Svensk förintelse: Nazi-arkiv med judar

[Stellan Bojerud]

SFFP program, som klart visar rörelsens vänsterinriktning, beskrevs 1926 av ställföreträdande partiledaren Bjurkvist som så: ”Fascismen, sådan vi ser den --- är marxismen nationellt tillrättalagd. --- De flesta av oss äro arbetare, och vi tro särskilt att vi ska kunna komma överens med en del syndikalister, vilkas idéer och våra närma sig”.

Fascismen i Italien

Benito Amilcare Andrea Mussolini (1883-1945) kom från enkla förhållanden. Fadern var smed och modern var lärare. Liksom fadern, som var medlem av Första Internationalen var Mussolini socialist.

Efter att ha utexaminerats som folkskollärare 1901 blev han sedermera 1909 journalist vid den socialistiska tidningen L'Avvenire del Lavoratore (Arbetarens Framtid) och därefter redaktör för Il Popolo (Folket) varefter han en tid arbetade för socialistpartiets officiella organ Avanti (Framåt).

1914 bröt sig ett antal revolutionära syndikalister ut ur socialistpartiet och bildade gruppen Fasci d'azione rivoluzionaria internazionalista i oktober 1914 till vilken rörelse Mussolini slöt sig. Den 23 februari 1919 bildade Mussolini partiet Fasci di Combattimento.

Fasciströrelsen växte snabbt och den 28 oktober 1922 organiserade Mussolini Marcia su Roma (Marschen till Rom). Konung Vittorio Emanuele III, som insåg att han måste välja mellan fascisterna och socialisterna för att undvika inbördeskrig utsåg 31 oktober 1922 den 39-årige Mussolini till premiärminister, vilket innebar att den demonstrativa och hotfulla marschen förändrades till ett oblodigt triumftåg.

Fascismens framgångar studerades naturligtvis noga även i Tyskland, men någon direkt överföring av program såsom från Österrike och Tjeckien synes inte ha skett.

Fram till 1938 hade fascismen inga rasistiska inslag utan Mussolini sade gång på gång att han ansåg raslärorna vara absurda, men sistnämnda år antogs antisemitism på programmet efter påtryckningar från Tyskland.

Bild: Den svenska nazismens fula tryne.

[Spaningsledaren]

Det finns alltid en viss markad för "något annat"
Så gott som alla nya partier är hänvisade till att rekrytera medlemmar ur äldre, befintliga organisationer. Jag kan inte dra mig till minnas något enda undantag från den regeln under svenskt 1900-tal.

De mera väsentliga nya rörelserna under 1900-talet, mätt i genomslagskraft, får nog till sist sägas ha varit kommunismen och nationalsocialismen/ statsfascismen. I Sverige förblev också dessa rörelser helt marginella.
Kommunisterna fick som mest c:a 5% av riksdagsmandaten och nazisterna inte ett enda, någon gång.

Men visst, det gjordes säkert listor, och motlistor med för den delen.

Personligen berörs jag illa när enskilda tillvitas partietiketter och/eller epitet de inte själva vidgår.

Den stora skillnaden mellan kommunismen och nazismen var att den förra alldeles entydigt utgjorde en vänsterutbrytning ur socialistfamiljen. Här fanns det absolut ingenting som appelerade till högerkrafterna.

Däremot fanns det, eller kunde åtminstone tolkas in, vissa neo-konservativa inslag i nazismen (kring sådant som "rasen", "jorden" och "kulturen") som i någon mån kunde appelera till också konservativt sinnade personer (och gjorde just detta).

Idag, när dagens "höger" inte längre är konservativ utan liberal blir det fort obegripligt att associera den här historiska attraktionen hos det "nazistiska" med "höger". Ordens valörer har helt enkelt ändrats en del under åren som gått. Det finns trådar under "Idéhistoria" som i någon mån berör också detta.

[loop]

Utan att ha för höga tankar om svenska 20-tals nazister, så undrar jag vad de fått för sig angående syndikalister? USI(italienska (anarko)syndikalister) hade just fått Mussolini på halsen och med det artiklarna i den syndikalistiska pressen om fascismens otrevligheter.
Just det året 1926 så försökte en anarkist(den svenska syndikaliströrelsen var då mer närstående Hinke Berggrens Ungsocialistiska partiet) mörda Mussolini.
Men jag kan ana att de tittat lite mycket på den engelska gillesocialismen, som med sina ideer om kooperativ och liknande nåde vissa framgångar inom den svenska syndikalismen.
Om det var ett försök till flörtande så borde de ha hatat resultatet:)

Sen så borde ju ett gäng radikala syndikalister (jag höjer åter ett finger för översättningen här, men jag tror att det denna gång faktiskt stämmer) är medlemmar i USI(italienska anarko/revolutionära syndikalistiskafackföreningen) och inte socialistpartiet(därifrån kom dock Mussolini).När de(Fasci.....) återbildades efter kriget, så anslöt sig dock folk från en del andra håll än arbetarörelsen bla liberaler. Anledningen till att de bröt sig ur var att de var för italiens inträdde i kriget.

Spaningsledaren
Visst har du rätt och den svenska syndikalistiska rörelsen var lockande, den var relativt stor(SACs medlemstal är lite varierande mellan 25 och 35 000 under större delaen av mellankrigstiden) och icke-parlamentarisk, man höll sig mest till det fackliga). Det sågs av många som en massa röster som man borde kunna få på ett bräde. Men de som röstade av SACs medlemmar höll sig troligen till sossarna och kihlbomarna för det mesta. Innan Flyg pajade allt så var samarbetet mellan SAC och Socialistiska partiet väldigt stort och nära på många orter. På riksplanet höll man dock samarbetet på en lägre profil. Men sen uppstod lite mer uttalade försök att fånga in SAC medlemmarnas röster, bla Radikala landsföreningen och Frihetliga kommunalfolket, men då har vi lämnat mellankrigstiden och ämnet:)

Jag vidhåller att fascismen och nationalsocialismen var och är högerrörelser. Man bör även tänka på att en klart konservativ ståndpunkt på den tiden var att man skulle ha en stark stat, det var en tanke som började fasas ut, men det var fortfarande nåt som de flesta konservativa stödde. Vissa religösa, mytologiska eller ur andra källor sprungna ideer om det skadliga med ränta och stora företag, gör dem inte till vänster.

Gjorde en liten ändring så att ingen skulle kunna tro att jag syftade på USI återbildande efter andra världskriget.

[Lars Gyllenhaal]

Bosse Schön uppger ju att akterna släpptes först år 2000 och att han nästan omgående tog del av dem, men det sägs av någon här att de var tillgängliga långt tidigare. Det skulle dock vara önskvärt att få detta bekräftat.

Jag har slutligen ingen anledning att rucka på mina positiva omdömen om Bosse Schöns böcker, som alltså som jag påpekat också innehåller en hel del forskning och en mycket intressant sådan!

Hej Stilleben,

Bosse Schön var inte först att ta del av akterna. Förste journalist - ja. Men inte förste person. Lennart Westberg studerade akterna redan 1984-85 och åren därpå, alltså 1986-87, blev en del av Lennarts forskning offentliggjord dels i Armémuseums årsbok och dels genom Bosse Schöns artikelserie i Aftonbladet.

För att det inte skall råda någon tvekan om vem som är den verklige pionjären och vems arbete bygger på vems vill jag vänligt föreslå följande:

1. Gå till närmaste bibliotek och be att få (fjärr)låna Meddelande XXXXV-XXXXVI Armémuseum samt Aftonbladet från februari månad 1987 (se särskilt 870225). Fjärrlån kostar f.k. tio svenska kronor per bok/mikrofilm - och det är det absolut värt.
2. Låna/köp Svenskar i krig 1914-1945 och läs även noterna.
3. Jämför sedan ovan med BS-böckerna.

Vänliga hälsningar,

Lars

[Stellan Bojerud]

Jag anser för egen del att nationalsocialismen började till vänster och med tidens gång rörde sig åt höger (liksom även Nils Flyg).


Nationalsocialismens ursprung

Ursprunget till det som med tiden blev nazism kan spåras till 1890-talet i det mångnationella Österrike-Ungern och närmare bestämt till del av det Habsburgska imperiet som nu är Tjeckien. De som tror att nationalsocialismen är en skapelse av Adolf Hitler har alltså missat en generation av rörelsens utveckling.

Redan 1893 bildade Franko Stein från Eger (Cheb) och Ludwig Vogel från Brüx (Most) Deutschnationaler Arbeiterbund (Tysknationella Arbetarförbundet). Sammanslutningen hade närmast karaktär av en fackförening och vände sig till de tyska minoriteterna bland arbetare och lärlingar i de områden som idag är Tjeckien. Den tämligen blygsamma rörelsen vann en viss utbredning inom gruvnäringen och textilindustrin men framför allt bland tyska järnvägsanställda.

1899 hade utbredningen av rörelsen kommit därhän att Stein kunde arrangera en arbetarekongress i Eger, vilken antog ett politiskt handlingsprogram, som omfattade 25 punkter. Nästa kongress hölls 1902 i staden Saaz (Zatek) under det nya partinamnet Deutschpolitisher Arbeterverein für Österreich (Tyska Politiska Arbetarföreningen för Österrike)

Vid följande kongress i Aussig an der Elbe (Usti nad Labem) den 15 november 1903 reorganiserades partiet under namnet Deutsche Arbeiterpartei in Österreich, DAP (Tyska Arbetarepartiet i Österrike). Vid denna tid framträdde inom rörelsen bland andra Hans Knirsch.

Hans Knirsch (1877-1933) föreslog vid upprepade tillfällen att beteckningarna Nationalsozialistishe (Nationalsocialistiska) eller Deutsch-soziale (tysk-sociala) skulle läggas till partinamnet, men detta blockerades av ledamöterna från Böhmen (Cechy) med motiveringen att sådana begrepp redan användes av det tjeckiska nationalsocialistiska partiet Česká strana národně sociální.

Rudolf Jung (1882-1935) var till yrket järnvägsingenjör och anslöt sig 1910 till DAP. Tillsammans med advokaten Walter Riehl (1881-1955), som 1909 anslutit sig till DAP, utarbetade han 1913 det så kallade Igalu-programmet som i nämnd ordning riktade sig mot slaviska befolkningsgrupper, kyrkan, kapitalet och judarna..

På partikongressen i Wien 1918 böt DAP namn till Deutsche Nationalsozialistiche Arbeiterpartei, DNSAP (Tyska Nationalsocialistiska Arbetarepartiet).

1919 publicerade Jung boken Der Nationale Sozialismus, som han enligt förordet hoppades skulle bli nationalsocialisternas motsvarighet till kommunisternas Das Kapital.

Den mycket provokative agitatorn Jung kom i en sådan situation att han såg sig tvungen att fly till Tyskland, där han i München kom i kontakt med likasinnade.

[Stellan Bojerud]

Det började ju med påståenden om att "Sverige planerat dödsläger". Det är inte ens styrkt att enstaka nazister planerade något sådant.

Sverige, det vill säga regeringen och valda representanter för svenska folket gjorde detta:

30/6 1838 förordnades det att jude hade samma rättigheter som andra svenska medborgare. Från utlandet inflyttade judar fick dock endast bosätta sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Sistnämnda bestämmelse infördes 26/10 1860 men togs bort 28/2 1873.

30/10 1885 förordnades att jude vid avläggandet av domared skulle svära vid "Gud och Hans heliga lag" istället för "Gud och Hans heliga evangelium".

16/6 1906 förbjöds krigsmanskap att deltaga i vissa (politiska) sammankomster. Denna lag användes under 1930-talet flitigt mot nazistiska soldater.

30/6 1933 förbjöds politiska uniformer (främst riktat mot nazismen)

15/4 1934 förbjöds vissa sammanslutningar (bl a skyddskår för politiskt parti).

26/6 1936 förordnades om indragning av vissa skrifter.

15/7 1944 beslöts om förlängning av norska medborgares (inkl judars) pass och visum utan ansökan.

12/8 1944 beslöts motsvarande för danska medborgare (inkl judar).

[loop]

Vi har diskuterat ämnet förr viewtopic.php?t=28314&postdays=0&postorder=asc&start=0

Och om nu starten är i en etniskt fakcföreningsliknande organisation så är det, ungefär likadant. Det är en organisation som startats med andra grundstenar än vänsterorganisationer.
Kanske bäst att tillägga att det på den tiden fanns en hel del afackföreningar som inte var vänster, det fanns en liberal fackföreningsorganisation i Sverige bla och det finns fortfarande bla religösa fackföreningar i stora delar av världen.
Det viktiga är ju det som sen sker efter första världskriget, när ett gäng förlorare som känner sig svikna av politikerna vill ha upprättelse. Det var ju en hel del oroligheter i Tyskland vid krigsslutet och efter kriget från socialistiskt håll, då man försökte göra revolution. De som stod för motståndet mot revolutionärerna var bla många bittra veteraner. Där har man snarare roten till att en högerrörelse började med massorganisering, för att bemöta ett hot från vänster. Sen bekräftade Mussolini att det var rätt sätt.
Så snarare är det en motreaktion mot vänstern än någon vänsterrörelse.

[Stellan Bojerud]

Bosse Schön uppger ju att akterna släpptes först år 2000 och att han nästan omgående tog del av dem, men det sägs av någon här att de var tillgängliga långt tidigare. Det skulle dock vara önskvärt att få detta bekräftat.

Jag har slutligen ingen anledning att rucka på mina positiva omdömen om Bosse Schöns böcker, som alltså som jag påpekat också innehåller en hel del forskning och en mycket intressant sådan!

Hej Stilleben,

Bosse Schön var inte först att ta del av akterna. Förste journalist - ja. Men inte förste person. Lennart Westberg studerade akterna redan 1984-85 och åren därpå, alltså 1986-87, blev en del av Lennarts forskning offentliggjord dels i Armémuseums årsbok och dels genom Bosse Schöns artikelserie i Aftonbladet.

För att det inte skall råda någon tvekan om vem som är den verklige pionjären och vems arbete bygger på vems vill jag vänligt föreslå följande:

1. Gå till närmaste bibliotek och be att få (fjärr)låna Meddelande XXXXV-XXXXVI Armémuseum samt Aftonbladet från februari månad 1987 (se särskilt 870225). Fjärrlån kostar f.k. tio svenska kronor per bok/mikrofilm - och det är det absolut värt.
2. Låna/köp Svenskar i krig 1914-1945 och läs även noterna.
3. Jämför sedan ovan med BS-böckerna.

Vänliga hälsningar,

Lars

Vill bara tillägga att Lennart Westbergs banbrytande forskning uppmärksammades vid dåvarande Militärhistoriska Avdelningen vid Militärhögskolan (nu Försvarshögskolan) vilket ledde till att han invaldes i Svenska Militärhistoriska Kommissionen.

[Stellan Bojerud]

Vi har diskuterat ämnet förr viewtopic.php?t=28314&postdays=0&postorder=asc&start=0

Och om nu starten är i en etniskt fakcföreningsliknande organisation så är det, ungefär likadant. Det är en organisation som startats med andra grundstenar än vänsterorganisationer.
Kanske bäst att tillägga att det på den tiden fanns en hel del afackföreningar som inte var vänster, det fanns en liberal fackföreningsorganisation i Sverige bla och det finns fortfarande bla religösa fackföreningar i stora delar av världen.
Det viktiga är ju det som sen sker efter första världskriget, när ett gäng förlorare som känner sig svikna av politikerna vill ha upprättelse. Det var ju en hel del oroligheter i Tyskland vid krigsslutet och efter kriget från socialistiskt håll, då man försökte göra revolution. De som stod för motståndet mot revolutionärerna var bla många bittra veteraner. Där har man snarare roten till att en högerrörelse började med massorganisering, för att bemöta ett hot från vänster. Sen bekräftade Mussolini att det var rätt sätt.
Så snarare är det en motreaktion mot vänstern än någon vänsterrörelse.

Iglau-programmet 1913 liksom de senare nationalsocialistiska programmen riktade sig mot kyrkan och kapitalet. Det anser jag inte vara högerpolitik.

Jag ser den del poänger i dina resonemang och skall fundera noga. Just nu ser jag dock snarare de tidiga nationalsocialisterna som konkurrenter mot vänsterrörelserna.

[Stilleben]

Bosse Schön uppger ju att akterna släpptes först år 2000 och att han nästan omgående tog del av dem, men det sägs av någon här att de var tillgängliga långt tidigare. Det skulle dock vara önskvärt att få detta bekräftat.

Jag har slutligen ingen anledning att rucka på mina positiva omdömen om Bosse Schöns böcker, som alltså som jag påpekat också innehåller en hel del forskning och en mycket intressant sådan!

Hej Stilleben,

Bosse Schön var inte först att ta del av akterna. Förste journalist - ja. Men inte förste person. Lennart Westberg studerade akterna redan 1984-85 och åren därpå, alltså 1986-87, blev en del av Lennarts forskning offentliggjord dels i Armémuseums årsbok och dels genom Bosse Schöns artikelserie i Aftonbladet.

För att det inte skall råda någon tvekan om vem som är den verklige pionjären och vems arbete bygger på vems vill jag vänligt föreslå följande:

1. Gå till närmaste bibliotek och be att få (fjärr)låna Meddelande XXXXV-XXXXVI Armémuseum samt Aftonbladet från februari månad 1987 (se särskilt 870225). Fjärrlån kostar f.k. tio svenska kronor per bok/mikrofilm - och det är det absolut värt.
2. Låna/köp Svenskar i krig 1914-1945 och läs även noterna.
3. Jämför sedan ovan med BS-böckerna.Vänliga hälsningar, Lars

Jag tackar för dessa upplysningar som helt reder ut de frågor jag ställt. Vill ockå tala om att jag också mycket uppskattar er bok "Svenskar i krig 1914-1945", liksom andra böcker som du eller ni skrivit!

[loop]

Jag ser dem också som konkurrenter och att det var poängen med dem.

Nån som har länkar till de 25 punkterna resp Iglau -programmet?
jag hittar dem inte.

[Stellan Bojerud]

Hitlers 25-punktsprogram har jag endast på danska.

NSDAP:s 25 punkt-program, 24. februar 1920.

På et møde i Münchens Hofbräuhaus, der overværedes af op mod 2000 mennesker, fremlagdes nedenstående mere detaljerede program, som Hitler havde deltaget i udarbejdelsen af.

Det tyske arbejderpartis program er et tidsprogram. Førerne nægter at opstille nye mål, når man har nået de i programmet nævnte, dersom dette kun har til hensigt at muliggøre partiets videre eksistens ved en kunstigt opflammet utilfredshed i masserne.

1. Vi kræver, at alle tyskere sluttes sammen i et Stortyskland på grundlag af folkenes selvbestemmelsesret.

2. Vi kræver, at det tyske folk bliver ligeberettiget med andre nationer, at fredstraktaterne fra Versailles og St. Germain annulleres.

3. Vi kræver land og jord (kolonier) til at ernære vort folk og til bosættelse for vort befolkningsoverskud.

4. Kun folkefæller kan være statsborgere. Folkefælle er kun den, der har tysk blod i årerne uden hensynstagen til konfession. Det er derfor umuligt for en jøde at være folkefælle.

5. Den, der ikke er statsborger, må kun leve i Tyskland som gæst og må være undergivet fremmedloven.

6. Kun statsborgere må have ret til at bestemme over statens ledelse og love. Derfor kræver vi, at ethvert offentligt embede uanset dets beskaffenhed, det være sig inden for riget, landene eller kommunerne, kun må beklædes af statsborgere. Vi bekæmper det korrupte parlamentsroderi ved besættelse af stillinger ud fra partianskuelser alene uden hensynstagen til karakter og evner.

7. Vi kræver, ar staten i første række forpligter sig til at sørge for statsborgernes erhvervs- og livsmuligheder. Såfremt det ikke er muligt at ernære hele statens befolkning, skal borgerne fra andre nationer (ikke-statsborger) udvises af riget.

8. Enhver yderligere indvandring af ikke-tyskere bør forhindres. Vi kræver, at alle ikke-tyskere, som er indvandret i Tyskland efter den 2. August 1914, straks skal tvinges til at forlade riget.

9. Alle statsborgere skal have samme rettigheder og samme pligter.

10. Enhver statsborgers første pligt må være at virke, åndeligt eller legemligt. Den enkeltes virke må ikke være i modstrid med den almene interesse, men må være til nytte for alle inden for fællesskabets rammer. Derfor kræver vi:

11. At indkomster uden arbejde og indsats bringes til ophør, at renteslaveriet brydes.

12. Med henblik på de uhyre ofre af gods og blod, som enhver krig kræver at folket, skal personligt berigelse ved krig betegnes som en forbrydelse mod folket. Vi kræver derfor øjeblikkelig inddragelse af penge tjent på krigen.

13. Vi kræver. At alle virksomheder, der ikke allerede er selskaber (trusts), skal nationaliseres.

14. Vi kræver overskudsdeling på alle storvirksomheder.

15. Vi kræver en storstilet udbygning af alderdomsforsorgen.

16. Vi kræver, at der skabes en sund, levedygtig middelstand, at stormagasiner straks overgår til kommunernes eje, og at de udlejes til billige penge til små næringsdrivende, at man tager mest muligt hensyn til alle små næringsdrivende ved leveringer til stat, land eller kommune.

17. Vi kræver at en jordreform, der er tilpasset vore nationale fornødenheder, gennemførelse af en lov til vederlagsfri ekspropriation af jord til formål, der tjener det fælles bedste. Afskaffelse af grundskatter og umuliggørelse af enhver jordspekulation.

18. Vi kræver, at der fares hensynsløst frem mod dem, der ved deres virke skader det almene vel. Nedrige forbrydere mod folket, ågerkarle, fidusmagere o.s.v. skal straffes med døden uden hensyn til konfession eller race.

19. Vi kræver, at romerretten, som står i den materialistiske verdensordens princip, erstattes af et retssystem bygget på tyske principper.

20. For at gøre det muligt for enhver dygtig og flittig tysker at erhverve sig højere uddannelse og derved rykke ind i en ledende stilling må staten drage omsorg for, at hele folkeuddannelsesapparatet udvides væsentligt. Studieplanerne ved samtlige læreanstalter skal tilpasses det praktiske livs krav. Så snart børnene begynder at fatte det, må skolen tilstræbe, at de får forståelse af statstanken (samfundslære). Vi kræver, at fattige forældres børn, der viser specielle anlæg, bliver uddannet på statens bekostning uden hensyntagen til forældrenes stand og erhverv.

21. Staten må sørge for at fremme folkesundheden ved at beskytte såvel moder som barn, ved at forbyde, at børn anvendes i arbejdet, ved at sørge for legemlig dygtiggørelse, ved at gøre det lovpligtigt at dyrke gymnastik og drive sports, ved kraftigt at støtte samtlige foreninger, der har til formål at uddanne ungdommen legemligt.

22. Vi kræver, at den hvervede hær afskaffes, og at der oprettes en folkehær.

23. Vi kræver, at man ad lovgivningens vej sætter ind mod bevidst politisk løgn og dennes udbredelse gennem pressen. For at gøre det muligt at skabe en tysk presse kræver vi, at:
d. samtlige ledere og medarbejdere på tysksprogede aviser skal være statsborgere,
e. ikke-tyske aviser skal have statens specielle tilladelse til at udkomme. De må ikke trykkes på tysk.
f. Alt økonomisk medejerskab i tyske aviser eller indflydelse på samme fra ikke-tyskeres side forbydes ved lov, og kræver som straf for overtrædelse heraf, at sådan en blad-virksomhed standses, og at de ikke-tyske, som arbejder på den, straks udvises af landet. Aviser, som går imod det fælles vel, skal forbydes. Vi kræver, at lovgivningsmagten skrider ind mod kunst- og litteraturretninger, der virker undergravende på vort folk, samt arrangementer, der støder an mod foranstående krav, aflyses.

24. Vi kræver frihed for alle religiøse bekendelser i staten, for så vidt de ikke rummer en fare for denne eller virker anstødelig mod den germanske races opfattelse af sædelighed og moral. Partiet som sådant repræsenterer et positivt kristent standpunkt uden i religiøs henseende at binde sig til én bestemt bekendelse. Det bekæmper den jødisk-materialistiske ånd i og uden for os og er overbevist om, at vort folk kun varigt kan komme sig indefra på dette grundlag:
Det almene vel er vigtigere end enkeltpersoners vel.

25. For at kunne gennemfører alt dette kræver vi: at der skabes en stærk centralmagt i landet. At det politiske centralparlament har ubetinget autoritet over hele riget og over alle dets organer.
At der oprettes korporationer og erhvervskamre, som kan gennemføre de love, staten har udstedt, i de enkelte forbundsstater.
Partiets førere lover at gå ind for at gennemføre foranstående punkter hensynsløst og om nødvendigt at give deres liv for det.

München, den 24. februar 1920.

[Wilkman]

God dag

Nog är väl fascism/nazism vänster extrimism - marxism.
1935 låg väl 3/4 av Italiens industrin och affärsrörelsen under statlig kontroll - planekonomi.
Priser / löner reglerades väl av Italienska staten - planekonomi.
Arbete för all, etc är vänster mål, inte högermål.

Wilkman

[Stellan Bojerud]

Hittade endast en ganska allmänt hållen text.

Rudolf Jung was born in Plasy and was a native of Jihlava, a town fractured by national antagonisms. ---

Along with Dr. Walter Riehl, he drafted the Jihlava party program of 1913 "which contained a more detailed comparison of international Marxism and national socialism and a more pointed attack on capitalism, Democracy, alien peoples, and Jews. Here, anti-semitism ranked behind anti-Slavism, anti-clericalism and anti-capitalism."

[loop]

Jag är dålig på danska, men det var såvitt jag kan läsa, mindre vänster än jag mindes det.

Wilkman
Kontroll är en sak, ägande ett annat och upphörande av kapitalismen en tredje.
Så fri lönebildning som vi har i Sverige är sällsynt, de flesta länder har mer reglerat med lagstadgade minimilöner mm. Prisbilden styrs mycket genom skatter, speciellt punktskatter alkohol, tobak mm.
Arbete för alla är sådant som även liberaler och konservativa har förespråkat, vilket arbete och hur det ska avlönas mm är en annan femma. Innan sådana politik hade man lösdriverilagar för att hålla folk sysselsatta. New deal i USA är ett annat exempel.

Så, nej.