Kommunistiska och nationalistiska motståndsrörelser

[Figaro]

Jag pratar ibland med en fransk tjej på ICQ.
Hon säger att hennes farfar gick med i motståndsrörelsen direkt efter frankrikes kapitulation.
På den tiden samarbetade kommunisterna med tyskarna (på order från Moskva), och några kommunister i byn angav honom för Gestapo, som avrättade honom.
Senare, efter Tysklands anfall på SU, organiserade kommunisterna en egen motståndsrörelse, och strax därefter dödade de hennes farfars bror i ett överfall på en av den nationalistiska motståndsrörelsens vapengömmor. Kommunsiterna tyckte att nationalisterna skulle dela med sej, och när de inte gjorde det så... pang!
Efter kriget hyllades de kommunistiska motståndsmännen som hjältar, och hennes familj blev tillsagda att inte dra fram "gamla otrevligheter" utan hålla tyst.

Saken är den att jag har kommit på henne med att bättra på historier... så jag undrar, kan hennes berättelse vara sann? Om den nu skulle vara det, gick det till på liknande sätt i de andra ockuperade länderna?

[Ja77]

för länge sedan såg jag ett program om den polska motstondsröregrupp de röda kappelet, programet uppgav att den var riktigt framgångsrik med att bekämpa tyskarna i wazava, men när röda armen inveaderade/befriade polen 1944? så förådde ryssarna röda kappelet motståndsrörelsen för sovjet ville inte att det skulle finnas någon orginaserad motståndsrörelse kvar när polen var befriat/okuperat av sovjet.

[Daniel L]

Jag gjorde en ny diskussion av det här från diskussionen om franska motståndsrörelsen. Det verkar som om det fanns kommunistiska motståndsrörelser i alla Europas länder, undantaget från Benelux, Norge och Danmark som jag är osäker på.

mvh/ Daniel

[Rancid]

för länge sedan såg jag ett program om den polska motstondsröregrupp de röda kappelet, programet uppgav att den var riktigt framgångsrik med att bekämpa tyskarna i wazava, men när röda armen inveaderade/befriade polen 1944? så förådde ryssarna röda kappelet motståndsrörelsen för sovjet ville inte att det skulle finnas någon orginaserad motståndsrörelse kvar när polen var befriat/okuperat av sovjet.

Vad jag känner till så var röda kapellet namnet på en Sovjetvänlig spiongrupp som agerade i Tyskland och de ockuperade områderna. Vet inte om det fanns någon motståndsgrupp i Polen med samma namn.
Däremot stämmer det att när Röda armen närmade sig Warzawa så gjorde den "nationalistiska" polska motståndsrörelsen uppror mot tyskarna, då gjorde Röda armen helt sonika halt och väntade tills tyskarna slagit ned upproret innan man fortsatte offensiven. Skälet till detta var att man från sovjetiskt håll inte var intresserade av att ha en stark ickekommunistisk motståndsrörelse i Polen.

[Martin Lundvall]

Efter kriget hyllades de kommunistiska motståndsmännen som hjältar, och hennes familj blev tillsagda att inte dra fram "gamla otrevligheter" utan hålla tyst.

General de Gaulle blev rätt sur när motståndsrörelsen gjorde uppror i Paris. Han ville att det skulle vara "hans" fria franska styrkor som skulle befria Paris och inte den kommunistiska motståndsrörelsen. De Gaulle beordade därför att första franska pansardivisionen (? minnet sviker) mot Paris. Vilket gjorde Eisenhower rätt sur då han inte hade tänkt inta Paris utan bara gå förbi den. De slutade med att han fick skicka 4:e divisionen till hjälp då anfallet körde fast.

De Gaulle fick sen hålla sitt triumfartade intåg i Paris.

/Martin

[loop]

Jag gjorde en ny diskussion av det här från diskussionen om franska motståndsrörelsen. Det verkar som om det fanns kommunistiska motståndsrörelser i alla Europas länder, undantaget från Benelux, Norge och Danmark som jag är osäker på.

mvh/ Daniel

Iallafall i Norge så var kommunisterna(kan vara allt vänster om sossarna misstänker jag..) de första som förespråkade(tror även gjorde) väpnat motstånd.
mvh

[Stefan]

Tjejens historia kan mycket väl vara i stort sett sann.

Jag känner en smula till Polens historia. Och det är riktigt, i början deltog inte kommunisterna i motståndsrörelsen, fastän det började organiseras motståndsrörelser. Om de aktivt motarbetade dem vet jag däremot ej.

Kommunistiska motståndsrörelser uppstod först efter hitlertysklands anfall mot Sovjet, när de blev den stora gemensamma fienden. Då kunde de tom samarbeta i viss mån med de andra motståndsrörelserna, oftast med Bataljony Chlopslie (Bondebataljoner) men ibland även med AK (hemmaarmén, dvs Londonregeringens partisaner. Men även då kunde det förekomma en hel del friktioner och så. Jag kan tänka mig att här och där kunde det ha flutit blod.

Ryssarna var naturligtvis inte glada åt AK, efter kriget sågs det verkligen inte som någon merit att ha varit med där, den moskvatrogna polska regeringen kunde tom förfölja fd medlemmar i AK, däremot Bondebataljonernas medlemmar klarade sig någotsånär oskadda, det började lätta först på 60-talet...

[Scout]

Tydligen ska det ha förekommit motstånd här och där i det ockuperade Europa även innan det tyska anfallet i juni 1941, där kommunister var aktiva, dock inte överallt. Kommunisterna var senare under kriget väldigt effektiva, även de som fanns i fångläger utgjorde där en maktfaktor. Det brukar förklaras av organisationsformen, samt vana från underjordisk verksamhet, också en stark ideologisk övertygelse spelade nog in en hel del, d v s man offrade sig för Saken. Stämmer med vad jag läst att (även komm.)motståndsmän råkade illa ut om de råkade befinna sig på sovjetiskt område efter kriget - Stalin var inte den som riskerade något, som en parentes kan nämnas att många ryssar som tjänstgjort i Spanien 1936-1939, under inbördeskriget där, avrättades vid hemkomsten. Inte av samma skäl kanske men .....

Den rätt kände historikern (och kommunisten, iaf f d) Eric Hobsbawm har visst sagt att hans stora tröst är de insatser som kommunisterna gjorde som motståndsrörelse i det ockuperade Europa.

VAd gäller kommunistiskt angiveri i t e x Frankrike,det förekom vad jag vill minnas motsättningar mellan motståndsrörelserna men tvivlar lite på att de gick så långt, efter 1941 (Barbarossa) sökte kommunisterna samarbete i regel. Hur de i fallet ovan kunde veta att kommunisterna var angivare kan man ju undra också. Knappast något man skyltade med?

[Superfinne]

Hej

I Estland var det en natinalistisk motståndsrörelse efter att ryssarna 1939-1941 ockuperat landet ,men under tyskarna var det väl inte nån som ,gjorde något .Esterna dom trodde att Tyskarna skulle ge Estland självständighet.Under kalla kriget var det ju partisaner på 1950 talet sk."Metsäveljet" alltså skogsbröderna .

[Necros]

I Joguslavien så var det väl inte ovanligt att de olika motståndsgrupperna slogs lika mycket mot varandra som mot tyskarna och att man i vissa fall allierade sig med tyskarna för att slåss mot sina inhemska motståndare.

/Mikael

[Mathias Forsberg]

Frankrike hade en stor andel kommunistiska motståndsrörelser, inom deras relativt obetydliga motståndsrörelse. Antalet "motståndsmän" exploderade i juli 1944 och då anslöt sig säkerligen folk till vad som helst.

I Sydfrankrike var kommunisterna starkare, även påhejade av en allmän misstro mot centralregeringen i Paris (under normala förhållanden). Det skall i synnerhet ha funnits starka röda fästen kring centralmassivet.

/Forsberg

[Mukko]

för länge sedan såg jag ett program om den polska motstondsröregrupp de röda kappelet, programet uppgav att den var riktigt framgångsrik med att bekämpa tyskarna i wazava, men när röda armen inveaderade/befriade polen 1944? så förådde ryssarna röda kappelet motståndsrörelsen för sovjet ville inte att det skulle finnas någon orginaserad motståndsrörelse kvar när polen var befriat/okuperat av sovjet.

Vad jag känner till så var röda kapellet namnet på en Sovjetvänlig spiongrupp som agerade i Tyskland och de ockuperade områderna. Vet inte om det fanns någon motståndsgrupp i Polen med samma namn.
Däremot stämmer det att när Röda armen närmade sig Warzawa så gjorde den "nationalistiska" polska motståndsrörelsen uppror mot tyskarna, då gjorde Röda armen helt sonika halt och väntade tills tyskarna slagit ned upproret innan man fortsatte offensiven. Skälet till detta var att man från sovjetiskt håll inte var intresserade av att ha en stark ickekommunistisk motståndsrörelse i Polen.

Läs gärna boken "Röda Kapellet" av Leopold Trepper, som var Röda kapellets chef.

[Scout]

Avser du inte det judiska upproret i ghettot?

[loop]

I Warsawaupproret deltog väl även andra grupper än judar och nationalister? Eller var syndikalisterna de enda ifrån arbetarrörelsen?

[Martin Lundvall]

I Warsawaupproret deltog väl även andra grupper än judar och nationalister? Eller var syndikalisterna de enda ifrån arbetarrörelsen?

Det fanns två uppror i Wazawa. Först var det judarna som gjorde uppror i sitt ghetto när tyskarna skulle rymma ut det. Detta skulle ske den 19 april 1943. Först den 16 maj kund det rapporteras att det judiska kvarteret inte fanns längre. Från början var det tänkt att utrymningen av lägret skulle vara en födelsedagspresent till Hitler. Det sket sig ju rätt rejält.

Den andra upproret började den 1 augusti 1944 när general Rokosovskis styrkor började närma sig. Polackerna ville vara de som själva befriade sin stad. I början hade polackerna stora framgångar och man lyckades ockupera stora delar av staden. Oturligt nog för polackerna så stannade det sovjetiska anfallet upp och tyskarna kunde föra fram förstärkningar under SS generalen Bach-Zelewski.

/Martin