Freden är här - nu avvecklar vi beredskapen

[Markus Holst]

Tusentals tappra män, lottor, tornsvalor mm behövdes inte längre. Nu skall samhället ställas om till civil drift igen.

Hur gick detta till? Hur lång tid tog det? Vilka lärdomar av kriget behölls?

Man behöll väl försvaret mer bemannat än före kriget genom att utbilda alla unga män?

Hur fungerade det i industrin när tusentals män ville ha tillbaka sina jobb - från kvinnor som kanske inte ville bli av med sina?

[Battler]

Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen.

Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. De här åren, från andra värlskrigets slut, fram till 1960-talets slut, kommer att kallas rekordåren. Under rekordåren växer svensk ekonomi fort, och nu är Sverige ett rikt land. Sverige har en av världens högsta nivåer för levnadsstandard.

[von Adler]

Beredskapen avvecklades - förband som varit inne för extra beredskap avmobiliserades. Den årsklass som var inne för utbildning utbildades som planerat. Flottan tog upp minfält, armén plockade också bort minor och förberedda sprängningar av broar m.m.

Lärdomar som behölls var kuppförsvaret - det fanns alltid en liten del av försvaret berett för att skydda mobilisering, och en del som kunde mobiliseras snabbt för att skydda den övriga mobiliseringen. Överfallet på Norge i april 1940, där de blev av med sina städer, sina mobiliseringsdeåper och centrala infrastruktur de första dagarna.

Andra lärdomar man tagit in under kriget och behöll var RAF:s satellitbassystem, så flygvapnet inte kunde slås ut på marken, finska fjärrpatrulldoktrinen, den fasta utbildningen av civilsamhället vad som förväntades av det vid krig, tysk auftragstaktik, finsk mottitaktik, finsk flygdoktrin med rotar m.m.

Kategoriklyvningen som funnits innan 1936, att en del av varje årsklass inte utbildades försvann redan 1936, och successivt under kriget mönstrade man alla som inte fått utbildning igen, och de flesta fick utbildning.

Den svenska industrin var i ett gyllene läge direkt efter kriget. Man producerade cement, tegel, virke, järnmalm, koppar och stål - allt varor hela Europa behövde för återuppbyggnaden efter krigets förstörelse. Det fanns jobb i överflöd och snart började man ta in arbetskraftsinvandring - först från Finland, sen från Grekland och Italien, sen Ungern, sen Jugoslavien, Turkiet, Iran och Chile för att täcka upp behoven. Det dröje till sjuttiotalet innan man kunde prata om någon egentlig arbetslöshet.

Något hemmafruideal som i UK eller USA fanns aldrig i Sverige - de flesta svenska kvinnor jobbade på ett eller annat vis innan kriget. Ogifta som pigor på landsbygden eller hembiträden i städerna, som växeltelefonister, butiksbiträden, sjuksköterskor

[Markus Holst]

Hur lång tid tog det innan alla inkallade var avrustade och hemskickade?

[von Adler]

Hur lång tid tog det innan alla inkallade var avrustade och hemskickade?

Armén hanterade transisteringen av de tyska krigsfångarna från Norge och lägren med de baltiska och tyska soldaterna som flytt över Östersjön i krigets slutskede. De sista utlämingarna slutfördes i januari 1946.

[Hans]

Beredskapen avvecklades...

Ytterst bra sammanfattning bara en protest.

Något hemmafruideal som i UK eller USA fanns aldrig i Sverige - de flesta svenska kvinnor jobbade på ett eller annat vis innan kriget. Ogifta som pigor på landsbygden eller hembiträden i städerna, som växeltelefonister, butiksbiträden, sjuksköterskor

Min mamma var hemmafru 61-67 och det var intet undantag.

MVH

Hans

[von Adler]

Beredskapen avvecklades...

Ytterst bra sammanfattning bara en protest.

Något hemmafruideal som i UK eller USA fanns aldrig i Sverige - de flesta svenska kvinnor jobbade på ett eller annat vis innan kriget. Ogifta som pigor på landsbygden eller hembiträden i städerna, som växeltelefonister, butiksbiträden, sjuksköterskor

Min mamma var hemmafru 61-67 och det var intet undantag.

MVH

Hans

Det var vanligt med kvinnor som var hemmafruar under småbarnsåren, och jobbade deltid under skoltiden (vilket lett till "kvinnofällor" där änkor har väldigt låg pension), men det var knappast ett socialt samhällsideal på det viet det var/är i UK, USA och södra Tyskland. Vilket säkerligen också var fallet med din mamma, då hennes tid som hemmafru var ganska kort om man ser till en hel karriär.

Sverige tryckte på för att kvinnor skulle arbeta mer och avskaffade sambeskattningen 1971 och införde subventionerad dagis/förskola/fritids.

I bondesamhället arbetade kvinnor, ofta med djurhållningen och mjölken, men med skörden och höskörden var inte ovanligt alls. Sedan var det vanligt att kvinnor jobbade som piga/jungfru eller i något acceptabelt yrke (vilka varierade med tiden) för att tjäna ihop en brudkista/hemgift.

Att kvinnan var hemma under småbarnsåren var i Sverige en praktisk lösning, inte ett socialt ideal där man trodde att kärnfamiljen med hemmavarande fru var det bästa för familjerna och barnens uppväxt.

[Stefan Lundgren]

Lite senare historia, när det beslöts eller planerade att avveckla värnplikten så sade min far som var reservkapten (han dog 1996), det kommer politikerna att få ångra.

Stefan

[Hans]

Har någon sett: Sverige och kriget

https://www.svd.se/a/EyMvkP/recension-s ... k-stockare

Som vanligt krånglar det till det att jag bor utrikes, men vill bara veta om jag skall krångla eller inte. SvD var ju förvånansvärts positiva.

MVH

Hans

[Battler]

Från 1947 började den s.k. arbetskraftskommissionen rekrytera arbetare i Italien, Ungern och Österrike. På 1950-talet sökte man också arbetskraft i Grekland, Belgien, Västtyskland, Holland. Totalt invandrade ca 256 000 personer till Sverige under denna period just i egenskap av arbetskraftsinvandrare. Under 1960-talet fortsatte utvecklingen, och 424 000 personer arbetskraftsinvandrade under denna tid.

https://www.jamtli.com/wp-content/uploa ... storik.pdf

[Battler]

Kanske inte så känt...

"Efter andra världskriget kom ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för att arbeta som hembiträden. Kvinnorna lämnade ett krigshärjat Tyskland för att få ett bättre liv och kom till Sverige där det under efterkrigstiden rådde arbetskraftsbrist inom flera yrkesområden."

https://www.forskning.se/2013/03/25/tys ... s-sverige/

[Hans]

Mor min var flykting från Danzig och min ex. svärfar från Sudetenland. Bägge tyskspråkiga. Kom till Sverige 47-48. När de kom upp i arbetsför ålder var det inget snack, ut och jobba. Han blev trots sin då inte än perfekta svenska inkallad och fick göra sin värnplikt. Min mor pratade aldrig tyska med mig, viktigast var att bli 'vanlig' svensk. Min högst bristfälliga tyska fick jag lära mig själv efter hennes bortgång.

MVH

Hans

[koroshiya]

Min morfar lär ha varit en av de äldre som kallades in, men jag vet inte. Han föddes 1898, om jag minns rätt, och bör ha gjort lumpen under första världskriget.

Men, så han låg inne tidvis under 1942 åtminstone, när han var 44 år.

Som väletablerad metallarbetare och svetsare på en fabrik, hade han förmodligen kvar sin anställning hela tiden, och gick tillbaka till jobbet mer eller mindre direkt efter att en period vid gränsen var över.

Arbetsgivare i sådana situationer var väl helt enkelt tvungna att acceptera att fäderneslandet ville ha deras arbetare.

Så tror jag iaf, men det kan ju ha varit väldigt annorlunda för en ung man som kanske ännu inte riktigt hade funnit en plats i samhället, och ett enklare jobb går det ju också enklare att finna nya jobbare till.

[Markus Holst]

Hur länge låg soldaterna inkallade åt gången? Jag gissar att det var rotation på förbanden och även vid fronten.

[Battler]

Min morfar lär ha varit en av de äldre som kallades in, men jag vet inte. Han föddes 1898, om jag minns rätt, och bör ha gjort lumpen under första världskriget.

Men, så han låg inne tidvis under 1942 åtminstone, när han var 44 år.

Trots att Sverige inte deltog i andra världskriget som krigförande nation var hela landet satt på krigsfot och det svenska försvaret hade en beredskap för att försvara landet mot fientliga anfall. Tiden som andra världskriget pågick kallas därför beredskapstiden.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Beredskap