvalor mm behövdes inte längre. Nu skall samhället ställas om till civil drift igen.

Hur gick detta till? Hur lång tid tog det? Vilka lärdomar av kriget behölls?

Man behöll väl försvaret mer bemannat än före kriget genom att utbilda alla unga män?

Hur fungerade det i industrin när tusentals män ville ha tillbaka sina jobb - från kvinnor som kanske inte ville bli av med sina?

Svenska försvarsutgifter toppade på 12 % av BNP under kriget medan det var vad västmakterna hade året före kriget,
Hela armén var bara inkallad april-augusti 1940 och sedan när transiteringsavtalet sas upp 1943.
I normalfallet var det 30 - 75 tusen man inkallade på en gång under kriget.
Och kriget tog slut gradvis, hösten 44 var det ju klart att Tyskland skulle förlora, sista månaderna av kriget var det mer en fråga om hur mycket folk behövdes för att internera tyskarn i Norge och hur blodigt skulle det bli.

Så normalsvensken hade kar sitt civila jobb, Kustartilleriet och Luftvärnet hade oproportionerligt långa beredskapstjänster.
Och arbetskraftsbristen var skriande, du fick anstränga dig för att förbli arbetslös.

Erfarenheten var i ÖB's förslag till Försvarsbeslutet (1947?), att försvaret behövde uthållighet och inte fick satsa allt på ett första slag mot en okänd fiende.

[JohnT]

Och ganska mycket av svensk krigsmateriel hamnade i Östra Rikshalvan 39-40. Mycket av den kom tillbaka till Västra Rikshalvan efter april 40.

Det militära biståndet till Finland bidrog även till att sänka beredskapen i Sverige, då det rådde brist på bland annat gevär. Norge fick avslag på sin förfrågan om krigsmateriel från Sverige med motiveringen, att hjälpen till Finland tömt förråden till den grad, att man knappt hade så att det räckte till de egna trupperna.

Vad det gäller gevären så -
När vinterkriget började hade Sverige 150 000 gevär för mycket för den organisation som skulle införas 1940.
När man sedan hade sålt 50 000 till Finland upptäckte man att av dessa 100 000 som var kvar,
så var typ hälften i dåligt skick ( "3"-or) Så nästa sändning med 25 000 gevär var en blandning av bättre och sämre gevär.
Det hade på pekats före kriget och fredstida förvaltningen hade redan en order att de skulle renovera vapnen "i mån av tid", vilket inte gjordes.

När man sedan satte upp hemvärnet, till stor del från skytterörelsens personal så kunde man ju inte ge ut dessa slitna vapen till gamla tävlingsskyttar, så då blev det ett problem att få ihop bra nog gevär till hemvärnet.
Vad jag har sett så är enda krigsförbandet som saknade gevär i april 40, det nyuppsatta Järnvägsbyggnadsbataljonen i Östersund. Och det var en administrativ miss som fixades inom några dagar.

Om avslaget till hjälpen till Norge berodde på att Sverige förklarade sig neutral, vilket vi inte gjorde med Finland.

Mer generellt så fick vinterkriget Sverige att mobilisera på ett sätt som vida översteg leveranserna till Finland.
De 40 mm Boforspjäser som beslagstogs och skickades till Finland skulle i alla fall inte hunnit bemannas om de varit kvar i Sverige i april 40.
Medan s industrins mobiliering fick tre månaders försprång före april 40.

Jag hävdar att Sverige tjänade mer på vinterkriget än vi förlorade.
Inte minst med att två fördelningar mobiliserades.

[Battler]

Utökad semester

1945 års semesterlag
1945 års semesterlag (SFS 420/45) förbättrade förmånerna på flera punkter, men ännu gällde högst 12 vardagar per år.

1946 ändrades lagen så att ungdomar under 18 år fick rätt till tre veckors semester. Genom en lag om förlängd semester för vissa arbetare med särskilt pressande eller hälsofarligt arbete utsträcktes semestern även till tre veckor för gruvarbetare, nattarbetare och mörkrumsarbetare. För arbetare med radiologiskt arbete bestämdes semestertiden till sex veckor. Förlängningen för dessa grupper motiverades med arbetarskyddssynpunkter.

1951 utvidgades lagen (SFS 303/51) om tre veckors semester till att gälla alla arbetare. De särskilda förmånerna för ungdomar, gruvarbetare, nattarbetare och mörkrumsarbetare föll således bort. Genom en särskild lag tillförsäkrades dock arbetare med radiologiskt arbete fortsatt rätt till sex veckors semester.

[Urban]

Kustflottan övergick från 1 juli 1945 till fredsorganisation och bedrev då därefter vanliga fredsmässiga övningar. När man avvecklat beredskapen så hade man dock bara åldersklassens värnpliktiga att tillgå, så för att säkerställa behovet av utbildad personal för bland annat efterkrigsminsvepningarna så stiftades en särskild lag; Den så kallade 'lag om inkallelse av värnpliktiga för avveckling av försvarsberedskapen', som gällde i ett år.

[Grönis]

Tusentals tappra män, lottor, tornsvalor mm behövdes inte längre. Nu skall samhället ställas om till civil drift igen.

Hur gick detta till? Hur lång tid tog det? Vilka lärdomar av kriget behölls?

Man behöll väl försvaret mer bemannat än före kriget genom att utbilda alla unga män?

Hur fungerade det i industrin när tusentals män ville ha tillbaka sina jobb - från kvinnor som kanske inte ville bli av med sina?

Svenska försvarsutgifter toppade på 12 % av BNP under kriget medan det var vad västmakterna hade året före kriget,
Hela armén var bara inkallad april-augusti 1940 och sedan när transiteringsavtalet sas upp 1943.
I normalfallet var det 30 - 75 tusen man inkallade på en gång under kriget.
Och kriget tog slut gradvis, hösten 44 var det ju klart att Tyskland skulle förlora, sista månaderna av kriget var det mer en fråga om hur mycket folk behövdes för att internera tyskarn i Norge och hur blodigt skulle det bli.

Så normalsvensken hade kar sitt civila jobb, Kustartilleriet och Luftvärnet hade oproportionerligt långa beredskapstjänster.
Och arbetskraftsbristen var skriande, du fick anstränga dig för att förbli arbetslös.

Erfarenheten var i ÖB's förslag till Försvarsbeslutet (1947?), att försvaret behövde uthållighet och inte fick satsa allt på ett första slag mot en okänd fiende.

Intressant att nu nämner att kustartilleriet hade långa beredskapstjänster. Morfars bror var inkallad där i två långa omgångar. Efter första sessionen var han övertygad om att inte behöva kallas in igen eftersom han legat inne så länge men så blev det inte och detta påverkade sen hans liv på olika sätt vilket han tydligen var rätt bitter över..

[von Adler]

Tusentals tappra män, lottor, tornsvalor mm behövdes inte längre. Nu skall samhället ställas om till civil drift igen.

Hur gick detta till? Hur lång tid tog det? Vilka lärdomar av kriget behölls?

Man behöll väl försvaret mer bemannat än före kriget genom att utbilda alla unga män?

Hur fungerade det i industrin när tusentals män ville ha tillbaka sina jobb - från kvinnor som kanske inte ville bli av med sina?

Svenska försvarsutgifter toppade på 12 % av BNP under kriget medan det var vad västmakterna hade året före kriget,
Hela armén var bara inkallad april-augusti 1940 och sedan när transiteringsavtalet sas upp 1943.
I normalfallet var det 30 - 75 tusen man inkallade på en gång under kriget.
Och kriget tog slut gradvis, hösten 44 var det ju klart att Tyskland skulle förlora, sista månaderna av kriget var det mer en fråga om hur mycket folk behövdes för att internera tyskarn i Norge och hur blodigt skulle det bli.

Så normalsvensken hade kar sitt civila jobb, Kustartilleriet och Luftvärnet hade oproportionerligt långa beredskapstjänster.
Och arbetskraftsbristen var skriande, du fick anstränga dig för att förbli arbetslös.

Erfarenheten var i ÖB's förslag till Försvarsbeslutet (1947?), att försvaret behövde uthållighet och inte fick satsa allt på ett första slag mot en okänd fiende.

Intressant att nu nämner att kustartilleriet hade långa beredskapstjänster. Morfars bror var inkallad där i två långa omgångar. Efter första sessionen var han övertygad om att inte behöva kallas in igen eftersom han legat inne så länge men så blev det inte och detta påverkade sen hans liv på olika sätt vilket han tydligen var rätt bitter över..

Ja. En industriarbetare tjänade kring 10kr om dagen. En inkallad soldat fick 1kr om dagen (plus mat och husrum, förstås). Gifta män fick 2-2,50kr extra för hustrun. Hade man barn fick man 1,25-1,75kr för familjemedlemmar över 16 och 0,85-1,05kr för de under 16. De varierande kostnaderna var för olika regioner och deras levandsomkostnader.

Soldatens lön utbetalades till soldaten direkt, medan familjepengarna betalades ut till hustrun.

Efter 1940 infördes också möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för hyra, men det beslutades från fall till fall till skillnad från familjepengarna, som betalades ut automatiskt.

Som man kan se var det ett starkt ekonomiskt avbräck att ligga inkallad långa perioder, särskilt om du hade stora omkostnader och en lön över medianen.

Dessutom var det säkerligen möjligt att tjäna mer pengar genom övertid och avancemang eller jobbyte i arbetskraftsbristens Sverige under kriget som din morfars bror missade, så jag kan förstå hans bitterhet.

[Markus Holst]

När min pappa gjorde lumpen tjänade han förvisso kronan men fick bara 50 öre om dagen.

[Grönis]

Svenska försvarsutgifter toppade på 12 % av BNP under kriget medan det var vad västmakterna hade året före kriget,
Hela armén var bara inkallad april-augusti 1940 och sedan när transiteringsavtalet sas upp 1943.
I normalfallet var det 30 - 75 tusen man inkallade på en gång under kriget.
Och kriget tog slut gradvis, hösten 44 var det ju klart att Tyskland skulle förlora, sista månaderna av kriget var det mer en fråga om hur mycket folk behövdes för att internera tyskarn i Norge och hur blodigt skulle det bli.

Så normalsvensken hade kar sitt civila jobb, Kustartilleriet och Luftvärnet hade oproportionerligt långa beredskapstjänster.
Och arbetskraftsbristen var skriande, du fick anstränga dig för att förbli arbetslös.

Erfarenheten var i ÖB's förslag till Försvarsbeslutet (1947?), att försvaret behövde uthållighet och inte fick satsa allt på ett första slag mot en okänd fiende.

Intressant att nu nämner att kustartilleriet hade långa beredskapstjänster. Morfars bror var inkallad där i två långa omgångar. Efter första sessionen var han övertygad om att inte behöva kallas in igen eftersom han legat inne så länge men så blev det inte och detta påverkade sen hans liv på olika sätt vilket han tydligen var rätt bitter över..

Ja. En industriarbetare tjänade kring 10kr om dagen. En inkallad soldat fick 1kr om dagen (plus mat och husrum, förstås). Gifta män fick 2-2,50kr extra för hustrun. Hade man barn fick man 1,25-1,75kr för familjemedlemmar över 16 och 0,85-1,05kr för de under 16. De varierande kostnaderna var för olika regioner och deras levandsomkostnader.

Soldatens lön utbetalades till soldaten direkt, medan familjepengarna betalades ut till hustrun.

Efter 1940 infördes också möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för hyra, men det beslutades från fall till fall till skillnad från familjepengarna, som betalades ut automatiskt.

Som man kan se var det ett starkt ekonomiskt avbräck att ligga inkallad långa perioder, särskilt om du hade stora omkostnader och en lön över medianen.

Dessutom var det säkerligen möjligt att tjäna mer pengar genom övertid och avancemang eller jobbyte i arbetskraftsbristens Sverige under kriget som din morfars bror missade, så jag kan förstå hans bitterhet.

Tack för intressant redogörelse, i hans fall gick det inte så bra senare i livet. Han tog till flaskan som det kallades. Men upprinnelsen var att han hamnade efter ekonomiskt enligt honom själv. Man kan alltid diskutera orsakerna men för många var såklart beredskapstjänsgöringen livsavgörande.

[von Adler]

Intressant att nu nämner att kustartilleriet hade långa beredskapstjänster. Morfars bror var inkallad där i två långa omgångar. Efter första sessionen var han övertygad om att inte behöva kallas in igen eftersom han legat inne så länge men så blev det inte och detta påverkade sen hans liv på olika sätt vilket han tydligen var rätt bitter över..

Ja. En industriarbetare tjänade kring 10kr om dagen. En inkallad soldat fick 1kr om dagen (plus mat och husrum, förstås). Gifta män fick 2-2,50kr extra för hustrun. Hade man barn fick man 1,25-1,75kr för familjemedlemmar över 16 och 0,85-1,05kr för de under 16. De varierande kostnaderna var för olika regioner och deras levandsomkostnader.

Soldatens lön utbetalades till soldaten direkt, medan familjepengarna betalades ut till hustrun.

Efter 1940 infördes också möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för hyra, men det beslutades från fall till fall till skillnad från familjepengarna, som betalades ut automatiskt.

Som man kan se var det ett starkt ekonomiskt avbräck att ligga inkallad långa perioder, särskilt om du hade stora omkostnader och en lön över medianen.

Dessutom var det säkerligen möjligt att tjäna mer pengar genom övertid och avancemang eller jobbyte i arbetskraftsbristens Sverige under kriget som din morfars bror missade, så jag kan förstå hans bitterhet.

Tack för intressant redogörelse, i hans fall gick det inte så bra senare i livet. Han tog till flaskan som det kallades. Men upprinnelsen var att han hamnade efter ekonomiskt enligt honom själv. Man kan alltid diskutera orsakerna men för många var såklart beredskapstjänsgöringen livsavgörande.

Med personlgi erfarenhet av de som "tagit till flaskan" är allting alla andras fel, och aldrig ens egen eller flaskans fel.