Hur blev Hitler nazist?

[Jonteman]

Man kan väl sammanfatta det hela med att Hitlers antisemitism grundar sig på många olika saker, dålig uppväxt, kontakt med folk med antisemitiska åsikter, "vardagsrasism"(rasismen var mer utbredd då), hans eget misslyckande som konstnär. Allt detta borde ha fått honom att bli det han blev.

Jo, att enbart skylla på dålig uppväxt känns lite "tomt".

Det jag heller inte riktigt fattar är varför de gick så långt som de gick?
Visst att skylla på judarna var ett smart drag, man fick en syndabock. Men att börja utrota dem, det borde "räckt" med förföljelse. Och sådana kostsamma projekt som att få dit alla juder och bygga KZ-läger borde man i såna fall gjort när man vunnit kriget.

[Martin Tunström]

Men att börja utrota dem, borde "räckt" med förföljelse. Och sådana kostsamma projekt som att få dit alla juder och bygga KZ-läger borde man i såna fall gjort när man vunnit kriget.

Därför man ansåg att de hotade arierna/germanerna!

[Martin Lundvall]

Jag vill säga att från Nasisternas synvinkel så var det det bästa tillfället att döda judar just under kriget. Den egna befolkningen har annat att bry sig om och många moraliska gränser tenderar att försvinna när det är krig. Det ifrågasätts mindre. Om Tysklands motståndare började berätta att tyskarna systematiskt försökte döda alla Europas judar, ziegenare mm så kunde Goebbles bara avfärda detta som dålig propaganda.
Om Tyskland hade vunnit kriget hade ingen frågat var alla miljoner judar tog vägen just för att alla hade haft egna problem.


/Martin

[Andreas Wien]

Att Hitlers antisemitism skulle komma fran barndomsaren tvivlar jag mycket starkt pa. Hans moder var en mycket älskad och respekterad människa, som enligt samtida vittnesutsagor, behandlade den unge Adolf med mycket ömhet och hjärta. Hans fader var en strängare och en mer lynnig person, men det var mest Alois jr som fick smaka pa näven innan han till slut lämnade familjen. Vad som även paverkade Hitler negativt fran hans faders sida var att han mer eller mindre tvingade in Adolf pa en skolgang till "Beamter" som han aldrig hade önskat sig.

Att Adolf skulle ha haft negativa upplevelser fran skolaren som skulle ha banat vägen för en framtida antisemitism, tvivlar jag även mycket starkt pa. Den gamla skrönan att Adolf och den rike judiske pojken Ludwig Wittgenstein, skulle ha blivit osams iskolan och pga detta skulle Adolf bli antisemit är även rent nonsens och är vederlagt fran hans barndomskompis Kubizek. Hitlers utsago löd "I realskolan lärde jag känna en judisk pojke, som blev behandlad med största respekt av oss alla...ingen tanke föll mig eller nagon annan in..." Först vid aldern 14-15 ar stötte den unge Hitler pa ordet "jude" och da under politiska diskussioner.

Att Hitler skulle ha blivit antisemit för att han inte kom in pa konsthögskolan i Wien har jag dementerat ett par ganger pa forat. Det fanns ingen "judisk konspiration" mot hans antagningsförsök - det fanns inte ens nagon judisk person i kommitén som valde in studenterna. Alla var katoliker, förutom en Huggenott (!). Han föll helt enkelt pa att konkurrensen var för hard och att han inte var tillräckligt begavad för att lösa vissa konstnärliga uppgifter.

Att Hitler skulle ha blivit antisemit pga att hans mormoder skulle ha haft ett förhallande med en viss herr Frankenberger i Graz är helt befängt! Jag har redan skrivit om det här pa forat (för de som är intresserade - kolla pa tradarna längre bak...),.

Varför kom da den unge Adolf att ta till sig dessa antisemitiska tankar? Det är manga variabler som samverkar med varandra i en komplicerad ekvation.

För det första sa fanns det en allmän pangermansk strävan i de flesta tysksprakiga städer under denna tid. En ort där dessa tankegangar kom att ha ett stort inflytande var just i Wien, där tom borgmästaren Dr. Karl Luegger helt öppet visade sin avsky för judarna och judendommen.

Därmot var inte "rasimen" mer utbredd da än i dag, utan bara mer accepterad i samhället och detta var inte nagot specifikt för Österrike-Ungern, utan gällde, mer eller mindre, för alla länder som hade utrikespolitiska och imperalistiska strävanden. Det var helt "uppenbart" att den "vita europeiska rasen var överlägsen andra folk" pga av det "kulturella och tekniska försprang" som de hade skaffat sig de senaste 100 aren.

För det andra: Den klassiska kulturen blommade i Wien, tills de nya och modernare konstformerna tog ut sin rätt i slutet av 1800-talet ("Wiener Moderne"). Den allmäna kritiken växte "Musik var inte längre musik, konst var inte längre konst". Uttrycket "Entartete Kunst" kom till och befolkningen ville tro i sin förtvivlan att det var just "judarna" som lag bakom denna "dekadens" i samhället, eftersom de nya, fritänkande och banbrytande konstnärerna i de flesta konstgrenar var just av judisk konfession.

Till detta kom en hel drös med andra detaljer som paverkade Hitler; sasom insperation fran Guido von List, insperation fran vissa antisemitiska tidningar som han hämtade fran tryckeriet runt hörnet där han bodde vid Stumpergasse 31, hans hat mot den socialdemokratiska rörelsen, förakt för demokratin, förakt för alla främmande gästarbetare som sökte jobb i Wien, förakt för slaverna mm

Man far inte heller glömma att under den tid som Hitler tillbringade i Wien hade han en del judiska "vänner" som han ofta tillbringade sin tid med. En judisk konsthandlare pa Lichtensteinerstrasse var en av de fa som var beredd att köpa de vykort han hade malat för att kunna försörja sig nödtorftigt.

Jag tror att Hitlers definetiva antisemitiska genombrott kom direkt efter det första världskriget, när hans "Tyskland och Österrike" lag i spillror och kaoset härjade. Dollkstötslegenden kom till liv och socialisterna, kommunisterna och judarna blev syndabockarna för det tyska rikets och dess allierade militära misslyckande. Det var även under denna tid som Hitler bestämde sig för att fortsätta sin konstnärliga bana eller viga sitt liv till politiken...

Mvh Andreas Wien

[Andreas Wien]

(Fortsättning fran föregaende inlägg)

Häusler (följeslagaren till München), Hanisch, Dr. Bloch (den judiske läkaren som behandlade hans moders sjukdom), Kubizek (Adolfs barndomsvän), Samuel Morgenstein (den judiske antikvitetshandlaren som gärna köpte Hitlers vykort), de före detta vännerna från hans tid på härberget i Wien, såsom hans skolkamrater från Linz, var alla mycket överraskade över Hitlers politiska karriär som han nu hade inlett i Tyskland 1919.

Ingen av dessa personer trodde någonsin att detta skulle kunna vara möjligt? Framförallt eftersom detta handlade om en person som hade kommit mycket bra överens med judar under sin ungdom. Nu hade Hitler plötsligt blivit en ledande tysk antisemitisk politiker? Detta beteende kunde aldrig dessa personer förstå, förklara, eller hitta en logisk förklaring till.

Vilka tankegångar och idéer som Hitler hade tagit med sig från Wien förklarade Hitler senare på följande sätt:

Wien var för mig den svåraste, men den grundligaste och vikigaste skolan i mitt liv... Jag fick de grundläggande idéerna för min världsaskådning i det stora, och en politisk inblick i det lilla, som jag senare bara behövde ändra lite på, men som aldrig mer kom att lämna mina tankar och idéer...

Men vilka idéer och tankegångar hämtade då Hitler från Wien?

Hos Dr. Karl Lueger (Wiens borgmästare) lärde han känna en folktribuns taktik och som ofta fick känslorna att svalla rejält hos massorna och gärna själv hävdade inför sina anhängare att han bara var "den lilla människan" som helt ensam, utan familj och helt säker på sin sak, kämpade mot samhällets fiender och detta på ett sådnat upplagt sätt, så att de "fientliga randgrupperna" i samhället fick utstå hån, spott och utanförskap i samhället".

Hos Georg Schönerer lärde Hitler känna teserna och visionerna för det "framtida Stortyskland", som även skulle omfatta Österrike och de sudettyska områderna.

Hos Franz Stein kunde Hitler studera de aggresiva handlingarna från den utomparlamentariska oppositionen och dess politiska mål som var att de tyska arbetarna skulle jaga i väg den "internationella socialdemokratin" och att föra de tyska arbetarna in i en riktig gemenskap igen.

Hos Karl Hermann Wolf lärde han känna den outtröttliga kämpainsatsen för "tyskheten". Här måste Hitler även ha förstått hur utsatt och försvarslös en stor statlig maktapparat kan vara när små och fanatiska grupperingar gör uppror.

Kaoset i parlamentet, med dess otaliga och stridande parter och partier, måste ha gett honom en inblick i att man bara som envåldshärskare snabbt kan genomföra politiska mål och visioner.

Därtill hämtade han "Heil-hälsningen" från Schönerianerorden, Hakkorset från List-Jüngerordnen, den germanska kulten, människoavlandet och också Karl Ivos förslag - att kunna hålla kontroll över Zigenarna med av att tatuera in nummer på deras underarm...

Han tog med sig alla dessa teorier och tankar, som knappt ingen tog tillvara på ett sadant sätt såsom han själv gjorde, till München:

"Från den germanska rasens undergång i ett eventuellt framtida rasblandat samhälle till den strävan som leder till den pånyttfödda germaska rasens renhet är en viktig förutsättning för det germaska världsherraväldet, som bara är genomförbar med en utrotningskamp mot judendomen, som likaså strävar efter samma mål - Världherravälde"

Mvh Andreas Wien

[Armfeldt]

Jag såg en dokumentär om Hitler på Discovery för några dagar sen, men av någon okänd anledning hade jag världens sämsta bild, så jag kunde inte se eller höra så mycket.

Jag hörde dock att det var en jude som tog hand om Hitlers mamma när hon var cancersjuk (har för mig att det var cancer).

Men han lyckades inte rädda henne, och då sa doktorn, som alltså var denna jude: "Jag har aldrig sett någons son gråta så mycket för sin mamma", han syftade alltså på Hitler.

Jag vet heller inte om citatet var ordagrant.

Kan judehatet komma därifrån tro?

[Martin Lundvall]

Vad jag har hört skulle Hitler ha känt tacksamhet till sin moders läkare för att han gjorde så gott han kunde. Han skulle t.om. hindrat honom från att bli skickad till koncentrationläger oavsett om det är sant eller inte så tror jag inte att man kan förklara Hitlers antisemitism med så enkla saker. Att Hitler rasist beror på ett flertal komplexa saker i denna fråga tror jag inte att det finns några enkla svar så som att han skulle fått stryk, mobbad eller fått någon könsjukdom av någon som var jude.

/Martin

[Wilja]

Det tycks onekligen som om Hitler grundlade sin antisemitism under sina år i Wien.

Men varför den mottagligheten?

Ett storgermanskt rike skulle han knappast ens ha vågat drömma om i så unga år och får man väl hålla isär här, då det var något som växte fram med senare politiska framgångar?

[Dan Koehl]

Jag misstänker att du menar hur han blev antisemit, för nazismen var ju något han själv "uppfann"....

Hans ungdom verkar ha varit lite desillusionerad, uppväxt i ett Oberösterreich som i sig har en ganska konservativ karaktär, och med lite tveksam skolkarriär söker han lyckan i Wien.

Jag har alltid trott att han påverkades ganska starkt av de nationalsocialstiska toner som åtminstone delvis rådde i Wien när han bodde där. Depressionen gör sig märkbar, och Tysklands förlorade territorier efter första värdskriget tycks han rent personligt sett som skuld till det förvärrade läget. I såna ögonblick söker en konservativ och "lite primitiv" personlighet gärna syndabockar, till alltings djävlighet.

När han flyttar till Tyskland blir han snart involverad i stadens nationalsocialistiska grupperingar, låt vara att de är rätt små till antalet. Och visst blåser han liv i dem, med brandtal som för varje möte drar mer åhörare, men inte uppfann han nationalsocialsmen?

[Patrik]

[...]men inte uppfann han nationalsocialsmen?

Det var också därför jag skrev ordet inom parantes.
Givetvis var inte Hitler ensam upphovsman till ideologin, även om hans bok blev (och är) grunden för ideologin.

[Andreas Wien]

Jag skriver i morgon kväll om Herr Doktor Bloch och om Adolfs Hitlers moders sjukdom! God Natt!

Mvh Andreas Wien

[Andreas Wien]

Men han lyckades inte rädda henne, och då sa doktorn, som alltså var denna jude: "Jag har aldrig sett någons son gråta så mycket för sin mamma", han syftade alltså på Hitler.

Japp det stämmer...

Den 22 oktober 1907 förklarar Dr. Bloch att det knappast finns nagot hopp att kunna rädda Klara Hitlers liv. Man kan bara lindra smärtorna. From den 28 oktober blir hon sängliggande i hemmet. Den unge Adolf vakar vid hennes sida dag och natt, enligt utsagor fran Kubizek.

Den 6:e november blir hon för förstra gangen behandlad med Jodoform, som var en mycket smärtsam behandlingsmetod. Dr. Bloch ger henne dock Morfin för att lindra smärtorna. Klara Hitler dör den 21 december 1907.

Den 24 december 1907 avlägger familjen ett tackbesök hos Dr. Bloch, som sedan skrev ned:

Jag har i min 40-ariga karriär aldrig sett en ung människa sa nedbruten utav sorg och lidelse, som Adolf Hitler var...när han kom till mig med grat i rösten och tackade mig för mina försök att rädda hans moder"

Efter "Anschluß" 1938 ändrades situationen drastiskt för Dr. Blocher och hans familj. Hans läkarmottagning stängdes den 1 oktober. Han försökte na Hitler med brev och försöka göra sig hörd, men breven kom aldrig till Hitlers skrivbord. Först i november 1938 sa fick Hitler reda pa Dr. Blochs situation och ställde Dr. Bloch, som en av fa judar i Österrike, under Gestaposkydd. Dr. Blochs familj fick stanna i sitt hus sa länge tills formaliteterna för en utvandring var färdiga. De fick även själv välja en köpare till sitt hus och behalla pengarna själva. Även förmögenheten som de hade byggt upp under alla dessa ar fick de behalla och ta med sig ut ur landet.

Jag tror inte att Dr. Bloch har nagot att göra med Hitlers senare antisemitism. Dr. Bloch blev tom kallad för en "Edeljude" av Hitler 1937 när han träffade nationalsocialister fran Linz...

Mvh Andreas Wien

[Andreas Wien]

Ett storgermanskt rike skulle han knappast ens ha vågat drömma om i så unga år och får man väl hålla isär här, då det var något som växte fram med senare politiska framgångar?

Nja, under denna tiden sa fanns det tva stora politiska rörelser i Österrike. Den ena rörelsen var den "kejsartrogna" som utmärkte sig med att bära svart-gula band pa armen och använda utropet "Hoch"och den andra rörelsen var den "tysknationala" (med färgerna svart-röd-guld och hälsningsfrasen "Heil") som hade Bismark som förebild och strävade efter att ena alla tyskar i ett rike och dela upp det mangkulturella Österrike-Ungern.

Hitler hade redan erkännt färg i realskolan i Linz, där han gang pa gang sade att han understödje den "tysknationala" sidan. Det fanns manga rörelser i Österrike pa denna tid som understödje en anslutning till Tyskland, bla "Südmark".

De flesta lärare var "tysknationala" till Hitlers stora glädje, men en gang as fick han sig en skarp tillrättvisande av religionprofessorn Schwarz, när den unge Hitler helt trotsigt lade upp tre blyertspenner med färgerna "guld-svart-rött" framför den kejsartrogne läraren...

Jag tror att Hitler redan i unga ar hade samlat sa mycket kunnskap om denna politiska fraga, sa att han kunde sätta sig in i den...

Det härskade en tämligen hetsk stämning mellan de bada grupperingarna i realskolan i Linz, vilket även bekräftas av klasskamraterna efterat...

Mvh Andreas Wien

[Wilja]

Efter "Anschluß" 1938 ändrades situationen drastiskt för Dr. Blocher och hans familj. Hans läkarmottagning stängdes den 1 oktober. Han försökte na Hitler med brev och försöka göra sig hörd, men breven kom aldrig till Hitlers skrivbord. Först i november 1938 sa fick Hitler reda pa Dr. Blochs situation och ställde Dr. Bloch, som en av fa judar i Österrike, under Gestaposkydd. Dr. Blochs familj fick stanna i sitt hus sa länge tills formaliteterna för en utvandring var färdiga. De fick även själv välja en köpare till sitt hus och behalla pengarna själva. Även förmögenheten som de hade byggt upp under alla dessa ar fick de behalla och ta med sig ut ur landet.

Jag tror inte att Dr. Bloch har nagot att göra med Hitlers senare antisemitism. Dr. Bloch blev tom kallad för en "Edeljude" av Hitler 1937 när han träffade nationalsocialister fran Linz...

Intressant att Hitler själv skyddade en judisk vän. Trots allt ganska inkonsekvent att å ena sidan kräva samma behandling av alla judar, oavsett person, och å andra sidan själv göra avkall på regeln för en persolig vän.
Åtskilliga judar i tyskland på 30-talet hade högt uppsatta vänner som inget kunde göra, eller tilläts göra, något för att hjälpa dem.

[Joachim]

stämmer det ens, vad finns det för trovärdiga källor om denna berättelse om dr bloch och hitler