Hej,
En fråga som kommit upp och jag inte riktigt lyckats få någon klarhet i. Enligt de källor jag har så tjänstgjorde de flesta frivilliga svenskar i Nordland i tredje kompaniet i spaningsavdelningen (3./SS-AA11), närmare bestämt i fjärde pluton som bland annat var utrustade med SdKfz 250/7 (8 cm granatkastare). Trots detta så visar alla bilder på svenskar vid halvbandvagnar fordon märkta 33X, alltså tredje kompaniet, tredje pluton, x vagn (om man ska följa gängse numreringslogik som brukades). Heller inga bilder på granatkastarutrustade vagnar, som mig veterligen inte var utrustade med sköld för främre kulsprutan. Kan någon ge någon slags klarhet i detta? Varför visar alla bilder svenskar sittade på vagnar ur tredje pluton när det hävdas att de tillhörde fjärde?
/Daniel
3./SS-AA11
Re: 3./SS-AA11
Hejsan,
Absolut en väl genomtänkt fråga. Jag vet inte om jag har så mycket att tillföra, men min uppfattning är att svenskarna fanns i mer än bara fjärde plutonen/tredje kompaniet. Som bakgrund till detta ligger min uppfattning att andelen svenska plutonchefer (zugführer) bör möjliggjort att ha flertalet "svenska" plutoner, (vill man ha den korta versionen bör du sluta läsa ungefär nu, för nedan följer mina tankar i lite mer detaljerad form, dvs; massor med drabbel om massa olika personer
) ser man till andelen svenska plutonchefer inom AA11 har man ju bland annat; (taget ur huvudet, kan minnas fel)
Walther Nilsson, som var zugfuhrer till sin död i slutet av januari 1944, samtidigt som han tjänstgjorde inom AA11 fanns ju även Pehrsson där, som i sin tur ska ha varit zugführer över just 4. Zug. Att både Nilsson och Pehrsson hade svenskar inom respektive pluton är jag ganska säker på. Värt att notera är dock att jag inte är säker på när Nilsson blev zugführer, det är ju möjligt att han tog över 4. Zug i samband med det att Pehrsson ska ha blivit kompanichef första gången den 14 januari (Detta enligt Pehrsson själv, och det är en uppgift jag inte fått bekräftad. Pehrsson hävdar att kompaniets första chef stupade då, och han tog över rollen som chef, men sårades den 17 januari och då tog Walther Kaiser över. Problemet är bara att jag inte funnit något namn på denna "första chef", utan vanligtvis i sentida litteratur nämns kort och gott Kaiser som kompaniets första chef...)
Efter det att Pehrsson sårats återkom han i mars 1944 till kompaniet under striderna vid Narva. Eftersom kompaniet då leddes av Walther Kaiser bör han alltså fått befälet över en zug, möjligen fjärde återigen. Någon gång strax därefter bör Heino Meyer kommit till kompaniet, detta då han var klar på officersskolan Bad-Tölz i mars 1944 och skickades direkt till III. Germn. SS-Pz.Korps, alltså ingen vidareutbildning först. Alltså någon gång mellan Mars-april 1944 bör det funnits minst två svenska zugführer inom kompaniet. I slutet av april dör Kaiser, Pehrsson blir då kompanichef igen. Meyer såras ett par dagar senare och försvinner bort från kompaniet rätt länge (man trodde han stupat). Alltså saknas det vid denna tid iaf svenska officerare som zugführer i kompaniet. Detta ändras på kring slutet av maj, då tillkommer ännu en svensk SS officer, den ogillade Eklöf, som även han får överta en zug med svenskar i.
Striderna i Baltikum fortsätter. Eklöf leder sin zug, Pehrsson kompaniet, i juni när många av de svenska officersaspiranterna så slutligen blir officerare, blir även Pehrsson befordrad (Till Ostuf.) och skickas därefter iväg på kompanichefskurs. Hermann Ahrens övertar kompaniet och Eklöf är kvar som plutonchef. I juli såras Eklöf, han försvinner då bort som plutonchef för att aldrig återkomma. (Hans svenske förare stupade samtidigt, deras SPW träffades av pansarvärnseld). Ett par dagar senare stupar ännu en svensk, John Walhström från Stockholm.
Pehrsson återkommer i Augusti, Ahrens har då stupat och Pehrsson övertar kompaniet. Någon gång kring slutet av augusti kommer ännu en svensk SS officer till kompaniet, Per-Sigurd Baecklund, även han bör rimligtvis blivit plutonchef, men förflyttas bort från kompaniet bara någon månad senare. Han återkommer dock till AA11 någon gång oktober/november och är sedan med kompaniet fram till januari 1945. En annan svensk som återkommer är Heino Meyer som återkommer från lasarettet. 3./AA11 hade vid denna tid totalt en stridsstyrkan ca 25 man. Alltså enbart resterna av ett kompani, andelen svenskar var ännu lägre pga. stupade och deserteringar.
I början av 1945 så skeppas hela kåren ut ur Kurland till Tyskland där de återuppbyggs. Om jag förstått det rätt ska det funnits åtminstonde tre svenska zugführer i kompaniet vid årsskiftet 1944/45; Erik Wallin, som jag är osäker på om han faktiskt var zugführer, Heino Meyer och Per-Sigurd Baecklund, och Pehrsson som kompanichef.
Sedan under krigsslutet så i korthet; Andelen svenskar och estlandssvenskar är extremt liten, Wallin förflyttas från 3./AA11 till 5./AA11, Pehrsson är kvar som komp.chef tills han blir 1C för divisionen, och sedan återigen komp.chef. Heino Meyer såras svårt i mars och försvinner bort från bataljonen. Baecklund förflyttas till en annan enhet i januari.
Så för att knyta ihop säcken; Jag tror det fanns svenskar i mer än bara 4. Zug, detta sett till andelen svenska plutonchefer som fanns genom kompaniets existens. Att det dessutom finns bildbevis på svenskar på andra fordon än vad som rimligtvis bör ha funnits inom 4. zug är ju även det ett mycket starkt bevis. Men att det fanns svenskar i 4. Zug är även det absolut säkert anser jag, det finns även bildbevis på svenskar med granatkastare i Estland/Lettland sommaren 1944. Att svenskarna "bara" ska ha funnits inom 4. zug tror jag kan ha vissa kopplingar till myten om "Schwedenzug" - svenska plutonen, att folk hakar upp sig på detta efterkrigsnamn och därför tror att alla svenskar tillhörde en pluton.
Hoppas det var förståligt och att någon har intresse i mitt inlägg.
Mvh
Absolut en väl genomtänkt fråga. Jag vet inte om jag har så mycket att tillföra, men min uppfattning är att svenskarna fanns i mer än bara fjärde plutonen/tredje kompaniet. Som bakgrund till detta ligger min uppfattning att andelen svenska plutonchefer (zugführer) bör möjliggjort att ha flertalet "svenska" plutoner, (vill man ha den korta versionen bör du sluta läsa ungefär nu, för nedan följer mina tankar i lite mer detaljerad form, dvs; massor med drabbel om massa olika personer
) ser man till andelen svenska plutonchefer inom AA11 har man ju bland annat; (taget ur huvudet, kan minnas fel)Walther Nilsson, som var zugfuhrer till sin död i slutet av januari 1944, samtidigt som han tjänstgjorde inom AA11 fanns ju även Pehrsson där, som i sin tur ska ha varit zugführer över just 4. Zug. Att både Nilsson och Pehrsson hade svenskar inom respektive pluton är jag ganska säker på. Värt att notera är dock att jag inte är säker på när Nilsson blev zugführer, det är ju möjligt att han tog över 4. Zug i samband med det att Pehrsson ska ha blivit kompanichef första gången den 14 januari (Detta enligt Pehrsson själv, och det är en uppgift jag inte fått bekräftad. Pehrsson hävdar att kompaniets första chef stupade då, och han tog över rollen som chef, men sårades den 17 januari och då tog Walther Kaiser över. Problemet är bara att jag inte funnit något namn på denna "första chef", utan vanligtvis i sentida litteratur nämns kort och gott Kaiser som kompaniets första chef...)
Efter det att Pehrsson sårats återkom han i mars 1944 till kompaniet under striderna vid Narva. Eftersom kompaniet då leddes av Walther Kaiser bör han alltså fått befälet över en zug, möjligen fjärde återigen. Någon gång strax därefter bör Heino Meyer kommit till kompaniet, detta då han var klar på officersskolan Bad-Tölz i mars 1944 och skickades direkt till III. Germn. SS-Pz.Korps, alltså ingen vidareutbildning först. Alltså någon gång mellan Mars-april 1944 bör det funnits minst två svenska zugführer inom kompaniet. I slutet av april dör Kaiser, Pehrsson blir då kompanichef igen. Meyer såras ett par dagar senare och försvinner bort från kompaniet rätt länge (man trodde han stupat). Alltså saknas det vid denna tid iaf svenska officerare som zugführer i kompaniet. Detta ändras på kring slutet av maj, då tillkommer ännu en svensk SS officer, den ogillade Eklöf, som även han får överta en zug med svenskar i.
Striderna i Baltikum fortsätter. Eklöf leder sin zug, Pehrsson kompaniet, i juni när många av de svenska officersaspiranterna så slutligen blir officerare, blir även Pehrsson befordrad (Till Ostuf.) och skickas därefter iväg på kompanichefskurs. Hermann Ahrens övertar kompaniet och Eklöf är kvar som plutonchef. I juli såras Eklöf, han försvinner då bort som plutonchef för att aldrig återkomma. (Hans svenske förare stupade samtidigt, deras SPW träffades av pansarvärnseld). Ett par dagar senare stupar ännu en svensk, John Walhström från Stockholm.
Pehrsson återkommer i Augusti, Ahrens har då stupat och Pehrsson övertar kompaniet. Någon gång kring slutet av augusti kommer ännu en svensk SS officer till kompaniet, Per-Sigurd Baecklund, även han bör rimligtvis blivit plutonchef, men förflyttas bort från kompaniet bara någon månad senare. Han återkommer dock till AA11 någon gång oktober/november och är sedan med kompaniet fram till januari 1945. En annan svensk som återkommer är Heino Meyer som återkommer från lasarettet. 3./AA11 hade vid denna tid totalt en stridsstyrkan ca 25 man. Alltså enbart resterna av ett kompani, andelen svenskar var ännu lägre pga. stupade och deserteringar.
I början av 1945 så skeppas hela kåren ut ur Kurland till Tyskland där de återuppbyggs. Om jag förstått det rätt ska det funnits åtminstonde tre svenska zugführer i kompaniet vid årsskiftet 1944/45; Erik Wallin, som jag är osäker på om han faktiskt var zugführer, Heino Meyer och Per-Sigurd Baecklund, och Pehrsson som kompanichef.
Sedan under krigsslutet så i korthet; Andelen svenskar och estlandssvenskar är extremt liten, Wallin förflyttas från 3./AA11 till 5./AA11, Pehrsson är kvar som komp.chef tills han blir 1C för divisionen, och sedan återigen komp.chef. Heino Meyer såras svårt i mars och försvinner bort från bataljonen. Baecklund förflyttas till en annan enhet i januari.
Så för att knyta ihop säcken; Jag tror det fanns svenskar i mer än bara 4. Zug, detta sett till andelen svenska plutonchefer som fanns genom kompaniets existens. Att det dessutom finns bildbevis på svenskar på andra fordon än vad som rimligtvis bör ha funnits inom 4. zug är ju även det ett mycket starkt bevis. Men att det fanns svenskar i 4. Zug är även det absolut säkert anser jag, det finns även bildbevis på svenskar med granatkastare i Estland/Lettland sommaren 1944. Att svenskarna "bara" ska ha funnits inom 4. zug tror jag kan ha vissa kopplingar till myten om "Schwedenzug" - svenska plutonen, att folk hakar upp sig på detta efterkrigsnamn och därför tror att alla svenskar tillhörde en pluton.
Hoppas det var förståligt och att någon har intresse i mitt inlägg.
Mvh
Re: 3./SS-AA11
Jo, helt klart präglades hela kompaniet av svenskarnas närvaro. Jag finner det dock fortfarande märkligt att inga bilder på någon SdKfz 250/7 eller SPW tillhörande kompaniets fjärde pluton uppdagats. Däremot bar den vagn som slogs ut på Friedrichsstrasse (vill jag minnas?) numret 339, det vill säga plutonens nionde vagn, anmärkningsvärt högt. Hur många vagnar fanns det egentligen i varje pluton? Det finns också en vagn märkt 02, var hör den hemma?
Det finns en bild i "Pansarspaning med Waffen-SS på östfronten" som visar en SdKfz 223 som sägs tillhöra SS-AA11. Hur säkra är de uppgifterna, var i SS-AA11 hörde den hemma, i första kompaniet? Numret tycks vara 1X4, kanske finns det mer bilder/uppgifter om denna?
/Daniel
Det finns en bild i "Pansarspaning med Waffen-SS på östfronten" som visar en SdKfz 223 som sägs tillhöra SS-AA11. Hur säkra är de uppgifterna, var i SS-AA11 hörde den hemma, i första kompaniet? Numret tycks vara 1X4, kanske finns det mer bilder/uppgifter om denna?
/Daniel
Re: 3./SS-AA11
Hejsan,D. Löwenhamn skrev:Jo, helt klart präglades hela kompaniet av svenskarnas närvaro. Jag finner det dock fortfarande märkligt att inga bilder på någon SdKfz 250/7 eller SPW tillhörande kompaniets fjärde pluton uppdagats. Däremot bar den vagn som slogs ut på Friedrichsstrasse (vill jag minnas?) numret 339, det vill säga plutonens nionde vagn, anmärkningsvärt högt. Hur många vagnar fanns det egentligen i varje pluton? Det finns också en vagn märkt 02, var hör den hemma?
Det finns en bild i "Pansarspaning med Waffen-SS på östfronten" som visar en SdKfz 223 som sägs tillhöra SS-AA11. Hur säkra är de uppgifterna, var i SS-AA11 hörde den hemma, i första kompaniet? Numret tycks vara 1X4, kanske finns det mer bilder/uppgifter om denna?
/Daniel
Nu är fordon inte min starka sida, men;
Tredje kompaniet/AA11 ska enligt uppgift totalt haft fyra plutoner, varav den fjärde var den tunga plutonen. Ska man se till Anders Möllers (arkiv Bremer) arbete om utrustningen i AA11 så var utrustningsmässigt sett 1, 2 och 3 plut. varit utrustade på samma vis; 1 styck SdKfz 250/3 (radiofordon), 6 stycken SdKfz 250/1 (trupptransport) och slutligen 1 SdKfz 250/9, utrustad med en 2 cm KwK 38. Fjärde plutonen ska ha liknat de övriga, men istället för SdKfz 250/1 haft 6 stycken SdKfz 250/7 med 8 cm GrW 34. (I övrigt hade plutonen en SdKfz 250/3 och en 250/9). Angående fotografierna på fordon från kompaniet, större delen av de bilderna som existerar från tiden juni - juli 1944 kommer ursprungligen från Marcus Ledin, som även han syns på många av fotografierna med vagnar börjande 33X, kan det vara så att Ledin tillhörde 3. Zug? Enligt en marschorder för SS-Pz.AA11 juli 1944 så ska totalt bataljonen bestått av 110 SPW, vilket i jämförelse med Möllers tidigare nämnda arbete är en något låg siffra, (möjligt att han utgår ifrån fullt utrustad bataljon och marschordern för en förlustdrabbad bataljon?)
Angående att Ledin dessutom fotograferade mycket och fick vid flera tillfällen med kompaniets vagnar på bild kan jag nämna att i en svensk plutonchefs fotoalbum, så trots att det fanns bilder på kompaniet återfinns inte en enda bild på något fordon, kanske inte var så intressant fotograferingsobjekt mer än för Ledin?
Kan det även vara möjligt att soldaterna faktiskt monterade dit vapenskölden på sina SdKfz 250/7 för att det passade deras stridsform bättre? Trots allt var de ju faktiskt insatta rätt ofta som fristående förband, och det är ju dessutom kännt att soldaterna i AA11 faktiskt modifierade sina vagnar (bland annat med ryska tunga 12 cm granatkastare i vagnarna istället för de tyska 8 cm GrW 34,´även sett bild på vad som ser ut som två stycken ihopmonterade 8 cm granatkastare i någon form av dubbelversion
) Detta är så klart enbart spekulationerRe: 3./SS-AA11
En till tanke, efter att ha kollat flertalet av de bilderna som finns på vagnar ur 3./AA11, mycket riktigt ser större delen ut att ha vapensköld (tänker på bilderna tagna av Ledin/som återfanns i Ledins album), däremot verkar de flesta sakna kulsprutorna, är det möjligt att man hade kvar skölden, men vapnet bortmonterat istället för att köra helt utan vapensköld, så att man vid behov skulle kunna rigga sin MG?
Re: 3./SS-AA11
Hej, tack för informationen om vardera plutons fordon. Det var nytt för mig! Jag tror att saknade kulsprutor beror på att SPW:erna är under transport. För det är väl de bilder där de står upplastade för järnvägstransport du hänsyftar till? Jag tror nog snarare att det är reguljära 250 man ser när de har vapensköld även om det går att tänka sig att de har monterat vapensköld, men jag tvivlar på det. Vet inte ens om granatkastarfordonen levererades med sköld. De jag har sett har den i varje fall inte monterad.
/Daniel
/Daniel
Re: 3./SS-AA11
Nej inte enbart, dels de bilderna, men tänker även på bilderna tagna av Ledin innefrån sin SdKfz där man tydligt ser deras tomma vapensköld och därefter flertalet andra SdKfz stå uppställda framför dem, även dessa verkar sakna MG. Så vitt jag vet är dessa tagna vid Jakobstadt under spaningsstriderna där omkring. Angående fordon i första kompaniet med tanke på den där SdKfz 223; 1. Zug i 1. Komp ska bestått av SdKfz 222, i de övriga zug i första komp. är det osäkert vad ett par av vagnarna var av för typ. Möjligen en missuppfattning angående 222 i Möllers artikel, och att det i själva verket ska vara SdKfz 223 eller en sen ersättningsvagn?
Ang. Monteringen och avmonteringen av sköld kan du mycket väl ha rätt, tror mer på min teori om att Ledin tillhörde 3. Zug och inte 4. och att det därför finns mer bilder på deras fordon.
Ang. Monteringen och avmonteringen av sköld kan du mycket väl ha rätt, tror mer på min teori om att Ledin tillhörde 3. Zug och inte 4. och att det därför finns mer bilder på deras fordon.
Re: 3./SS-AA11
Jag tror inte jag känner till den bilden du nämner. Är den publicerad i någon bok? Ska man följa KStN för exempelvis Panzerspähkompanie enligt 1.11.1943 så hade de lätta plutonerna fyra SdKfz 222 och två SdKfz 223 så måhända var 1.SS-AA11 organiserat så eller enligt något liknande. I samma KStN ingår tre SdKfz 231 och tre SdKfz 232 i den tunga plutonen. Jag är rätt så säker på att om det fanns SdKfz 223 så fanns även SdKfz 222, även om jag inte sett några bilder på det. Vore intressant att klargöra mer om första kompaniets fordonspark. Har inte hittat någon KStN som stämmer in på tredje kompaniet, så kanske den var unik för Nordland eller någonting åt det hållet. Särskilt förekomsten av en SdKfz 250/9 i varje pluton förvånade mig.
/Daniel
/Daniel
Re: 3./SS-AA11
I all hast,
Har mycket dålig koll på uppbyggnaden av kompanierna och plutonerna egentligen, som sagt utgår mitt ifrån just Anders Möllers arbete vars pålitlighet jag inte kan uttala mig om mer än att jag tycker det verkar någorlunda rimmligt. Värt att komma ihåg är dock att Nordland i allmänhet så som jag uppfattat det var en ganska knapphändigt utrustad enhet, se t.ex. deras pansarbataljon "Hermann von Salza" som tilldelades en grupp pantherstridsvagnar som ursprungligen levererats till LSSAH, där fått stora motorproblem, istället fraktats till Leningradfronten där de ställts upp som fasta pjäser och som sedan fick övertas av "HvS" som fick igång flertalet av dem, men i övrigt drygade ut bataljonen med Sturmgeschutz. Vet även om att det finns en bild på Marcus Ledin stående på en SdKfz 250/9 under någon begravningscermoni (Kaisers eller Ahrens?) där den fansvepta kistan ligger på fordonet.
Har mycket dålig koll på uppbyggnaden av kompanierna och plutonerna egentligen, som sagt utgår mitt ifrån just Anders Möllers arbete vars pålitlighet jag inte kan uttala mig om mer än att jag tycker det verkar någorlunda rimmligt. Värt att komma ihåg är dock att Nordland i allmänhet så som jag uppfattat det var en ganska knapphändigt utrustad enhet, se t.ex. deras pansarbataljon "Hermann von Salza" som tilldelades en grupp pantherstridsvagnar som ursprungligen levererats till LSSAH, där fått stora motorproblem, istället fraktats till Leningradfronten där de ställts upp som fasta pjäser och som sedan fick övertas av "HvS" som fick igång flertalet av dem, men i övrigt drygade ut bataljonen med Sturmgeschutz. Vet även om att det finns en bild på Marcus Ledin stående på en SdKfz 250/9 under någon begravningscermoni (Kaisers eller Ahrens?) där den fansvepta kistan ligger på fordonet.
Re: 3./SS-AA11
Hallå igen Daniel,
Har du Rangarök från typ 2004, utgiven av Nordiska Förlaget? I den finns en bild på en halvbandvagn 344, fotograferad bakifrån, syns ett solkors på den, dock är jag osäker om det är Nordland eller Wiking, eller om det ens är en 250/7 eller om det rör sig om en 251? Du kanske kan fordonen och kan kolla
Har du Rangarök från typ 2004, utgiven av Nordiska Förlaget? I den finns en bild på en halvbandvagn 344, fotograferad bakifrån, syns ett solkors på den, dock är jag osäker om det är Nordland eller Wiking, eller om det ens är en 250/7 eller om det rör sig om en 251? Du kanske kan fordonen och kan kolla
Re: 3./SS-AA11
Halloj, nej den boken har jag inte.Kanske kan du scanna och lägga upp på forumet?
/Daniel
/Daniel
Re: 3./SS-AA11
Hej
Jag har läst tråden med största intresse.
Nu känner jag inte till denna bild, eller kan inte dra mig till minnes att jag har sett en sådan. Men däremot har jag funderat mycket över varför det inte finns bilder på halvbandvagnar ur kompaniet med nummer 34x, trots att flera av bilderna som visar fordon sägs tillhöra just denna granatkastarpluton. Även dem bilder som jag har sett från dem övriga fyra kompanierna saknar sådana numreringar.
Min teori är att det inte finns några sådana bilder p.g.a. att 4:e pluton egentligen blev numrerad 33x. D.v.s. att 1:a pluton tillika skulle vara stabspluton och ha numrering 30x, 2:a pluton 31x, 3:e pluton 32x och 4:e pluton 33x. Jag är av uppfattningen att detta var praxis i hela bataljonen. Denna teori baserar jag på övriga förband i tyska armén, där det tycks som om varje förband hade sitt eget sätt att numrera fordon.
Konkret exempel som jag sett bilder på är bl.a. SS-Panzer-Regiment 12 som hade följande numrering på sina kompanier med Pz.Kpfw.IV:
Stab: x04 (x i det här fallet skall vara kompaninummer, ex. 504 eller 604 o.s.v.)
1:a pluton: x15, x16, x17, x18, x19
2:a pluton: x25, x26, x27, x28, x29
3:e pluton: x35, x36. x37, x38, x39
I "normalfallet" skulle dessa varit:
1:a pluton: x11, x12, x13, x14, x15
o.s.v.
Vad tror ni om detta?
Mvh
Predrag
Jag har läst tråden med största intresse.
Nu känner jag inte till denna bild, eller kan inte dra mig till minnes att jag har sett en sådan. Men däremot har jag funderat mycket över varför det inte finns bilder på halvbandvagnar ur kompaniet med nummer 34x, trots att flera av bilderna som visar fordon sägs tillhöra just denna granatkastarpluton. Även dem bilder som jag har sett från dem övriga fyra kompanierna saknar sådana numreringar.
Min teori är att det inte finns några sådana bilder p.g.a. att 4:e pluton egentligen blev numrerad 33x. D.v.s. att 1:a pluton tillika skulle vara stabspluton och ha numrering 30x, 2:a pluton 31x, 3:e pluton 32x och 4:e pluton 33x. Jag är av uppfattningen att detta var praxis i hela bataljonen. Denna teori baserar jag på övriga förband i tyska armén, där det tycks som om varje förband hade sitt eget sätt att numrera fordon.
Konkret exempel som jag sett bilder på är bl.a. SS-Panzer-Regiment 12 som hade följande numrering på sina kompanier med Pz.Kpfw.IV:
Stab: x04 (x i det här fallet skall vara kompaninummer, ex. 504 eller 604 o.s.v.)
1:a pluton: x15, x16, x17, x18, x19
2:a pluton: x25, x26, x27, x28, x29
3:e pluton: x35, x36. x37, x38, x39
I "normalfallet" skulle dessa varit:
1:a pluton: x11, x12, x13, x14, x15
o.s.v.
Vad tror ni om detta?
Mvh
Predrag
Re: 3./SS-AA11
Intressant teori! Kan mycket väl stämma, jag har som sagt väldigt dålig koll på fordonen inom bataljonen i allmänhet. Av de fotoalbum jag vet existerar från svenskar som stred med bataljonen, Ledin och Meyers, så har jag som sagt inget minne av att det ska finnas några bilder på granatkastarvagnar. Meyers album innehåller inte några bilder överhuvudtaget på fordon, men däremot på en granatkastare under avfyring (mer två granatkastare, de har monterat ihop två rör och testskjuter den som dubbelgranatkastare eller dylika)
Mvh
Mvh
Re: 3./SS-AA11
För några år sedan följde jag ena forumet på missing-lynx.com, där väldigt intressanta observationer visar på att den välkända Sd.Kfz.250 som visas utslagen i Berlin, och påstås vara Pehrssons befälsvagn, skulle vara just en Sd.Kfz.250/7, en granatkastarvagn. Bilderna är sedan länge borta i den tråden. Men på bilden som visar baksidan av vagnen, med kvinnan som hänger livlös i öppningen, syns ljusare konturer där bottenplattan till själva granatkastaren skulle ha hängt. Det är möjligt att flera bilder egentligen visar granatkastarvagnar, fast inte med granatkastaren upphängd på själva vagnen.
Re: 3./SS-AA11
Ah mycket intressant! Det skulle isf befästa min teori om att man faktiskt hade vapensköldarna monterade på SdKfz 250/7 inom 3./SS-Pz.Aufkl.Abt 11 trots att de var granatkastarvagnar!