Socialdemokratin (SAP/LO)och Nazityskland & (Finland)

[Lawrence]

Oxford : 1. drivvedsteorin, 2. separatkriget... har väl övergivits i nu nämnd ordning, nu ligger momentum som att Finland, slöt upp tidigt för tyskarna efter 1940.

Men som K.A. Fagerholm (finsk socialdem.)skrev i juli 1945,: att en klick militärer/politiker möjliggjorde att få Finland med i kriget. Varken regering eller riksdag tillfrågades om den tyska transiteringen 1940. Statsminister Ryti ansåg att det bara var en "transitering som den i Sverige "- alltså truppavlösningar etc., men det var ett brott mot författningen.
(Samråd i kristid : / Wahlbäck et al.1986)

Förmodligen skulle Sverige ha kunnat komma " med mot ryssarna", på samma sätt, utifrån den svenska militära etablissemangets värderingar. Douglas då 1940, Björk m.fl. rekognosceringar i norra Finland 1942 ca , för att frigöra
finska trupper till Näsen. Godkänt av utr.m. Günther.
------------------------------
Kan säkert vara bra att kolla UD:s arkiv, men bilden i 17.e divisionens praktband räcker ett tag. Den tyska 163.e div.
fraktades mellan den 25.6 - 12.7. 1941. och bevakades av 15.000 svensk trupp. Hur såg 163 ID. s marsch ut genom Finland, var de först vid Hangö - innan Vitele... Bevisa att ni inte besökte ...
------------------------------
Den 14 juli 1941 utgick en förtrolig förfrågan från svenska försvarsstaben, Hägermark, att det fanns möjlighet att skicka över svenska officerare att kommendera tyska förband i Barbarossa. 40 officerare, fanns lämpliga varav 10 personer skulle kunna få kommendering. Erbjudandet drogs in redan den 18.7. ca, då Ribbentrop ej godkände officerare om det ej fanns frivilligförband från samma nation. Men utrik.m. Günther och försvarsmin. Sköld godkände från början, men det blev senare enbart rekrytering till finska armén som tilläts.
------------------
Arbetarrörelsen/Kooperationen

R.Casparsson/LO. skrev i Fackföreningsrörelsen 1941:30.: Det kan f.ö. hända att kommunismen förlorar sin kraft utan att vi behöver röra ett finger. Kommunismen är knuten till Rysslands statssystem, om kommunismen går under i kriget kan väl inte dess svenska filial icke kunna uppehålla livet så länge. "

Tiden (s) /september:1941 Om den nu pågående militära aktionen (Barbarossa)får tillnärmelsevis ett planenligt förlopp, i fråga om tid och effekt, så är kommunismens urkälla torrlagd innan /partiförbud mot SKP kan få effekt,/ mot dess utflöde i vårt land.


KF/ Tidningen Vi (nr 1:1942) Artikel. Snabbporträtt : Tusenkonstnären - alla tiders störste arbetsgivare, tre spalter om Fritz Todt (Organisation Todt´s ledare)." lade på mindre än tre månader om 15.000 km rysk jvg. till tysk spårvidd.

Men det gällde för Sveriges etablissemang att framställa kriget som: för Finland - mot Moskva, inte för Berlin - mot Moskva/London, och man lyckades länge.

[Stilleben]

Inlägget som vanligt tendentiöst och med diverse halvsanningar. Som det här:
-------------

Förmodligen skulle Sverige ha kunnat komma " med mot ryssarna", på samma sätt, utifrån den svenska militära etablissemangets värderingar. Douglas då 1940, Björk m.fl. rekognosceringar i norra Finland 1942 ca , för att frigöra finska trupper till Näsen. Godkänt av utr.m. Günther.

Gjorde Günther verkligen det? Det verkar ju osannolikt också därför att han inte var försvarsminister!
-------------

Den 14 juli 1941 utgick en förtrolig förfrågan från svenska försvarsstaben, Hägermark, att det fanns möjlighet att skicka över svenska officerare att kommendera tyska förband i Barbarossa. 40 officerare, fanns lämpliga varav 10 personer skulle kunna få kommendering. Erbjudandet drogs in redan den 18.7. ca, då Ribbentrop ej godkände officerare om det ej fanns frivilligförband från samma nation. Men utrik.m. Günther och försvarsmin. Sköld godkände från början, men det blev senare enbart rekrytering till finska armén som tilläts.

Som framgår blev det inget av det. Tyskarna framförde strax efter efter transiteringen av division Engelbrecht olika förslag för att ytterligare försöka binda upp Sverige vid Tyskland-Finland. Alla avvisades, med undantag av att det tydligen fanns ett intresse bland militära kretsar att sända officerare till det tysk-ryska kriget. Men det måste ju ha varit i studiesyfte. Att de skulle ha kunnat kommendera tyska förband är inte rimligt. Det har ju också Ribbentropp med sin motivering förstått.

[frejs väpnare]

Återbördad till livet (38 graders feber tvingar mig att sova 20 tim/dygn) ser jag att det är dags för ett nytt varv på den moraliska indikationskvarnen. Som vanligt utgående från det faktum att, eftersom jag vet vad som hände 1945, borde 1940 års beslutsfattare också veta det, och fattat sina beslut utifrån detta faktum.

Denna gång är det fackföreningsrörelsen LO som avslöjas som nazimedlöpare och Quislingar, vilka gladeligen stöttade Tyskland, tillsammans med kungahuset och SAP.

Att fackföreningsrörelsen var en av de hårdaste kritikerna av Hitlers politik under det 30-tal som såg honom närmast som en kuf behöver vi inte nämna. Den kulturbojkott LO drog igång 1934 (i protest mot nazikoryféernas yrkesförbud mot icke- partianslutna tyska konstnärer) avslutades, bevisligen, 1940, strax efter att fackföreningsrörelsen proklamerat att en dags lön skulle gå till Finlandshjälpen för att finansiera deras angreppskrig mot Sovjet (att vägra ge Sovjet det skydd det behöver kan ju inte kallas annat än angrepp).

Att en lång rad svenska nazikritiker 1940 fick vapenlicens, och/eller i likhet med Herbert Tingsten skaffade sig en giftkapsel, är ju bara ett bevis på hysteri. I dag vet vi ju att Hitler inte alls planerade någon invasion av Sverige, så man borde ju kunna begära lite bättre verklighetsuppfattning av s.k. bildade personer

[Lawrence]

[ Tramsigt personangrepp borttaget. /Hex ]

Günther kände till att Björk rekade i Finland, han lät det ske, inte omöjligt att man förberedde en avlösning av de finska
trupperna i mellersta Finland, för att dessa skulle kunna kraftsamla mot Leningrad /Murmanjärnvägen, när nu blixtkriget gått i stå. (Finland säkrade även tyska fronten i Norge.) Uppgifterna om Björk kommer från UD:s f.arkivarie, framlidne i våras ca. (Återkommer.) Men frågan blev ju problematisk, tror inte svenska vpl. skulle acceptera att baseras i Finland, då hade nog svenska oppositionen blivit för hård, kanske myteri, i finska vinterkriget kanske, med gen. Douglas och lite mygel, 1940,men inte 1942-44.

Visst hade LO en bojkott mot tyska varor, från 1933- 1940, hur omfattande den blev är oklart. Hitler hade ju krossat den
tyska arbetarrörelsen, SPD och KPD, i grunden, 1933.

Nog var det möjligt att svenska officerare skulle kunna kommendera tyska förband, studiebesök var det nog inte fråga om, i på östfronten. Fst angav ju 40 möjliga kandidater, men denna lista är väl inte avhemligad än, men bör finnas.

Att Konsum-kooperationen 1941/42 kunde hylla Fritz Todt, som ledde den tyska armen´s marktjänst är nog allt för typiskt, och i tidens stil. SAP ville gärna slå ut/på sina medtävlare i arbetarrörelsen, den kampanjen har ju pågått ända till i våras, 2009, då Mona tänkte om efter kritik av " rörelsen" , betr. Lasse Ohlys ev. regeringsmedverkan, "under galgen", inför risken av högeralliansens hegemoni, från 2010 även. (Då har ändå Ohlys farbror Carl, f.13. armékapten, Finlands frihetskors. 4.kl. för krigsinsats.1939/40 ca.)

[Lawrence]

Fel av mig !

Nu skall jag rätta mig.Årtalet för svenska stabsofficerares besök i norra Finland var förstås på vintern/våren 1941 !
Gen.Henry Peyron, och major Nils Björk (sen. gen.löjt.) träffade samman med svenske militärattachén von Stedingk under någon vecka, i Helsingfors bl.a, undersöka om nordfronten kunde försvaras av svenska förband, om Ryssland skulle anfalla återigen. Peyron och Björk skulle då ansluta till en ev. förbindelsestab med Mannerheim.Svenska ambassaden rapporterade till UD om besöket.

Tidigare hade förekommit finska förhandlingar(Wasastjerna) med Sverige om ev. union, och andra åtgärder kring försvaret. Utrikesmin. Günther hade orienterat ÖB Thörnell om sitt samtal med Wasastjerna. Det förekom flera resor
av svenska stabsofficerare på våren 1941 - med utrikes/försvars/ministrarnas Günther, och Skölds goda minne.

Aktivisten Rappe förflyttades från försvarsstaben. På våren 1941 reste nu omkring flera tyska officerare - än svenska, inför Fall Barbarossa i juni. Finnarna tystnade betr. kontakter med Sverige. Per Albin Hansson varnade Thörnell för läckor - som att Sverige skulle basera trupp i Finland.

Henrik Arnstad menade nu i radiodebatten, i motsats till Henrik Meinander: att Finland inte behövde befara ett ryskt angrepp, 1941, ett " tvåfrontskrig som Polen" , utan den tyska truppsammandragningen 1941 uteslöt alla sådana ev. planer, - som Meinader angav som skäl till synkroniseringen av den finska/tyska krigsplanläggningen 1940/41.

[Stilleben]

Fel av mig !
Nu skall jag rätta mig.Årtalet för svenska stabsofficerares besök i norra Finland var förstås på vintern/våren 1941 !
Gen.Henry Peyron, och major Nils Björk (sen. gen.löjt.) träffade samman med svenske militärattachén von Stedingk under någon vecka, i Helsingfors bl.a, undersöka om nordfronten kunde försvaras av svenska förband, om Ryssland skulle anfalla återigen. Peyron och Björk skulle då ansluta till en ev. förbindelsestab med Mannerheim.Svenska ambassaden rapporterade till UD om besöket.

Tidigare hade förekommit finska förhandlingar(Wasastjerna) med Sverige om ev. union, och andra åtgärder kring försvaret. Utrikesmin. Günther hade orienterat ÖB Thörnell om sitt samtal med Wasastjerna. Det förekom flera resor av svenska stabsofficerare på våren 1941 - med utrikes/försvars/ministrarnas Günther, och Skölds goda minne.

Aktivisten Rappe förflyttades från försvarsstaben. På våren 1941 reste nu omkring flera tyska officerare - än svenska, inför Fall Barbarossa i juni. Finnarna tystnade betr. kontakter med Sverige. Per Albin Hansson varnade Thörnell för läckor - som att Sverige skulle basera trupp i Finland.

Henrik Arnstad menade nu i radiodebatten, i motsats till Henrik Meinander: att Finland inte behövde befara ett ryskt angrepp, 1941, ett " tvåfrontskrig som Polen" , utan den tyska truppsammandragningen 1941 uteslöt alla sådana ev. planer, - som Meinader angav som skäl till synkroniseringen av den finska/tyska krigsplanläggningen 1940/41.

Det är ju inget märkligt som här framkommer! Sedan marsfreden 1940 hade ju Sovjet utövat ett enormt tryck på Finland med hotelser, nappningar av finska gränsposter och t.o.m. skjutit ner ett finskt trafikflygplan. Finnarna bör också ha känt till att Molotov vid besöket hos Hitler i november 1940, ville ha "fria händer" i Finland.

För att i varje fall försöka komma ifrån den sovjetiska misstanken om att de skulle försöka åta sina förlorade landområden med hjälp av Tyskland, tog finnarna upp diskussioner med Sverige om en Svensk-Finsk union - där Sverige skulle sköta försvars- och utrikespolitiken!!! Ja, det är värt några utropstecken, men visar hur desperat Finland uppfattade sin situation!

Sverige var välvilligt inställd till förslaget, men tvivlade givetvis starkt på det realistiska i det och det föll också under bordet sedan Molotov december 1940 klart deklarerat att Sovjet motsatte sig unionsplanerna. Tyskarna började sin planering för det tyska angreppet över Finland. Samverkan med Sverige diskuterades, men Hitler tvivlade på att svenskarna skulle ställa upp. Möjligen kunde de tvingas att medge transiteringar av trupp och materiel.

Det förekom säkert att svenska stabsofficerare för militär planering reste omkring i norra Finland våren 1941,i varje fall tills det blev klart att tyskarna "tagit över". Regeringen hade dock förbjudit svensk-finska stabsöverläggningar.

Vid det välkända regeringssammanträdet 21 april 1941 föreslog Överbefälhavaren Olof Thörnell att Sverige på den norra fronten vid ett krig skulle göra gemensam sak med Finland och även om tyskarna deltog. Blev så inte fallet var han rädd för att tyskarna kunde anfalla Sverige och möjligheten att stå emot ett sådant angrepp var fortfarande små. Det blev en mycket upprörd stämning i Samlingsregeringen och det ifrågasattes av försvarsminister Sköld (!) t.o.m. om man kunde ha Thörnell kvar som Överbefälhavare. Enighet rådde bland statsråden att all militär planering måste utgå från att Sverige ville vara neutralt i kriget.

Taget ur Leif Björkmans bok "Sverige inför Operation Barbarossa", nya upplagan 2005, ur ett samtal mellan Per-Albin Hansson och Thörnell den 2 maj 1941. "Kontakterna med finnarna fick inte ske på ett sådant sätt att dessa kom att räkna med svenskt militärt bistånd" och inte heller "så att man i Berlin eller Moskva fick den uppfattningen att Sverige gjorde sig berett att ingripa i visst krigsfall". - Per-Albin uttryckte också "sin allvarliga misstro mot finnarnas förmåga att behålla förtroenden för sig själva. Endast de vanliga militära informationsvägarna mellan Sverige och Finland skulle få utnyttjas".

Henrik Arnstad menade nu i radiodebatten, i motsats till Henrik Meinander: att Finland inte behövde befara ett ryskt angrepp, 1941, ett " tvåfrontskrig som Polen" , utan den tyska truppsammandragningen 1941 uteslöt alla sådana ev. planer, - som Meinader angav som skäl till synkroniseringen av den finska/tyska krigsplanläggningen 1940/41.

Jag förstår inte av din text vad som om detta sades i radiodebatten.

[Schwemppa]

Debatten finns här:

http://arenan.yle.fi/audio/468399

[Stilleben]

Debatten finns här: http://arenan.yle.fi/audio/468399

Tack! En snutt från kl 6.10 in på bandet och något fullständigt nytt: Sovjet skulle enligt Arnstad, strax före fortsättningskrigets utbrott antar jag, ha erbjudit sig att återlämna de erövrade områdena till Finland (Karelen m.m. alltså), men Finland skulle ha avvisat förslaget!

Fakta bakom detta påstående?

[Schwemppa]

Fullständigt nytt för mig iaf

Den här kom just upp på HBL:

http://www.hbl.fi/text/inrikes/2009/10/16/w33561.php

[few]

Debatten finns här: http://arenan.yle.fi/audio/468399

Tack! En snutt från kl 6.10 in på bandet och något fullständigt nytt: Sovjet skulle enligt Arnstad, strax före fortsättningskrigets utbrott antar jag, ha erbjudit sig att återlämna de erövrade områdena till Finland (Karelen m.m. alltså), men Finland skulle ha avvisat förslaget!

Fakta bakom detta påstående?

Hej!

Det sker i aug 1941.Källa är Lars Westerlund, finska riksarkivet. Händelsen är väl känd av forskningen. Meinander kände också till det, vilket framgår av debatten i radio.

Vänligen
Henrik Arnstad

[Stilleben]

Debatten finns här: http://arenan.yle.fi/audio/468399

Tack! En snutt från kl 6.10 in på bandet och något fullständigt nytt: Sovjet skulle enligt Arnstad, strax före fortsättningskrigets utbrott antar jag, ha erbjudit sig att återlämna de erövrade områdena till Finland (Karelen m.m. alltså), men Finland skulle ha avvisat förslaget!

Fakta bakom detta påstående?

Hej!

Det sker i aug 1941.Källa är Lars Westerlund, finska riksarkivet. Händelsen är väl känd av forskningen. Meinander kände också till det, vilket framgår av debatten i radio.

Vänligen
Henrik Arnstad

Nåja, det var ju en annan sak, alltså när kriget pågått c:a två månader. Det jag hörde gav intrycket att det var ett val som Finland skulle haft för att undvika kriget. - Avstår från vidare kommentar!

Nu kommentar:
Se aktuellt tidningsklipp, den ovan nämnda länken http://www.hbl.fi/text/inrikes/2009/10/16/w33561.php

"-En annan möjlighet hade varit att gå med i Fortsättningskriget, men nöjt sig med att återerövra de områden som Finland förlorade efter Vinterkriget.
– Den lösningen hade accepterats av både Adolf Hitler och inte minst av Josef Stalin, som föreslår den här lösningen för Finland i augusti 1941. Det är en fredspropå som ignoreras av den finska regeringen, säger Arnstad."

Sagornas värld eller....Förhandlingsuppgörelse mellan det då segrande Tyskland och det pressade Sovjet mitt under ett brinnande krig? Nej, det verkar inte vara möjligt!

[Lawrence]

Finske professorn Heiki Ylikangas skriver att redan i februari 1940 hade Hermann Göring givit dåvarande finske ambas-sadören i Berlin , T. Kivimäki, kommentaren: Slut fred med Ryssland så snart som möjligt, så skall vi ordna upp detta senare, - att Finland blir kompenserad för landavträdelserna till Ryssland.

Ylikangas menar att det var skumt att finnarna slöt fred imars, då man hade sina ex.vis ammunitionslager väl fyllda, fram till maj 1940.

Ylikangas (som brukar utreda historik-frågor på uppdrag finska regeringen) menar att här finns beviset på Finlands tidiga uppslutning för Tyskland - i Barbarossa. Och som sagt, de finsktyska förbindelserna var av gammalt datum.

Betr. : Till Sign. Oxford - som som åkallar djävulen, och säger att "jag läser bibeln som djävulen" säger jag som Churchill till sin ass.sekreterare Jock Colville, 1940: Om Hitler (och axis, ) skulle anfalla djävulen, skulle jag hålla på djävulen !

[Stilleben]

Finske professorn Heiki Ylikangas skriver att redan i februari 1940 hade Hermann Göring givit dåvarande finske ambas-sadören i Berlin , T. Kivimäki, kommentaren: Slut fred med Ryssland så snart som möjligt, så skall vi ordna upp detta senare, - att Finland blir kompenserad för landavträdelserna till Ryssland.

Ylikangas menar att det var skumt att finnarna slöt fred imars, då man hade sina ex.vis ammunitionslager väl fyllda, fram till maj 1940.

Ylikangas (som brukar utreda historik-frågor på uppdrag finska regeringen) menar att här finns beviset på Finlands tidiga uppslutning för Tyskland - i Barbarossa. Och som sagt, de finsktyska förbindelserna var av gammalt datum. -------

Ja, Ylikangas har skrivit så, men jag tvivlar på om Görings uttalande verkligen skulle ha tillmätts en sådan betydelse samt på det rimliga i sammankopplingen. Även om ammunitionslagren skulle varit väl fyllda, vilket jag också tvivlar på, så höll fronten från början av mars 1940 på att bryta samman och ingen utländsk hjälp fanns att få. Antalet sårade och stupade ökade för varje dag och ryssarna hotade vid förhandlingarna med att kräva ytterligare mark om Finland inte gav upp. Även Mannerheim m.fl. var helt klara över att situationen var hopplös och att Finland måste göra det.

Det är ingen mening att kommentera det övriga du skriver.

[MD650]

Ett inlägg av lawrence som berör person och inte sak har tagits bort.
Lawrence! Om du har synpunkter på enskilda skribenter tar du det genom PM till berörd person alternativt rapport till redaktionen.

[Lawrence]

Jag litar mer på professor Heiki Ylikangas uttalande förstås, än på Stillebens "åsikter" .Vad begär Stilleben ?

Han ser ett samband mellan Görings utalande och finska regeringens handlande vid freden i mars. Och föjande utveckling
bekräftar detta, mer komplicerat än så behöver det inte vara.