Quiz: Andra världskriget

[sveahk]

Både JohnT och varjag var helt i närheten av det riktiga svaret, som skulle vara

"The first raid on Singapore took place on 5 November 1944. XX Bomber Command dispatched 76 B-29s from their bases around Kharagpur. Because of the extreme range to the target, the aircraft were each armed with only two 1,000 pound bombs; pilots were also instructed to bomb from the lower-than-normal altitude of 20,000 ft (6,100 m), and to maintain a loose formation. The raid's primary target was the King George VI Graving Dock" (Wiki)

Stora skador orsakade den minimala bombmassan inte, men man kan nog säga att Singapores befolkning fick en välbehövlig moral-"boost"!

En svår fråga förvisso, kvarnprincipen ger nästa frågeställare!

Hans K

[varjag]

John T - vassego!

Varjag

[Amund]

I ett neutralt land hösten 1944 landar ett transportflygplan som kanske är av samma typ som på bilden, jag vet inte men det kan lika gärna ha varit en DC-3:a? Lyckas tyvärr inte hitta vilken modell det var.

Visste själv inte vilken ryskt plan som landade på Bromma, så jag tog hjälp från SFF Forum (tack Mats A.!), som skrev följande:

"07-11-1944 Det var högst troligt en ryskregistrerad DC-3 med registrering USSR893 som startade kl. 07.50. Okänd destinationsort. Koden för Helsingfors är överstruken i Brommajournalen.
Den anlände dagen innan från Helsingfors kl. 11.28.

Enligt Anderssons Aeroflot-bok så är den korrekta registreringen CCCP-Л893, ex. C-47A 42-93210 15-05-1944"

Stort tack Sveakh! Tänkte att sådana detaljer knappast går att kolla upp på ett enkelt sätt men det gick! Många gånger kan jag störas av att sådana detaljer utelämnas i en text, fast författaren kanske haft möjlighet att ta reda på det.

Åter till frågan som jag tror är JohnT:s tror jag?

[JohnT]

Tack

Istället för långa avstånd över stora hav tänker jag på mycket små avstånd.
Sveriges industriella mobilisering under 1940 räddades av ett svenskt exportföretag vid Vänerns strand.

Vad heter företaget och vad tillverkade dom ?

mvh
/John

[StefanZ]

Tack

Istället för långa avstånd över stora hav tänker jag på mycket små avstånd.
Sveriges industriella mobilisering under 1940 räddades av ett svenskt exportföretag vid Vänerns strand.

Vad heter företaget och vad tillverkade dom ?

mvh
/John

Jag funderar lite på Alunskifferverken på Kinnekulle, som förutom då alun, kalk mm, mm (det är dessa som gick mycket på export) utvann även råolja ur alunskiffern. före kriget var det mest försöksverksamhet, men det blidde ganska mycket under kriget. När råoljeimporten blev som bekant ytterst begränsad. Flertalet fordon fick använda gengas eller ställdes av. Men vissa verksamheter krävde helt enkelt råolja eller bensin.
Namn som man kan hitta dem på varierar. Bla förekommer Hönsäter.... Och Alunskifferverken på Kinnekulle.
Iaf, sedan 30 talet ägs och drivs anläggningen av Marinförvaltningen, dvs marinen. Tanken var att i första hand säkra bränsle åt flottan.

Numera tänker man på dem mest som en mindre och tillfällig verksamhet av marginell betydelse, mest en kuriositet, men just under krigsåren producerade de rätt mycket olja (och som sagt, kalk mm - användbart både till att göra byggmaterial av, och till jordbruket att förbättra vissa jordtyper).

Jag funderade också på vattenkraftverken, där vi har 2 stora i Vänern, det i Trollhättan och det i Gullspång. Men dels är det två olika med olika ägare, dels lär man inte exporterat mycket el; all el behövdes i landet.

[JohnT]

Tack

Istället för långa avstånd över stora hav tänker jag på mycket små avstånd.
Sveriges industriella mobilisering under 1940 räddades av ett svenskt exportföretag vid Vänerns strand.

Vad heter företaget och vad tillverkade dom ?

mvh
/John

Jag funderar lite på Alunskifferverken på Kinnekulle, som förutom då alun, kalk mm, mm (det är dessa som gick mycket på export) utvann även råolja ur alunskiffern. före kriget var det mest försöksverksamhet, men det blidde ganska mycket under kriget. När råoljeimporten blev som bekant ytterst begränsad. Flertalet fordon fick använda gengas eller ställdes av. Men vissa verksamheter krävde helt enkelt råolja eller bensin.
Namn som man kan hitta dem på varierar. Bla förekommer Hönsäter.... Och Alunskifferverken på Kinnekulle.
Iaf, sedan 30 talet ägs och drivs anläggningen av Marinförvaltningen, dvs marinen. Tanken var att i första hand säkra bränsle åt flottan.

Numera tänker man på dem mest som en mindre och tillfällig verksamhet av marginell betydelse, mest en kuriositet, men just under krigsåren producerade de rätt mycket olja (och som sagt, kalk mm - användbart både till att göra byggmaterial av, och till jordbruket att förbättra vissa jordtyper).

Jag funderade också på vattenkraftverken, där vi har 2 stora i Vänern, det i Trollhättan och det i Gullspång. Men dels är det två olika med olika ägare, dels lär man inte exporterat mycket el; all el behövdes i landet.

Företaget jag tänker på har kvar sitt namn men ingår idag i en mindre känd koncern än den koncern som företaget var del av 1940.
under kriget var koncernen förknippad med export, om än i mycket mindre skala än under trettiotalet.

gissningarna får rulla vidare
/John

[StefanZ]

OK, nästa försök får bli Broström-koncernen, mest känd som rederirörelse. Kallade ofta kort och gott Broströms. De själva exporterade väl inget, men på deras kölar kunde mycken av Sveriges industriproduktion exporteras. Lite olika namn eftersom de både utvidgade och ombildades och nybildades i olika omgångar, inklusive bantningsförsök och rekonstruktionsförsök. Men enklast att påbörja sökningen via startordet Broström... Normalt var de baserade i Göteborg, men startpunkten för gamle Broström var Kristinehamn nån gång på 1870-talet, och därför tenderade man att registrera deras båtar i Kristinehamn som hemmahamn.

Fanns även Thunrederier baserade i Lidköping, men de var ett par flera storlekar mindre.

[JohnT]

Fanns även Thunrederier baserade i Lidköping, men de var ett par flera storlekar mindre.

Nu är vi i rätt köping.

Den stora koncernen i den stora staden tog all cred,
Men koncernens egna professor har en stor del i att det satsades på Lidköping för själva genomförandet.

Koncernen var ett av de mest omdebatterade exportörerna under VK2, servade bägge sidor med sina produkter.

[StefanZ]

Ah, du menar Pripps! Ja Pripps hade en filial i Lidköping å. Ev var det en av bröderna som var ägare här. Nåt sånt.


Jag gissar dock att det är LMT, Lidköping Machine Tools, som avses. "Meken".

Den har av och till ingått i olika koncerner, varit befryndad med SKTF, samt även Nordstjernan, läs Ax:son Johnson gruppen...

De producerade ganska mycket och lite av varje. Under kriget producerade de bla en mycket fin svarvmaskin, som var så lättskött att till och med en kvinna kunde sköta den. (ja i sak citat). Vilket ju var ett giltigt försäljningsargument denna tid, inte ens speciellt sexistiskt, när så många män inklusive yrkeskunniga högt kvalificerade arbetare var inkallade och gick vakt Någonstans i Sverige, och man måste städsla snabbutbildad arbetskraft utan yrkeserfarenhet på området. Jag har förstått att SKF använde gärna deras svarvar.


Ps. Storkoncernen var gissningsvis SKF med sina kullager.

[StefanZ]

ps. Jag utgår ifrån att Meken gjorde även vapen / projektiler under kriget, liksom de flesta metall och verkstadsindustrier på den tiden, men har ingen säker vetskap om det på rak arm. Vet iaf att något Lidköpingsföretag gjorde 40mm? granatkastarprojektiler, såg ut som miniatyrraketer.
Det gick tydligen rätt fort och geschwint att ställa om produktionen med kort varsel. Mycket lättare då än nu, av någon anledning.

[JohnT]

De producerade ganska mycket och lite av varje. Under kriget producerade de bla en mycket fin svarvmaskin, som var så lättskött att till och med en kvinna kunde sköta den. (ja i sak citat). Vilket ju var ett giltigt försäljningsargument denna tid, inte ens speciellt sexistiskt, när så många män inklusive yrkeskunniga högt kvalificerade arbetare var inkallade och gick vakt Någonstans i Sverige, och man måste städsla snabbutbildad arbetskraft utan yrkeserfarenhet på området. Jag har förstått att SKF använde gärna deras svarvar.


Ps. Storkoncernen var gissningsvis SKF med sina kullager.

Jo, det var SKF som ägde Lidköpings Mekaniska Verkstad.

Att svarva granater var inte så svårt,
problemet var att när du hade svarvat gängan som man behövde för att skruva in tändröret så måste man kolla att gängan blev OK.

Och sedan bestod ett tändrör av ett antal gängor


https://digitaltmuseum.se/021028888419/ ... ia?slide=1

Och alla dessa gängor måste kontrolleras innan man skickade komponenten vidare.

Det gamla sättet att göra kontrollen på var att ha "schabloner" som man försökte skruva in.
Om den fastnade så var gängan för trång eller fel i stigningen, medan om man kunde rucka på schablonen när den var iskruvad så var gängan för stor.

Problemet med dessa schabloner var att de blev slitna och man då behövde kassera den efter något tusental mätningar.
Det blev alltså en ohärrans massa extremt exakta mätverktyg som skulle tillverkas.
Och svensk industri kunde inte tillverka så många schabloner som behövdes för

Men, SKF hade i sin civila verksamhet insett att det fanns pengar att tjäna på att tillverka exakt lagom precision
och att tillverka mätur som då kunde mäta av en gänga.
Dessa måste man som med alla mätverktyg kalibrera med jämna mellanrum men man behövde inte kasta bort dom.
Och dessutom kunde man använda samma mätverktyg för massa olika gängdimensioner.

Och Lidköpings mekaniska var fabriken som tillverkade dessa mätinstrument inom SKF-koncernen, och efter Nordsjö-spärren så var man ju avskuren från alla fabriker utanför det tyskockuperade Europa, så det fanns en överkapacitet på exakt rätt produkt.
Enda problemet var att övertyga militären att man kunde använda moderna metoder.


Frågan går till Lidköping"

Mvh
/John

[StefanZ]

Frågan går till Lidköping"

Mvh
/John

Tack för det.

Där ser man. Inte ens jag var klart medveten om mojängen, och ändå var jag på besök med guidning på LMT museum drivet av fd anställda... Det är därför jag vet att de tillverkade lätthanterliga svarvar, som t.o.m. en kvinna kunde betjäna på ett fullgott sätt. Stod det i annonsen som låg på maskinen.


OK, jag lyder din uppmaning.

Dagens fråga vidrör Lidköping, och hast du mir gesehen, SKF är faktiskt också med på ett hörn.

Ämnet är en flygolycka inte så långt ifrån Lidköping. Ett antal döda och sårade. Men också storartade insatser av lokalbefolkningen i nödens stunder..
Nog sagt.

Jag vet en del därom, ty jag själv beskrev händelsen till en museiutställning, så att även ett barn kunde ha utbyte. Jag blev rörd själv!


Så, vad, när var och hur?

[varjag]

Kanske - ett norskt kurirplan -

Norsk Lockhhed Lodestar.jpg

tillhörig BOAC som kraschade på Kinnekulle

http://www.tornsvala.se/2015/12/02/flyg ... usti-1944/

??? Varjag

[StefanZ]

Rätt svar, du kan börja förbereda din fråga Varjag, medan du avnjuter en liten flaska Lisch-vodka. [dvs en vodka just från Lidköping, lokalproducerad]
Men vänta lite med att ställa frågan, så hinner jag söka fram och publicera mitt lilla hjärteknipande berättelse nämnd ovan....

[StefanZ]

Ps. Bilden inne i artikeln visar minnesmärket på Kinnekulle. Det är inte en portal, det är fyra st tegelstolpar i var sitt hörn.

Ps2. Tornsvaleartikeln nämner att planet omdirigerades mot Torslanda utanför Göteborg.

I de anteckningar jag åberopar, uppges att planet skulle landa i Såtenäs. Kanske bägge uppgifterna är rätt, men det måtte ha varit dåligt väder i Såtenäs å, så de ville fortsätta mot Torslanda.