Sovjetunionens befrielsemissioner 1939-1940

[Artur Szulc]

I tråden om MR-pakten skrev MC detta:

Yrar? Nej, än idag, år 2009, behåller Litauen Vilnius - just TACK VARE MR-pakten! Och ändå attackerar Litauen, tillsammans med ett gäng andra länder Ryssland för "gamla oförrätter" till vilka man räknar MR-pakten, Katyn, Warszawaupproret 1944 och en del annat. Inte minst Polen borde tacka ryssarna ödmjukast för befrielsen från nazisternas förtryck - ca 600.000 sovjetiska soldater gjöt sitt blod på polsk mark för att Polen skulle undvika ytterligare groteska folkmord under nazisternas styre. Polackerna borde tacka Sovjet/Ryssland för att 1/3 av dagens Polen (forna östra delar av Nazi-Tyskland) tillhör Polen. Glöm inte bort att det var Sovjet som gav polackerna Schlesien, trots att amerikanerna var emot detta.

Det är alltså otacksamt, enligt MC, av polacker och litauer av idag att "attackera" Ryssland för gamla "oförrätter" (varför detta ord är inom citationstecken vet jag inte).

En liten påminnelse över sovjetiska förbrytelser:

Östra Polen 1939-1941
Deporterade: Minst 325 000
Tvångsarbetare: Minst 150 000
Arresterade: Minst 108 000
Mördade i fängelser sommaren 1941: Minst 10 000 (ytterligare ett par tusen eliminerades i samband med marscherna undan den tyska framryckningen, vi kan tala om regelrätta dödsmarscher här).
(Ovannämnda sifferuppgifter baserar sig på sovjetiska uppskattningar och dokument).

Katyn och tillhörande rensningsaktion våren 1940: ca 21 000 döda

Antalet mördade krigsfångar och civila motståndsmän, som alltså sträckt vapen, i september 1939: ca 2 500

Det sovjetiska övertagandet hade också katastrofala följder för judiskt samhällsliv i östra Polen. Judiska föreningar, kulturella institutioner likviderades, politiskt aktiva och religiösa ledare förföljdes och arresterades. Detta var åtgärder som varit helt främmande i mellankrigstidens Polen (därmot inte sagt att Polens judar varit förskonade från fysiskt våld, men det hade inte varit initierat av den polska statsmakten som inte fallet med den sovjetiska antijudiska politiken).

Edit: fixade trådtiteln. - B Hellqvist

[Leopold]

Konstaterar att du inte anger minsta källa till de här påståendena.

[Artur Szulc]

Leopold, du efterfrågar källor.

Jag är inte hemma just nu och kan återkomma med konkreta källor, såväl polska som sovjetiska.

[Hans]

Konstaterar att du inte anger minsta källa till de här påståendena.

Leopold,

Varför avkräver du andra källor när du slarvar själv?

MVH

Hans

[Leopold]

Konstaterar att du inte anger minsta källa till de här påståendena.

Leopold,

Varför avkräver du andra källor när du slarvar själv?

MVH

Hans

Jaså, när skulle det vara?

[Westrobothnian]

Jaså, när skulle det vara?

Nu är det inte helt fint att bara lägga sig i så här. Och jag vill absolut inte vara elak. Men Du har kanske glömt att vi fortfarande väntar på Dig; viewtopic.php?f=66&t=34034&start=45#p505612 ?

[Leopold]

Jag hade på känn att det var det som spökade. Det här tarvar en hel del jobb med en hög långa inlägg. Det blir mer ett referat av den forskning som skett i Ryssland i det här ämnet. Jag ska lägga in det snart (vet att jag sagt det förut) men jag kommer att ha begränsad tid med att diskutera det hela så det kan gå en viss tid innan jag kan besvara något och jag vill att intresserade avhåller sig från svarsinlägg till dess att alla inlägg är gjorda. Så håll ut ett tag till.

[Westrobothnian]

Så håll ut ett tag till.

Jag vill som sagt inte vara jävlig eller nått. Bara påminna Dig lite.

[Artur Szulc]

Leopold efterfrågade källor.

Här är några:

KARTA nr 12/1994, en artikeln av Aleksander Gurjanow om fyra deportationer från fd östra Polen 1940-1941
Samma nr, två sovjetiska dokument som har tagits fram av Aleksander Kokurin, som visar NKVD-rapporter över antalet evakuerade och arkebuserade från fängelser i fd östra Polen sommaren 1941. Enligt ett av dokumenten var den exakta siffran över skjutna, 9 817 interner. Samma sammanställning anger att antalet mördade under evakueringarna uppgick till ca 1 300. Ytterligare 1 057 dog under transporterna och då rörde det sig inte om offer för tyska bombräder då de offren räknas separat (23 st dog pga tyska flygräder).

Avseende deportationerna så kan jag ange detta dokumentverk: Deportacje obywateli polskich z Zachodniej Ukrainy i Zachodniej Bialorusi w 1940 roku, utgivet 2003 och är resultatet av gemensamma polsk-ryska efterforskningar.

En annan bra bok är Jan T Gross, Revolution from abroad (ny utgåva 2008).

[Artur Szulc]

(Först, detta, öhm, kan inte en moderator fixa till trådens titel: va fasiken menar jag med 1049?? 1940 ska det vara)

Mc frågade i en numera låst tråd vad de arresterade (minst 108 000) hade gjort sig skyldiga till. Majoriteten av dem ca 45 000 hade tillfångatagits när de försökt att fly från den av Sovjetunionen ockuperade polska delen till den tyska. Och ca 18 000 hade fängslats och åtalats för brott mot paragraf 58 i den sovjetiska brottsbalken, dvs, brott mot Sovjetunionen - kontrarevolutionär verksamhet, anti-sovjetiska agitation osv osv...
Bakom siffran 108 000 måste det dock dölja sig ett stort mörkertal, då den endast representerar sådana som satt i längre perioder. Men alla dem som satt i en eller två veckor då? Dessutom stämmer siffran inte överens med alla de tillfälliga fängelserna och häktena som den sovjetiska ockupationsmakten organiserade hösten 1939. Alla befintliga polska fängelser var nämligen smockfulla och ändå fortsatta antalet interner att öka lavinartat.

Även polska judar arresterades. Många för att de vägrade avsäga sig sitt polska medborgarskap, andra för att de tillhörde välmående polsk medelklass och ytterligare andra för att de var representanter för judiska samhällsliv i östra Polen, dvs, religiösa, sociala eller kulturella ledare.

Jan T Gross skriver så här om förstörelsen av judiskt samhällsliv efter den sovjetiska invasionen av östra Polen 1939:

"Bolsjevikerna gav ett devasterande knytnävsslag mot det judiska samhället, de förstörde det som ingen annan tidigare, kanske endast med undantag av Hitler."

Ur boken W czterdziestym nas matko na Sibir zeslali (Warszawa, 2008), sid 33.

Samtidigt måste man nämna det faktum att det hade uppstått en paradoksal situation, för även om judarna inte tilläts vara judar så vittnade många att sovjeterna inte betraktade dem som andra rangens människor. Å andra sidan vittnar åtskilliga om att den sovjetiska ockupationsmakten inte alls hade förbättrat förhållandena för judar, snarare tvärtom.