Sune skrev:Jag tror att både Tyskland och väst underskattade Sovjets sanna styrka.
Sovjet hade förberett sin produktion bortom Uralbergen mycket bättre än man i allmänhet tror.
Visserligen var läget kritiskt 1942, men den ryska produktionen ökade snabbt och striderna på ostfronten blev betydligt hårdare än på västfronten. De flesta tyskarna dog på ostfronten. Väst hjälpte Sovjet för att de skulle göra grovjobbet mot Tyskland som blev tvunget att sätta in sina största styrkor på ostfronten.
Jag har hela tiden haft åsikten att Sovjet lätt skulle kunna ockupera västeuropa 1945-46. Detta pga
- betydligt hårdare och modigare soldater (Jag tror nog att tyskarna skulle kunna intyga detta)
Troligtvis sant. Men om det var modet som var avgörande
så skulle polackerna ha firat julen 1939 i Berlin.
Mod är nog bra. Men utbildning, stridsteknik och ledarskap är långt viktigare.
- bättre tanks
Ett ämne som har diskuterats många gånger här på forumet.
Den bästa versionen av Sherman (M4A3(76)W HVSS) hade
jämfört med den bästa versionen av T-34 (T-34/85 1944)
bättre skydd, bättre brandskydd,
något bättre genomslag med standardammunition
och klart bättre med underkalibrig ammunition.
Den hade lägre maxhastighet, men var minsta snabb i terrängen
p.g.a. sin överlägsna transmission*
Därtill så var arbetsmiljön överlägsen.
IS-3:an, som f.ö. kom för sent för att användas
brukar ofta beskrivas som världsbäst när den kom i tjänst.
I Sovjet sågs den dock alltid som ett misslyckande
och inte ens efter mer än ett årtionde av utveckling
ansågs den vara tillfyllest.
M-26:an däremot, blev trots sin något klena motor en framgång.
Den vidareutvecklades sedan vidare till M-46, M-47, M-48 och M-60.
Jag skulle inte bli förvånad om de sista av dessa vagnar
går i pension efter mig (och jag har 40 år kvar till den dagen)
- Sturmovic tankbuster kunde förinta stridsvagnar minst lika bra som
västmakternas flyg.
Sturmovik var precis som alla andra flygplan marginellt
effektiva på att slå ut stridsvagnar.
Frågan har diskuterats
här.
Närunderstödsflyg finns inte för att slå ut stridsvagnar
utan för att demoralisera fienden.
De tyska soldaterna verkar f.ö. ha varit räddare för
amerikanska flygplan än för sovjetiska.
- Ryskt flyg lika bra som västmakternas.
Knappast. Jämfört med amerikanska och brittiska flygplan
så var de markant underbestyckade, hade (med några undantag)
klen räckvidd och var tämligen undermotoriserade.
När Sovjet i slutet av kriget började tillverka
jaktplan med 1650hk-motorer så tillverkade
USA jaktplan med 2800hk-motorer.
Sovjet hade vidare ingenting som kunde jämföras med B-29, för att inte tala om B-36.
Att de västallierade låg långt framför i utvecklingen
av jetflyg behöver jag väl inte ta upp.
- ryskt artilleri förintade huvuddelen av de tyska styrkorna i öst.
Och amerikanskt artilleri stod för huvuddelen av
hemskheterna i väst.
Skillnaden var att USA och Storbrittanien (tillsammans med Finland)
stod i en klass för sig när det gällde eldledning.
I USA kunde man skjuta med indirekt eld över förbandsgränser
och låta gruppchefer leda in denna eld.
Sovjet låg i detta hänseende årtionden efter.
Dessutom så hade västmakterna tillgång till zonrörsammunition,
vilket mångdubblade skadeverkan per granat.
- man kan inte vinna ett krig med enbart amerikanskt bombflyg. Det har senare krig visat.
Sant. Krigs vinns av skyttesoldater på marken
och sådana hade USA, till skillnad från Sovjet
gott om våren 1945.
Och icke att förglömma:
USA hade "bomben"
(*)Växellådan på T-34:an var en direkt kopia av en växellåda
som USA hade förkastat 20 år tidigare.
Skillnaden låg i den skrämmande dåliga hantverket
på den sovjetiska lådan, vilket allvarligt begränsade
livslängden.