Svenskar som dog under kriget

[Torbjörn J]

Det är sant, det var värre, fast jag skrev bara vad som stod på Ing2s egen sida om olyckan. Det är konstigt att Försvaret inte har koll på vad som skett, men det är väl inte så att de jämför olyckor precis.
Det blir inte mindre tragiskt i vilket fall.

[CvD]

Sant, man kan undra hur många som dog till följd av diverse olika sprängningolyckor under beredskapen.

/CvD

[Targenor]

Självklart 24 oktober 1940.
Ytterst pinsamt.
Jag kommer från Övertorneå.

Soldaterna kom från ING3 i Boden.

Inte alla
min farfars kusin var en av dem som omkomm och han var från Ramsele i västernorrland

[Torbjörn J]

Självklart 24 oktober 1940.
Ytterst pinsamt.
Jag kommer från Övertorneå.

Soldaterna kom från ING3 i Boden

Inte alla
min farfars kusin var en av dem som omkomm och han var från Ramsele i västernorrland

Jag tror Anders endast avsåg vilket förband de kom från.

/Torbjörn

Edit: Stavning

[Marie Marm]

Hej jag är ny på forumet här.Heter Marie och har en stor del sjömän i släkten.Tyvärr är alla gamla som kan berätta borta så jag får leta på andra sätt.Hörde ofta om en släkting som var på en båt som torpederades 1942 i grekiska sjön.Enligt historien flöt dom som överlevde på en flotte i ca en vecka innan dom druknade,Vet inte var jag ska leta då jag inte har båtnamn.Tilläggas kan att dom gick med röda korsflagg.Det stod tydligen en del i tidningarna om detta men jag frågar, kan någon av er hjälpa mig?

[Kent W]

Hej Mari,

Vet inte om det är det här fartyget du tänker på? Troligtvis inte eftersom denna, M/S Wiril, låg i hamn (Chios) när hon blev bombad av Britterna.
Hittade dessa bilder på Ebay och denna händelse var totalt obekant för mig innan fyndet.




Mera att läsa om M/S Wiril här:

http://www.faktaomfartyg.se/wiril_1938.htm

Ett utdrag:

”1944 02 07. När WIRIL låg i Chios, Grekland, så bombades fartyget med stora skador som följd. Två besättningsmän omkom samt en Rödakorsdelegat. Fartyget reparerades hjälpligt och gick mot Göteborg för reparation. Denna resa blev smått historisk då WIRIL på denna färd bogserade Svenska Lloyd CAMELIA med maskinhaveri hela vägen från Lissabon till Göteborg mitt under brinnande krig.”

Mvh
/ Kent

[Marie Marm]

Tack Kent för svaret!

Detta var intressant men det är nog inte rätt.Vad jag inte är helt säker på är om båten var svensk.Det enda jag tror man kan gå på är att det skrevs tydligen mycket i svenska tidningar om just vistelsen på flotten i en vecka efter torpederingen.Undrar om man kan leta på nätet efter namnen på omkomna sjömän under kriget,jag har hans namn.Eller tidningsartiklar 1942.Någon som vet?

[Skribenten]

Hej jag är ny på forumet här.Heter Marie och har en stor del sjömän i släkten.Tyvärr är alla gamla som kan berätta borta så jag får leta på andra sätt.Hörde ofta om en släkting som var på en båt som torpederades 1942 i grekiska sjön.Enligt historien flöt dom som överlevde på en flotte i ca en vecka innan dom druknade,Vet inte var jag ska leta då jag inte har båtnamn.Tilläggas kan att dom gick med röda korsflagg.Det stod tydligen en del i tidningarna om detta men jag frågar, kan någon av er hjälpa mig?

Hej Marie!

Uppgifter om sänkta svenska handelsfartyg och deras banemän, de tyska U-båtarna, det finner du i fem volymsverket ”Hitlers ubåtskrig”, av Clay Blair som tjänstgjorde på en amerikansk U-båt under andra världskriget. Böckerna är utgivna på Hjalmarsson & Högbergs förlag i Stockholm och tryckta i Finland år 2004. Bokserien har svensk bearbetning av Richard Areschoug och heter :

1. Hitlers ubåtskrig – vargar på jakt 1939-1940, ISBN 91-89660-19-6

2. Hitlers ubåtskrig – vargar på jakt 1940-1941, ISBN 91-89660-38-2

3. Hitlers ubåtskrig – vargar på jakt 1941-1943, ISBN 91-89660-38-2

4. Hitlers ubåtskrig – vargar på flykt 1943, ISBN 91-89660-39-0

5. Hitlers ubåtskrig – vargar på flykt 1943-1945, ISBN 91-89660-40-4

Tillsammans kostar böckerna c:a 1.200:- men om du bor i Stockholm kan de lånas på Militärhögskolans bibliotek. Men du talar om att din anförvant blev torpederad i Medelhavet, det kan också ha varit Italienska U-båtar i farten.

Avslutningsvis - Sverige drogs inte in i andra världskrigets stridshandlingar men en yrkesgrupp var med, nämligen sjöfolket. Under krigsåren omkom c:a 1.500 svenska sjömän vid förlisningar av minsprängning eller torpedering. Den siffran gäller för svenska fartyg. Ett okänt antal svenska sjömän arbetade på fartyg med annan flagg, norsk men också brittisk och amerikansk. Landets försörjningsläge hamnade i ett utomordentligt allvarligt läge, Tyskland hade fångat Sverige i säcken. Enda hamnen mot västvärlden var den finska Petsamo på Finlands ishavskust. Men den hamnen stängdes vid det tyska anfallet mot sovjetunionen i juni 1941.

Svenska handelsflottan blev genom Skagerackspärren uppdelad, ungefär hälften befann sig innanför spärren och andra hälften, i regel större fartyg blev utanför. Senarenämnda fartyg kunde inte komma till Sverige under krigsåren. De förstnämnda gick under krigsåren mellan Sverige och Tyskland. De senare gick i utrikesfart på Atlanten, många inhyrda i allierad tjänst i konvojer med krigsmateriel och andra förnödenheten till Storbritannien. Sverige ägde betydande handelstonnage som seglade för allierades räkning. Från dokumentärfilmer ser vi satellitkanalen Discovery skildra ubåtskriget på Atlanten med svart-vita flimrande bilder. Många av de fartyg och sjömän som försvann i djupet var sålunda svenska.


Med hälsning - Skribenten

[Skribenten]

Thomas Roth Statens Försvarshistoriska Museer har i ett PM lämnat besked om stupade och omkomna svenskar under kriget

En svensk soldat dödades av kulspruteeld från ett tyskt flygplan på Vassijaure station den 20 maj 1940. Minst två svenska flygplan sköts ned av tyskt flyg, ett jaktplan utanför Skånes kust och ett spaningsplan över internationellt vatten öster om Gotland. Bägge piloterna omkom. Dessutom dödades en svensk Rödakorsman den 25 april 1945, då brittiskt flyg av misstag angrep en svensk evakueringskonvoj i norra Tyskland. Totalförlusterna i människoliv genom olyckshändelser utgjorde för armén 350, flottan 145, kustartilleriet 35 och flygvapnet 252 eller sammanlagt 782 döda. De svåraste olyckorna var de följande:

 I december 1939 dödades sex man ombord på pansarskeppet Manligheten i Göteborgs skärgård under bärgning av utländskt minsvep.

 I juli 1940 sprang en högtrycksledning läck på pansarskeppet Gustav V varvid tio man dödades.

 Vid sjön Armasjärvi i Norrbotten förolyckades i oktober 1940 en löjtnant, 43 värnpliktiga och en civil färjkarl då en transportfärja i samband med överskeppning vattenfylldes och sjönk.

 Den 17 september 1941 inträffade katastrofen på Hårsfjärden då de stridsladdade torpederna i aktra torpedstället på jagaren Göteborg detonerade, omedelbart följda av en liknade detonation på jagaren Klas Horn. Jagaren Klas Uggla antändes senare av brinnande olja. Samtliga fartyg sjönk och 33 man omkom medan 17 skadades. Orsaken till olyckan kunde aldrig fastställas. Ett minnesmärke över de omkomna och icke identifierbara finns på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.

 I november 1941 minsprängdes hjälpvedettbåten Libanon utanför Ölands östkust och tio man miste livet.

 En olycka i samband med minutbildning på Karlberg krävde sex dödsoffer i juli 1942.

 I februari 1943 omkom sex man då ett flygplan nödlandade och havererade på isen utanför Övertorneå. Lika många soldater dödades vid en övning med stridsvagnsminor på Ränneslätt vid Eksjö i mars 1943.

 I april 1943 gick ubåten Ulven på en mina på Västkusten varvid hela besättningen om 33 man omkom.
 I april 1943 förlorade sex man livet vid en våldsam explosion som fullständigt förstörde minverkstaden på Nya Varvet i Göteborg.

 Hjälpvedettbåten Condor minsprängdes i Öresund i oktober 1944 och åtta man dödades.

 Ytterligare en svår olycka inträffade i juli 1944 utanför Haparanda, då ett antal stridsvagnsminor detonerade vid röjning av ett minfält. Fjorton man dödades och tio skadades.

Den olycka som krävde det största antalet människoliv och som mest upprörde den allmänna opinionen, inträffade i november 1944, då Gotlandsångaren Hansa torpederades av en sovjetisk ubåt och sjönk mellan Gotland och fastlandet. Vid detta tillfälle omkom 88 personer, däribland 20 militärer.

[bonde456]

 Vid sjön Armasjärvi i Norrbotten förolyckades i oktober 1940 en löjtnant, 43 värnpliktiga och en civil färjkarl då en transportfärja i samband med överskeppning vattenfylldes och sjönk.

 Ytterligare en svår olycka inträffade i juli 1944 utanför Haparanda, då ett antal stridsvagnsminor detonerade vid röjning av ett minfält. Fjorton man dödades och tio skadades.

Plockar upp en gammal tråd efter att jag igår pratade om kriget med min farmor.
hon kom ihåg hur ledsen hon var när hennes pappa kallades in, i kallelsen stod det att dom skulle ha med kläder för ett ombyte samt mat för 3 dagar, sen var det bara att åka.
Som boende vid gränsen så berättade hon om hur man kunde höra kanonerna och se hur lador och övrigt brändes på andra sidan, Har tidigare pratat med mormor som också bodde vid gränsen och dom kunde se kriget från sitt fönster.
Farmor berättade att en granne stod en kväll öga mot öga med en tysk soldat, soldaten lyckades framföra på mycket dålig finska att han sökte polisen samtidigt som han räckte över sitt gevär för att visa att han inte ville göra någon illa.
liknande saker hände tydligen ganska ofta, soldaterna simmade över från finland till sverige.

Min farfars uppgift i kriget var bland annat att vakta järnvägen och hade order att skjuta tyskar som lämnade tåget.

Efter olyckan i Armasjärvi fick dom överlevande ha en tyst minut för dom förolyckade,
Då den tysta minuten var över så var det bara att ta sina saker och marschera vidare.
Dom anhöriga meddelades var dom skulle hämta sina anhöriga och dagen efter olyckan fick dom som klarat sig skicka hem ett telegram att dom varit med men klarat sig.

Nästan 50 år efter minsprängningen så avslöjade ett befäl som varit med vid olyckan att personerna varit så skadade att kistorna var stängda vid begravning, Då man i vissa fall haft svårt att hitta allt så hade man lagt in sten i kistorna.