Quiz: Andra världskriget

[varjag]

Densiteten är betydligt högre än Pb, och dessutom mer miljövänligt, bättre för naturen. Fast det var kanske inte främst av miljöskäl som Hitler behövde detta.

Plutonium ?

Varjag

[Femtiotrean]

etallen volfram upptäcktes 1783 av de spanska bröderna J.J. och Don F. de Elhuyar, när de lyckades reducera och få fram en oren metall. Två år tidigare hade Carl Wilhelm Scheele varit det nya grundämnet på spåren när han påvisat den dittills okända "tungstenssyran". Scheele var den som offentliggjorde spanjorernas slutliga upptäckt och den som med viss orätt kom att bli förknippad med upptäckten. Mineralet scheelit, där "tungstenssyran" ingick, var redan känt och hade 1751 fått namnet tungsten på grund av sin höga densitet.

Tidigare hade ett annat mineral i tysk bergshantering kallats Wolfram ("vargfradga"), och "volfram" var det namn bröderna de Elhuyar gav sitt nya grundämne. Scheeles tungsten blev också en spridd benämning, men numera syftar tungsten i svenska språket enbart på scheelit. På engelska kallas grundämnet dock fortfarande tungsten, och motsvarande ord finns på bland annat franska och italienska. Symbolen W och det nutida svenska namnet volfram kommer från tyska "Wolf Rahm". Det tyska namnet syftar på det "varglika" sätt på vilket grundämnet reagerade med smält tenn.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Volfram#Historik_och_namn

Tungsten's hardness and high density make it suitable for military applications in penetrating projectiles.

Germany used tungsten during World War II to produce shells for anti-tank gun designs using the Gerlich squeeze bore principle to achieve very high muzzle velocity and enhanced armor penetration from comparatively small caliber and light weight field artillery. The weapons were highly effective but a shortage of tungsten used in the shell core, caused in part by the Wolfram Crisis, limited their use.

Bereits im 16. Jahrhundert beschrieb der Freiberger Mineraloge Georgius Agricola das Vorkommen eines Minerals in sächsischen Zinnerzen, das die Zinngewinnung durch Verschlackung des Zinnanteils erheblich erschwerte. Der Namensbestandteil „Wolf“ rührt von dieser Eigenschaft, da das Mineral das Zinnerz wie ein Wolf „auffraß“. Ob es sich dabei um Wolframit handelte, ist auch heute noch umstritten, da er von der „Leichtigkeit“ des Minerals sprach. Er nannte das Mineral lupi spuma, was aus dem Lateinischen übersetzt so viel wie „Wolf(s)-Schaum“ bedeutet. Später wurde es Wolfram genannt, von mhd. rām „Ruß, Rahm, Dreck“, da sich das schwarzgraue Mineral sehr leicht zerreiben lässt und dann an Ruß erinnert. Sein chemisches Symbol W stammt von Wolfram.

Das im Englischen, Italienischen und Französischen gebräuchliche Wort tungsten leitet sich von tung sten (schwedisch für „schwerer Stein“) ab. Damit wurde in Schweden seinerzeit aber nicht Wolfram selbst (schwedisch volfram), sondern Calciumwolframat bezeichnet. In diesem erkannte 1781 der deutsch-schwedische Chemiker Carl Wilhelm Scheele ein bis dahin unbekanntes Salz. Reines Wolfram wurde erstmals 1783 von den spanischen Brüdern Fausto und Juan Jos


Wegen der hohen Dichte des Wolframs wird in einigen Armeen panzerbrechende Munition mit einem Projektilkern aus Wolframcarbid anstelle des aus der Urananreicherung angefallenen, waffentechnisch und kollateral tödlicheren, giftigen abgereicherten Urans verwendet. Im Zweiten Weltkrieg wurden Wuchtgeschosse aus Wolfram zuerst von der deutschen Wehrmacht eingesetzt und werden auch heute in der Bundeswehr verwendet. Das NS-Regime betrieb einen hohen Aufwand, um an große Mengen des als kriegswichtig geltenden Wolframs zu gelangen. Portugal exportierte in dieser Zeit Wolfram sowohl an die Alliierten als auch an das Deutsche Reich. In Norwegen förderte die Knabengrube MO-Konzentrat für Deutschland. Besitzer der Grube war die I.G. Farben und Friedrich Krupp AG. Das OKW berichtete 1944, dass es seinen Bedarf zu 25 % aus Finnland und zu 40 % aus Norwegen deckte.

[Amund]

Och mycket mer finns inte att tillägga. Läste någonstans att exporten av Volfram/tungsten till Tyskland hade en krokig väg med mulåsnor över de Portugisiska bergen på sin väg till Ruhrområdet. I övrigt var väl Portugal som vanligt ett av de mest probrittiska länderna trots neutralitet. En tradition som jag tror har anor sedan Royal Navy hjälpte det portugisiska kungahuset att gå i exil när Napoleon stod vid gränsen.

Men åter till frågan som är Femtiotreans - varsågod!

[Femtiotrean]

Jag gör ett försök och ställer en nummerfråga:

En månad under kriget -> en månad fyra månader senare

(1) 570 -> 26 300
(2) 390 000 -> 145 000
(3) 175 000 -> 17 000

Jag vill veta vad står bakom numren och vilket år och så ungefär vilket år det handlar om!

Som tips kan jag avslöja det som ni kanske har redan gissat: (1) var orsaket, (2) och (3) följden.

[Hans]

Apropå förra frågan: https://www.tungsten.com/wp-content/upl ... -Metal.pdf

MVH

Hans

[Femtiotrean]

Jag bör kanske berätta att (3) är en viss del eller underkategori av (2) och att alla tre är tn.

[Femtiotrean]

(1) höjs långt över 40-faldigt.
(2) och (3) sjunker nästan dramatiskt.

tioårtidigare.jpg (45.49 KiB) Visad 224 gånger

[Femtiotrean]

Året är 1944.

Och frågan kanske my worst ever...

[Hans]

Jag har inte den minsta aning om siffrorna men varför tror jag Ploiești eller möjligtvis syntetiska drivmedel?

MVH

Hans

[Femtiotrean]

Varför du tror Ploiesti, det har jag ingen aning om: jag frågade allt möjligt men inte "Var?"



" Air Raid Ploesti! A B-24 flying over a burning oil refinery at Ploesti, Romania, 1 August 1943. "

Syntetiska drivmedel är rätt som ett svar till (2).

Det har påståtts att (3) var den strategiskt viktigaste drivmedel och att man kunde och borde ha höjt (1) i ett tidigare skede och därmed förkortat kriget.

[masase]

Är 1 antalet räder mot elnätet och 3 MWH eller liknande?

[Femtiotrean]

alla tre är tn.

[Amund]

Jag hittar inte siffrorna någonstans men gissar att det handlar om Leunawerke i Sachsen-Anhalt.?

man kunde och borde ha höjt (1) i ett tidigare skede och därmed förkortat kriget.

Då gissar jag att 1:an gäller bombvikten som fälldes över Leunawerken under kvartal 2 år 1944. Har hittat att man fällde drygt 18K ton bomber under april och maj 1944.

Kan 2:an då vara syntetiskt bränsle och och 3:an kanske flygbränsle, som borde kräva högre kvalitet och högre oktanhalt.?

[Femtiotrean]

Leunawerke var förstås det största hydreringsverket och det viktigaste målet.

Ettan berättar oss hur många ton bomber fälldes över dessa verk i april -> i augusti.
Tvåan berättar oss hur många ton av syntetiska drivmedel producerades under april -> under augusti
Trean handlar om (högoktanisk, antar jag) flygbensin.

im April 1944 beispielsweise fielen auf die Hydrier- und Raffinerieanlagen 570 Tonnen Bomben, die Monatsproduktion von Flugzeugbenzin, Kfz-Treibstoffen und Dieselöl betrug 390 000 Tonnen.
Vier Monate später, im August 1944, wogen die abgeworfenen Bomben insgesamt 26 320 Tonnen, und die Produktion war auf 145 000 Tonnen
gesunken. Von dieser Menge waren nur noch 17 000 Tonnen Flugzeugbenzin gegenüber 175 000 Tonnen im April.

Amund har frågan!

[Amund]

Tack för frågan!

Jag söker tre olika städer som här presenteras ur olika konstnärens ögon - vilka städer är det som skildras ?

Stad 3.jpg (219.01 KiB) Visad 159 gånger