Remembering German Victims

Diskussioner kring andra världskriget. Tillägnad vår saknade medlem varjag
Användarvisningsbild
Andreas K
Medlem
Inlägg: 1892
Blev medlem: 20 jul 2005 22:18
Ort: Jönköping

Inlägg av Andreas K » 08 sep 2006 17:13

Du har delvis rätt, men med risk för att låta spydig: hur många skolor har du arbetat på?
Det är inte spydigt att fråga. Svaret är tre. Dessutom minns jag från min egen tid på högstadie och gymnasiet.

Användarvisningsbild
Daniel L
Medlem
Inlägg: 3375
Blev medlem: 20 okt 2002 19:49
Ort: Konungariket Sverige

Inlägg av Daniel L » 08 sep 2006 17:35

stanislav skrev:Användandet av adjektivet "ohyggligt" är enligt mitt förmenande ett ställningstagande med tanke på i vilket sammanhang det förekommer. Mer än så kan jag inte utveckla det. Det var en rent subjektiv kommentar.
Du bör nog fundera en hel del på din subjektivitet.

mvh/ Daniel

Användarvisningsbild
Löwe
Medlem
Inlägg: 1525
Blev medlem: 11 sep 2003 11:27
Ort: Kalmar

Inlägg av Löwe » 09 sep 2006 16:13

Andreas K skrev:Är det någon nation som kan vara stolt över att ha deltagit i det hittils hemskaste kriget?
Uppenbarligen Norge. :roll: Som verkar tro att man besegrade Hitler med lite :roll: hjälp av Röda armén.

För att återknyta till vad som skrivs i vilka böcker, och så vidare, måste man se att all historieskrivning är en produkt av den sociala kontext där den uppstår. Att tyskarna får lära sig kollektiv skuld är inte en isolerad företeelse, utan en legitimering av uppdelningen av riket i två delar med en mur rätt igenom. Som redan nämnts innan, så är det alltid segraren som skriver historien. Den historia som skrivs utan ett dagspolitiskt syfte, måste vara mycket långt bort i tid och rum. Att i ett Europa delat av segrarmakterna börja tala om tyskarnas lidande var knappast aktuellt - eftersom det inte låg i linje med den styrande politikens intressen.

Även förintelsen måste ses som en sådan företeelse, tyvärr. Jag vet att många kan ta illa vid sig av vad jag skriver, men icke desto mindre är det den bittra sanningen. Den enorma publiciteten kring Förintelsen, hade som syfte att skapa en internationell acceptans för staten Israels utropande 1948. Förintelsen har sedan dess försett Israel med en offerstämpel, som till en början effektivt blockerade all legitim kritik av staten som antisemitism. Dock har åren gått, och Israels kontinuerliga övergrepp mot palestinierna gör att tyvärr förintelsens legitimitet ifrågasätts. När förintelsen upprepas gång på gång, samtidigt som Israel beter sig illa mot resten av Mellanöstern - så leder det också till att många tycker att "förintelsen är historia". Härmed har det storpolitiska utnyttjandet av det tragiska ödet för de sex miljoner judarna, fått effekten att brottet förringas.

Självklart var förintelsen ett ohyggligt brott. Men man kan fråga sig varför vi inte håller konferenser om Polens lidande - trots allt var Polen det land som procentuellt sett förlorade flest invånare i kriget, ca 20 %. Om det ryska folkets lidanden under operation Barbarossa hålls heller inte många internationella konferenser. De som hålls, de hålls i Moskva med Putins faderliga hand som regisserar det organisaerande sörjandet - allt i furstens politiska egenintresse. Att Göran Persson - trogen Israelvän - anordnade kampanjen "om detta må vi berätta" ska delvis ses som ett sätt att lägga skyddsmantel på alla jobbiga palestinasjalar som finns i hans eget ungdomsförbund. Realtionerna med Israel och USA måste vårdas i storpolitikens ränksmidande. Jag förnekar inte att det finns en genuin sorg över förintelsens grymhet, men den som inte känner samma genuina sorg för fördrivna palestinier - den väljer sin sorg efter intresset och inte lidandet.

Den som tror att historia är något objektivt, är tyvärr mycket naiv. :(
Senast redigerad av 1 Löwe, redigerad totalt 9 gånger.

Artur Szulc
Medlem
Inlägg: 1944
Blev medlem: 24 mar 2002 16:40
Ort: Västra Götaland

Inlägg av Artur Szulc » 09 sep 2006 16:39

D Löwenhamn, vänligen förklara varför du anser att det inte skulle vara ett ställningstagande, så kan vi andra upphöja din åsikt till allmän lag.

Att jag bör fundera en hel del på min subjektivitet betyder vad: att du inte behöver göra det?

Om jag kommer att diskuteras bland moderatorerna skiter jag blankt i den här gången. Men upplys inte mig om jag bör eller inte bör fundera över min subjektivitet. Det är meningen att subjektiviteten ska vara just subjektiv. Min objektivitet skulle jag kunna fundera över.

Något sådant skulle jag aldrig slänga i ansiktet på någon på det här forumet, som du har gjort nu. Om jag hade skrivit något värre än vad jag har gjort så skulle jag ha kunnat ta din kommentar, men detta tar priset.

Användarvisningsbild
Marcus
Medlem
Inlägg: 6804
Blev medlem: 22 mar 2002 21:27
Ort: Sverige

Inlägg av Marcus » 09 sep 2006 17:22

Mina vänner, ta ett par lugna andetag och återvänd till en lugn, saklig och vänlig ton i diskussionen, tack.

/Marcus