Regementets funktion

[theeverything]

Vad hade Regementsnivån för funktion under AVK?

Nivåerna Pluton, kompani, bataljon och division (eller brigad) är lätta att förstå eftersom varje nivå sammanför nya typer av enheter.

Så icke regementet.
Ett tyskt infanteriregemente bestod typiskt av 2 inf bat och 1 Antitank kom och 1 Fältkanon kom + plus mindre enheter. Alla dessa vapen finns redan i infanteribataljonen, och att skapa ett nytt HQ för att samadministrera 2 bataljoner som var för sig har ett eget högkvarter verkar önödigt.

Dessutom verkar Divisionsstaben vara fullt kapabel att hantera bataljonerna utan mellanledet. I en inf div fanns normalt 6 inf bat + support.

Min fråga kvarstår: Vad gjorde man i regementshögkvarteret? Var det en huvudsakligen administrativ funktion eller leddes strider därifrån.

I filmen "Järnkorset" är det regementshögkvarteret snarare än bataljonshögkvarteret som planerar striden. Men det är ju en film.

[Hans]

Så icke regementet.
Ett tyskt infanteriregemente bestod typiskt av 2 inf bat och 1 Antitank kom och 1 Fältkanon kom + plus mindre enheter. Alla dessa vapen finns redan i infanteribataljonen, och att skapa ett nytt HQ för att samadministrera 2 bataljoner som var för sig har ett eget högkvarter verkar önödigt..

1) Nog hade regementet i normala fall tre bataljoner.
2) Pansarvärn och artilleri fanns inte i bataljonerna (i början av kriget). De funktionerna var i handen på regementschefen, i alla fall organisatoriskt.

Dessutom verkar Divisionsstaben vara fullt kapabel att hantera bataljonerna utan mellanledet. I en inf div fanns normalt 6 inf bat + support.

Det kanske den kunde i många fall, men antalet underlydande enheter hade blivit ganska många (9 inf. bataljoner, spanings- pansarvärns- och pionjär-bataljoner, artilleriregemente och en massa annat småkrafs). Hade jag varit divisionschef med så många enheter hade jag skapat ett mellansteg (som brigader eller regementen) för att kunna leda mina förband.

Min fråga kvarstår: Vad gjorde man i regementshögkvarteret? Var det en huvudsakligen administrativ funktion eller leddes strider därifrån.

Både och.

http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Zus ... giment.htm
http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Zus ... vision.htm

MVH

Hans

[Olof Larsson]

För det första så varierade skillnaderna mellan
regementen och brigader mycket.

Det är inte så enkelt som att ett regemente bestod av
"2 till 3 bataljoner, lite understöd och underhåll samt en stabsfunktion"
eller att en brigad bestod av
"3 till 4 bataljoner, samt ett likvärdigt antal understöds-,
underhålls- och lednings-bataljoner."

Det minsta regementet torde vara de ryska tunga stridsvagnsregementena
som organisatoriskt bestod av enbart 21 stridsvagnar,
medans ett tyskt stridsvagnsregemente kunde ha 180 stridsvagnar
plus rep och underhållsfunktioner.

Men det var inte bara så att storleken på regementen och brigader skiftade,
det var även så att det fanns regementet som var
organiserade som typiska bataljoner (brittiska stridsvagnsregementen)
och t.o.m. som typiska kompanier (sovjetiska tunga stridsvagnsregementen)
och det fanns brigader som var organiserade som typiska regementen
(brittiska infanteribrigader, som bestod av tre skyttebataljoner och en brigadstab).

De amerikanska infanteriregementena drog å andra sidan uppåt
och hade vissa drag av att vara en "typisk brigad" med sina tre skyttebataljoner
och tillgång till pv-, indirekt eld och pionjärresurser.

Den klara uppdelning som vi ser idag mellan regemente och brigad
är i princip en efterkrigskonstruktion.
Under kriget så hade man regementen eller brigader i sina divisioner
och i praktiken var det samma typ av förband fast med två olika namn.
Jämför t.ex. med kavalleriets skvadron och infanteriets kompani.

Dagens moderna brigader med egna resurser för indirekteld m.m.
blev helt enkelt inte riktigt praktisk förrän flera villkor kunde uppfyllas.
Minst två av dessa rörde artilleriet, nämligen tillgång till pjäser
med projektilvikter runt 40kg på en så låg nivå samt tillgång
till ett eldledningssystem som var både snabbt, exakt och som möjliggjorde
skjutning över förbandsgränserna.
Dessa villkor mäktade bara USA och i viss mån Storbrittanien med
och detta först mot slutet av kriget.

[MD650]

Många gånger byggdes stridsgrupper upp med regementet som grund vilket visade sig var en bra lösning.

[Kahalani]

Många gånger byggdes stridsgrupper upp med regementet som grund vilket visade sig var en bra lösning.

jupp!

Den egentliga anledningen att du delar upp en krigsmakt är att styrkorna ska bli lättare att leda. Varje nivå finns där med ett syfte och en målsättning för vad den kan klara av t ex ett visst anfallsdjup X anfallsbredd. Regementet fanns säkerligen för att de kunde tilldelas uppgifter mitt emellan de som gavs till bataljoner och divisioner. Det visade sig också vara utmärkta byggklossar att sätta ihop stridsgrupper av så att de fick nyttan av combined arms.

Med vänlig hälsning

K.

[theeverything]

Tack alla för era informativa svar!

Till att börja med hade jag tre svårartade faktafel i min fråga som delvis raserar dess grund. Dessa har Hans mycket riktigt påpekat, tack för det. Dålig research av mig.

Regementet har ju då med PV och Fältkanonenheter mm alla vapenslag som krävs vid fronten, vilket ger en tydlig funktion.

Åter till nutiden. Larsson, du skrev att Brigaden i dess moderna utformning möjliggjordes av artelleripjäser med en granatvikt på 40 kg ,vilket lär betyda cirka 150 mm i kaliber, i lägre enheter. På vilka sätt har artelleriet utvecklats för att möjliggöra detta?

Hur är en modern brigad (infanteri) uppbyggd? Jag har inte hittat någon bra OOB på nätet men det finns väl säkert, någon som har länkar?. Ofta stör jag mig på att OOB ofta inte visar hur många enheter (tex. artelleri pjäser i ett art-regemente) som finns vilket försvårar jämförelser då det som du också påpekar finns stora skillnader i storlek på dessa. Särskilt i Tyskland under slutet av AVK men också beträffande ryska förband. Det är sällan att det påpekas i AVK-litteratur att en rysk inf-division var avsevärt mindre än en tysk dito (ca 9000 man).

Brigad - Division
Påstående: En brigad (i modern mening) har samma uppgifter som en division (förutom att den är mindre). Är detta sant?

Min kunskap i dessa frågor kommer från:

http://www.bayonetstrength.150m.com/

Vilket är en mycket bra sida som jag vill slå ett extra slag för även om den förekommit tidigare som länk här på forumet.

/Lasse

[Olof Larsson]

Åter till nutiden. Larsson, du skrev att Brigaden i dess moderna utformning möjliggjordes av artelleripjäser med en granatvikt på 40 kg ,vilket lär betyda cirka 150 mm i kaliber, i lägre enheter. På vilka sätt har artelleriet utvecklats för att möjliggöra detta?

Det korta svaret är inte alls.
Vad det handlar om är att brigaden/regementet för att kunna uppträda självständigt
bör ha artilleripjäser som faktiskt kan bekämpa fienden.
För detta är 76.2mm, 88mm och 105mm-pjäser väl klena.
Vad som krävdes var att inse vilket materiel* och vilken organisation som krävdes
och att sedan ha förmågan att tillverka denna.

(*) Pjäser i storleksordningarna 122mm till 155mm,
samt fordonen för att ge dessa adekvat rörlighet.

[Björn E]

Larsson,

Nu vet jag inte om jag tolkar dig rätt, men är pjäser i kalibrarna 75-105mm i stort sett borttagna ur moderna arméer?

[MD650]

Det korta svaret är inte alls.
Vad det handlar om är att brigaden/regementet för att kunna uppträda självständigt
bör ha artilleripjäser som faktiskt kan bekämpa fienden.
För detta är 76.2mm, 88mm och 105mm-pjäser väl klena.
Vad som krävdes var att inse vilket materiel* och vilken organisation som krävdes
och att sedan ha förmågan att tillverka denna.

(*) Pjäser i storleksordningarna 122mm till 155mm,
samt fordonen för att ge dessa adekvat rörlighet.

Brigaden är en från början allsidigt sammansatt stridsgrupp i syfte att kunna lösa självständiga uppgifter.
Det är att förenkla kraftigt att påstå att en brigad behöver artilleri för att uppträda självständigt. Det är förvisso sant men brigaden behöver andra funktioner än enbart artilleri för att kunna lösa självständiga uppgifter.

[Olof Larsson]

Brigaden är en från början allsidigt sammansatt stridsgrupp i syfte att kunna lösa självständiga uppgifter.
Det är att förenkla kraftigt att påstå att en brigad behöver artilleri för att uppträda självständigt. Det är förvisso sant men brigaden behöver andra funktioner än enbart artilleri för att kunna lösa självständiga uppgifter.

Det stämmer bra och det var bra att du påpekade det,
då det inte framgick tillräckligt tydligt i mina tidare inlägg.
Värdet av att t.ex. ha en pionjärbataljon tilldelad ska inte underskattas
vare sig man anfaller, eller Gud förbjude, försvarar/fördröjer.