Quiz: Andra världskriget

[Femtiotrean]

Helt klart det är 1st Marine Division Monument på Peleliu.


"Peleliu
Tom Lea Paints Island Invasion"
(LIFE, June 11, 1945)


Häkan har frågan!

[HJ]

Tack femtiotrean för denna fråga!

Nästa fråga handlar om en ubåtskapten som var ute på patrullering.

Han ser då ett handelsfartyg med flagg tillhörande en med ubåtskaptenen allierad nation. Men nationsflaggan hos fartyget stämmer inte med "common sense" vad gäller var man befinner sig, fartygstyp mm. Kaptenen tror att det är ett försök att vilseleda, och sänker handelsfartyget. Men det visar sig att kaptenen misstagit sig, och det var en snarlik flagg för en neutral nation. Sänkningen av fartyget ses som orsak för den neutrala nationen att gå in i kriget (att man redan då kunde se åt vilket håll krigslyckan gick kan säkert spela roll).

Vilket fartyg var det som sänktes, och vilken nation tillhörde det?

/Håkan

[StefanZ]

Italien och Mexiko har / hade ju snarlika flaggor, så jag antar att det var mexikanska båtar som sänktes av misstag eller "misstag". De gick med i kriget 1942 så det är ju stämma. Min gissning är att de fick även underhandsbesked ifrån USA att de vore välkomna som allierade, och fringisar finnes åt allierade...

Återstår att belägga vilken eller vilka båtar det var...

[HJ]

So far so good!

/Håkan

[StefanZ]

So far so good!

/Håkan

https://en.wikipedia.org/wiki/SS_Potrero_del_Llano


Här är det, både första mexikanska tankern, samt den lede tysken.

Även ytterligare en sänkt Mexikanare är nämnd.

[StefanZ]

ps. Kaptenens story om olycklig förväxling måste vara något slags bortförklaring när cheferna skällde ut honom... Eller rent av, för att försöka slippa en öppen krigsförklaring fårn Mexiko.

Jag menar, han måste ju ha vetat hur mexikansk flagga såg ut? Och det VAR ju farvatten där man kunde vänta sig många mexikanska båtar.
Men det sved förstås i ögonen när han visste att båten var fullastad med finfin olja till fienden...

[HJ]

Precis det svar sökte jag! Sänkningarna av SS Potrero del Llano samt SS Faja de Oro togs som casus belli för Mexiko att gå med de allierade i kampen mot axelmakterna. Och StefanZ gör nog rätt i att vara tveksam till beskrivningen av händelseförloppet.

StefanZ tar oss vidare på nya frågeäventyr.

/Håkan

[StefanZ]

StefanZ tar oss vidare på nya frågeäventyr.

/Håkan

Tack!

En inte helt färdigkokt fråga, men borde funka bra ändå.

Jo. Den sovjetiska PPsH kulsprutepistolen var ett bra vapen. Inte minst det stora magasinet var värdefullt: Man kunde spruta på en lång serie en relativt bra stund. Det blev mycket eldkraft den stunden!

MEN den goda PPsH, eller iaf vissa underserier, hade ett ganska besvärande fel, som begränsade dess användning.

Vad kan det vara jag tänker på?

[StefanZ]

Den mycket speciella anomalin ifråga hade mest att göra med produktionsförhållandena.

[StefanZ]

Anomaliet HAR att göra med det runda magasinet som rymde massvis med skott. Varianten med det det raka magasinet, men som inte rymde alls lika mycket - hade aldrig detta problem. Och är delvis anledningen till att man införde den till synes mindre ändamålsenliga varianten.


Ps. Om tråden står still utan ens gissningsförsök, sätter jag streck kl 20. ikväll fre, förlåten rämnar, svar gives - och frågan släpps fri...

[StefanZ]

Stunden är inne, och PPsH hemlighet skall nu avslöjas Skalmaniter.

Saken hänger samman just med det stora trummagasinet. Det var svårare att få patronerna att komma in jämnt och snyggt, krävde lite extra konstruktionsfinesser jämfört med de mycket enklare, raka magasinen.
Det var inget oöverstigligt problem i en välutrustad vapenfabrik. Problemet var att under en tid, i själva början av kriget, tillverkades många pepeschor på många tillfälliga verkstäder. Både för att man plötsligt behövde många fler exemplar, och många av fabrikerna evakuerades i all hast, och de nygamla fabrikerna ställdes upp ibland på rena fältet. (det är inte så konstigt som det låter, det är i varmt och regnfritt i Kazakstan).

OK, men tillpassningen och kvalitén blev ju något ojämn. En kulsprutepistol är i sak en ganska enkel konstruktion, en händig person kan i princip bygga en hemma i garaget, så att bygga dem gick bra. Men just tillpassningen av trummagasinen var mycket svårare, blev väldigt svårt med standardiserad serieproduktion.
Lösningen var "enkel": Man tillpassade varje magasin till sin egen PPsH, dvs, i klartext, varje kulsprutepistol hade högst två magasin. kpisten och magasinen stansades in med samma nummer, så på det sättet visste man med säkerhet att rätt magasin satt på rätt kpist.
Men det gick alltså inte att utan vidare byta magasin med med kompisen, eller bära med sig ett antal extra magasin. Eller leverera ammo i färdigpackade magasin. Det var till att ladda om trummagasinet under lugnare stunder... Gissningsvis 2 per kpist, men kanske bara en, jag vet faktiskt inte.

Lite senare, när de fått ordning på verksamheten, kunde de standardisera bättre och problemet försvann. Dessutom började de komma med andra versioner.

Jag tror det var i en Youtube serie om olika vapen från ww2, som de berättade.



Frågan är fri!

[varjag]

Detta visar svårigheterna

https://www.youtube.com/watch?v=_ZtNBYfKEFQ

mvh, Varjag

[varjag]

Om frågar är fri - lite

Denna bössan bytte oxå - patron - av pilleriorsaker,,,,,vilka?

Varjag

[varjag]

Ingen; pilleriet med magasinsladdning -har med patronhylsans form att skaffa….Bäst beskriven med det engelska
kulsprutegeväret BREN-gun. Den engelska 7,7mms-patronen (.303 British) hade uttalad ''rand'' - dvs patronhylsans botten
har en större diameter är hylsan - vilket gör det nödvändigt att varje patron i magasinet sätts i med randen

den underliggande……
Om inte - blir det eldavbrott !

Care must be taken in loading to avoid getting the rim of any cartridge behind that of the cartridge next above it (i.e. inserted immediately before it) since this will cause a “rim over rim” stoppage:

Den svenska k-pisten m/37 - använde patronen 9mm Browning Long (9x20mm) - med samma svaghet & pillrig laddning av magasinen.
Den utbyttes snarast möjligt till 9mm Parabellum (9x19mm) utan rand - och så var det med den saken….
\
Varjag

[varjag]

Nästa -

Vilket, var och varför ?

Varjag