Wilkman skrev:Hej igen
Trismegistus skrev: - Jakten på Tito (Lyckades inte)
Otto var väl inte ens med i den operationen…
Hej,
Jo, inledningsvis var han på Hitlers order direkt inblandad i spaningsarbetet inför Operation Rösselsprung, men han drog sig ur när han ansåg sig ha fått information om att partisanerna fått vetskap om den tyska planen. Denna spaningsinformation verkar han dock aldrig ha fört vidare till Hauptsturmführer Kurt Rybka och hans SS-Fallschirmjägerbataillon 500 som sedan i princip kom att utplånas i operationen. Förmodligen hade Rybka valt ett annat alternativ gällande den taktiska planeringen samt genomförandet av operationen om han fått informationen att Tito redan var medveten om den tyska planen och väntade på dom med ett stor partisanförband. Givetvis slår Skorzeny ifrån sig om detta i sina memoarer och skyller på samarbetssvårigheter mellan underrättelsetjänsterna - och det var det ju också - men Skorzeny kunde ju om han varit på det humöret valt att kontakta sina vapenbröder i SS-Fallschirmjägerbataillon 500 direkt och lämnat informationen han hade och på så sätt sparat bataljonen ca 800 dödade män.
Wilkman skrev:
Trismegistus skrev: Skorzeny tar givetvis upp striderna vid Schwedt i sina memoarer men det är inget som verkar lämnat något bestående intryck på eftervärlden
Vilket bestående intryck skulle von Manstein lämnat på eftervärlden om han var i frontlinjen?
Vilket bestående intryck på historien lämnade korpral Hitler från första världskriget, jämfört med samma persons intryck på historien som "överbefälhavare" under andra världskriget….?
Vad för slutsats kan man dra av detta?
Att det är oklart vart du vill komma med resonemanget?
Att Skorzenys insats vid Schwedt har hamnat i skymundan av hans andra mer kända aktiviteter är det väl inget tvivel om?
En slutsats kan vara att både Mainstein och Hitler i många fall faktiskt själva deltog i den noggranna planeringen av operationer och att de inte gjorde en "Otto" och centrerade historien kring sin egen person i efterhand.
Sedan så kunde faktiskt en korpral med namn Hitler lämna ett bestående intryck i historien tack vare sina upplevelser under första världskriget. Mycket tyder ju på att det var Hitler själv som bromsade upp den tyska utvecklingen av kemiska stridsmedel under 30- och 40-talet, baserade på hans egna upplevelser av gas under det förra kriget.
Wilkman skrev:
Trismegistus skrev: I fallet Gran Sasso så handlar det mer om att lyfta fram de riktiga hjältarna i bakgrunden - fallskärmsjägarna - och inte det av både nazi-regimen och under efterkrigstiden hypade SS-förbandet under Skorzenys ledning.
Som mina qoutes visar så föringar inte Otto Fj förbanden. Inte heller utelämnar Otto vem som var chef för Fj styrkan på Gran Sasso eller vem som var chef för Fj styrkan i dalen och vem som faktiskt gav ordern om hur operationen skulle genomföras. I boken framgår tydligt att SS personalen i operationen bestod av en liten trupp och Fj styrkan var den stora.
Visst nämner Skorzeny namnen på befälen för FJ-förbanden, men han nämner givetvis inte att han faktiskt var underordnad fler Luftwaffe-officerare än Kurt Student i operationen och att hans roll i operationen egentligen var betydligt mer marginell och av en understödskaraktär. Sådant passar ju heller inte in när man skriver sina memoarer. När han där beskriver eventuell ordergivning både innan och under räden så är det antingen i "vi"- eller "jag"-form, vilket då ger sken av att det var Skorzeny själv som stod för ordergivningen och inte Berlepsch eller Mors, vilka i verkligheten stod för det merparten av arbetet:
sid 148:
"Med chefen för fallskärmsbataljonen, som skulle utföra aktionen på marken, hade jag på eftermiddagen resonerat om alla nödvändiga åtgärder och jag hade överlämnat orderna till honom från General Student. I närvaro av en av mina officerare meddelade jag honom alla redan utarbetade och fastställda detaljer i vår plan."
Här får man intrycket av att Skorzeny var den enda länken mellan Student och fallskärmsjägarna, trots att det var dessa befäl som varit med och tagit fram hela planen.
sid 150:
"Slutligen gav jag cheferna för de olika grupperna de sista instruktionerna och gjorde var och en bekant med hans specialuppgift"
Ytterligare ett osannolikt citat, speciellt när Skorzeny själv och hans män inte ens hade fått en karta över hotellets planlösning då de från början inte ens skulle ha varit med i glidflygplanen.
sid 150:
"I språngmarsch tog vi oss till fram till maskinerna och jag gav order om instigning"
Vilka gav han order till? Alla 10 glidflygplanen där han hade en underordnad roll, eller bara till den italienska generalen som skulle sitta framför honom i glidflygplanet och som nu började få kalla fötter.
sid 150:
"En blick på armbandsuret - klockan var 13.00. Jag gav tecken till start."
..
Skorzeny satt nu intryckt i det fjärde glidflygplanet i Kette 2 och hade ingen kontakt med varken sin egen pilot eller piloten i det bogserande flygplanet. Än mindre var han i position till att signalera till de första tre flygplanen i Kette 1.
Jämför man sedan med förhörsprotokollen från Nürnberg så är även där det mesta gällande Gran Sasso berättat i "jag"-form i ett försök att förstora sin egen roll, vilket är lite ironiskt med tanke på att de flesta andra högre tyskar i Nürnberg-förhören försökte förminska sin egen roll så mycket som möjligt. Skorzenys ego gick emot strömmen och därför stämmer även informationen från dessa förhör mycket lite överens med verkligheten, men förstärkte bilden av Skorzeny som en riktig kommandosoldat hos de allierade:
Wilkman skrev:
Trismegistus skrev: - Gran Sasso 1943 (Lyckades, men inte så mycket tack vare hans insatser + obefintligt motstånd)
Jag tror att du kanske missar en väldans viktig poäng…
Om truppen hade öppnat eld och behandlat Mussolinis Italienska vakter som fiender … Har du tänkt på vad som då skulle kunna ha skett? Kanske skulle de ha skjutit Mussolini…
Och om man hade varit för skjutglad så skulle italienarna kämpat i av bara farten i självförsvar, till vilken nytta skulle det varit för Fj styrkan och för operationens mål?
Visst, kanske skulle du tycka att det var mer ”heroiskt” med fler döda och skadade, men det var knappast operationens syfte och mål.. Vad var syftet med denna operation, det handlade ju inte bara om att rädda Mussolini….
Även om syftet med operationen var att "rädda"/tillfångata Mussolini så räknade tyskarna kallt med stora förluster, vilket även Skorzeny var medveten om, men försökte lösa på ett ovanligt naivt och illa planerat sätt. Så jag tror att du på denna punkt stirrar dig lite för blind på Skorzenys egna utsagor och inte tar med andra viktiga aspekter.
Dels har vi möjligheten att vakterna oavsett omständighet skulle ha kunnat skjutit Mussolini om de önskat då det befann sig två vakter i rummet; detta oavsett om det var 80 fallskärmsjägare eller två lätt förvirrade SS-män i form av Skorzeny och Schwerdt som kom springande emot dom. Vakterna hade trots allt order om att Mussolini inte fick falla i tyskarnas händer.
Sedan hade tyskarna all anledning att betrakta italienarna som fiender eftersom man dels inte hade en aning om hur många vakter det fanns på hotellet; dels eftersom Major Harald Mors den 9 september förlorat 12 fallskärmsjägare vid ett försök att avväpna den italienska Piacenza-divisionen.
Vidare så var tyskarnas tidigare erfarenheter av liknande luftlandsättningsoperationer att dom mer eller mindre omedelbart hamnade under fientlig eldgivning och av denna anledning så var Berlepsch fallskärmsjägare tränade och förberedda på att direkt anfalla fienden med automateld och granater och på så sätt tvinga dom till att ge upp. Detta visade sig också när Major Mors grupp anföll land-vägen med lastbil och helt enkelt mejade ner de italienska soldater som dök upp i deras väg. Det var aldrig tal om att stanna hela konvojen och börja förhandla om kapitulation och snällt be dom att inte ringa hotellet och varna om att tyskarna var på väg.
Detta visste givetvis inte Skorzeny ingenting om eftersom han inte hade några som helst tidigare erfarenheter av detta, men med bakgrundsinformationen som fanns hos Luftwaffe så framstår Skorzenys egen amatörmässiga "plan" med den medtvingade italienska generalen som minst sagt naiv eftersom det inte fanns något som initialt tydde på att italienarna skulle uppträda som de gjorde - snarare tvärtom.
Dessutom hade inte Skorzeny till skillnad från Berlepsch någon kunskap alls om hotellets planlösning vilket blev pinsamt tydligt då han först inte lyckades hitta ingången utan irrade runt på baksidan, vilket dom förlorade dyrbar tid på. Hade italienarna vid denna tidpunkt sett att det bara var två lätt beväpnade tyskar som närmade sig och två andra som hängde på fasaden så hade säkerligen någon av de hundra vakterna lyft vapnet. Ju fler tungt beväpnade fallskärmsjägare som landade gjorde dock italienarna mer och mer säkra på att inte öppna eld.
Med denna information i bakhvudet så framstår Skorzenys tvåmans-korståg till Mussolinis rum på hotellet som rent idiotisk och resultatet var 100% beroende av turen. Fast Skorzeny visste ju att om han själv inte tog chansen så skulle resten av fallskärmsjägarna inom ett par minuter hinna gruppera sig och själva inta hotellet - och därmed skulle inte Skorzeny få chans att spela hjälte.
Wilkman skrev:
Trismegistus skrev: - Budapest 1944 (Lyckades, tack vare minimalt motstånd och assistans av andra Wehrmacht-enheter)
Menar du att det skulle varit mer lyckat om man sköt mer och man behandlade Ungrarna som fiender… istället för allierade… Vad var syftet med denna operation och vad ville man uppnå?
Blir målet lättare att uppnå med fler döda och skadade Ungrare eller med färre? Var målet verkligen att döda så många ungrare som möjligt? I så fall, med en sådan måttståck, så var både Gran Sasso ch Budapest totala misslyckanden...
Förstår du inte att uppskatta och värdera takt och återhållsamhet i ett sammanhang där operationens utgång och syfte är direkt beroende av detta.
I Skorzenys fall var takt och återhållsamhet aldrig ett måtto som han någonsin levde efter. Snarare handlade han utan större förberedelser ofta impulsivt och med stora chanstagningar där resultatet lika gärna kunde blir ett totalt nederlag med stora förluster. Men å andra sidan uppträdde han precis som mediak*ta B-kändisar med lika stort ego uppträder idag för att få en kort uppmärksamhet. Det gällde att sticka upp för att få uppmärksamheten, kosta vad det kosta ville.
Jag skriver ingenstans att resultatet i något fall skulle ha blivit bättre med fler döda, men däremot menar jag att även här i Budapest låg grunden till ett lyckat resultat inte på något sätt låg hos Skorzeny och hans "SS-kommandos" utan på helt andra faktorer som tur (i form av lite motstånd samt att man mer eller mindre lyckades bluffa sig in i borgen) och att andra tyska Wehrmacht-enheter, bl.a. Schwere Panzer Abteilung 503 samt fallskärmsjägare banade väg så att Skorzeny kunde glida in på en liten räkmacka och stjäla åt sig lite glans åt SS uppe i borgen och få lite mer metall att hänga på rocken. Dock så ska det sägas att
Unternehmen Eisenfaust utan tvekan var den operation då Skorzeny gjorde bäst ifrån sig och dessutom fick ha det övergipande ansvaret. Dock så valde han att sätta de flesta av de inblandade Wehrmacht-enheterna i periferin och endast låta sina SS-enheter skapa rubrikerna.
Om vi nu ska ge Skorzeny en rättvis titel så är det definitivt inte "Europas farligaste man", snarare "Europas tursammaste man", vilket å andra sidan inte är helt illa eftersom turen alltid kommer att stå för en viss procentsats gällande om en operation ska lyckas. Dock kan man inte alltid förlita sig på turen utan ha en realistisk planering bakom, grundad på bra informationsinsamling. Det sistnämnda visar de flesta av Skorzenys operationer en stor brist på.