Italienska moralen?
Italienska moralen?
hej alla!
Är ny här men har sett endel vettiga diskussioner och debatter och många kunniga inläggare här. Som alltid med historiska skeenden så är det svårt att exakt redovisa varför det hände, vilket fakta underlag beslutet då fattades utifrån, samt så spelar alltid ett visst mått (mer eller mindre) av egna färgade åsikter in. Det här är ju självklarheter men kan aldrig nog påpekas!
Nu till min frågeställning. Under andra världskriget. Vilken var det Italienska stridskrafternas bästa insats!? När man pratar om Italien under kriget så är det alltid hur värdelösa de var på de olika stridsskådeplatserna. Hur moralen var i botten osv osv. Är det någon som kan redovisa några positiva italienska drabbningar? Alltså där de inte var uppbackade av tyska eller andra allierade stridskrafter.
Är ny här men har sett endel vettiga diskussioner och debatter och många kunniga inläggare här. Som alltid med historiska skeenden så är det svårt att exakt redovisa varför det hände, vilket fakta underlag beslutet då fattades utifrån, samt så spelar alltid ett visst mått (mer eller mindre) av egna färgade åsikter in. Det här är ju självklarheter men kan aldrig nog påpekas!
Nu till min frågeställning. Under andra världskriget. Vilken var det Italienska stridskrafternas bästa insats!? När man pratar om Italien under kriget så är det alltid hur värdelösa de var på de olika stridsskådeplatserna. Hur moralen var i botten osv osv. Är det någon som kan redovisa några positiva italienska drabbningar? Alltså där de inte var uppbackade av tyska eller andra allierade stridskrafter.
-
Magnus Lindström
- Medlem
- Inlägg: 672
- Blev medlem: 1 juli 2004, 20:33
- Ort: Gävle
Divisionen Ariette ska ha gjort en bra insats mot Sydafricanerna i början av operation Crusader. Men en nergrävd pansardivision mot trupper av tvivelaktig kvalitet kanske inte säger så mycket. men ska ju ha lyckats rätt väl i försvaret av Eritrea och i slutet av striderna i Tunisien. Men Italiens största framgång måste väl ha varit torpedräden mot Alexandria.
-
Magnus Lindström
- Medlem
- Inlägg: 672
- Blev medlem: 1 juli 2004, 20:33
- Ort: Gävle
Skall väl vara när sex italienska attackdykare tog sig in i Alexandrias hamn natten 18/19 december 1941. De placerade sprängladdningar under de brittiska slagskeppen Queen Elizabeth, Valiant och tankern Sagona. Slagskeppen sjönk på grunt vatten, så de bärgades men var länge ur tjänst. Jagaren Jervis som låg jämsides med tankern och bunkrade brännolja, fick svåra skador.
MVH
MVH
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
-
Nils Larsson
- Medlem
- Inlägg: 80
- Blev medlem: 17 maj 2002, 12:10
- Ort: Sverige
-
Feldwebel Otto
- Utsparkad
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 14 oktober 2004, 10:48
- Ort: Sverige
Re: Italienska moralen?
Folgoredivisionen (fallskärmsjägare) slogs nästan i princip till sista man vid El Alamein, Arierte, Litornio tillhörde de bättre. Ett antal italienska jaktflygare var i paritet med sina brittiska och amerikanska motståndare ... och med tanke på att dessa sköt ner plan endast med hjälp av 2-4 (!?) 7.92 MG ...jänkare o britter hade minst 4-8 st 12.7:or när de skröt med sina bravader.taranto skrev:hej alla!
Är ny här men har sett endel vettiga diskussioner och debatter och många kunniga inläggare här. Som alltid med historiska skeenden så är det svårt att exakt redovisa varför det hände, vilket fakta underlag beslutet då fattades utifrån, samt så spelar alltid ett visst mått (mer eller mindre) av egna färgade åsikter in. Det här är ju självklarheter men kan aldrig nog påpekas!
Nu till min frågeställning. Under andra världskriget. Vilken var det Italienska stridskrafternas bästa insats!? När man pratar om Italien under kriget så är det alltid hur värdelösa de var på de olika stridsskådeplatserna. Hur moralen var i botten osv osv. Är det någon som kan redovisa några positiva italienska drabbningar? Alltså där de inte var uppbackade av tyska eller andra allierade stridskrafter.
Men jag håller med om ett inlägg nedan. Italienarnas Alexandria-räd var nog deras höjdpunkt.
Jag amplifierar gärna fältväbel Ottos kommentarer om det italienska flyget. Jaktflygarna var skickliga i sina (ofta) underlägsna flygplan. Inte minst då synkroniseringen på deras tvenne 12,7mm Breda-SAFAT kulsprutor - ofta funkade dåligt - med låg eldhastighet som följd. Att Flygstandarden var mycket hög har ofta omvittnats i RAF. Det italienska torpedflyget - de s.k. 'Aerosilurantes' med SM 79:or, fruktades med rätta av den allierade sjöfarten. Torpedfällaren satt under buken i en liten glasbur bakom torpeden - hade superb utsikt över målet och flög flygplanet därifrån, under attackfasen.
Intressant
Tackar för svaren. Härlig detaljkunskap! Håller med om att alexandria-räden får stå som den enskilt bästa insatsen.
Under striderna i Tunisien 1943 utmärkte sig italienska förband minst två gånger. Först var det divisionen Giovani Fascisti som med god eldgivning lyckades stoppa den brittiska 50:e infanteridivisionen, när de skulle korsa floden Wadi Zigzaou vid Martehlinjen den 21 mars.
Senare stoppades först den brittiska 10:e armékåren och sen den brittiska 8:e armén i närheten av Binzert av armégruppen Afrika. Denna utgjordes av både tyska och italienska förband, men det var italienarna som kämpade absolut bäst.
Den brittiska generalen Alexander sa "Vi lade märke till att italienarna kämpade mycket tappert, bättre än tyskarna vid samma front. Trots sina mycket svåra förluster, förorsakade av vårt artilleri, övergav inte fienden sin strategi att utan uppehåll gå till motanfall."
De italienska divisionerna var de illa tilltygade Spezia (infanteri), Centauro (pansar), Giovani Fascisti (infanteri), Pistoia (infanteri) och Trieste (motoriserad). Trots att deras motståndare bl.a. hade de ökenvana indiska 4:e (gurkhas) och nyazeeländska 2:a (maorier) infanteridivisionerna så var man tvungen att dra tillbaka trupperna efter 2 dagar den 21 april.
Senare stoppades först den brittiska 10:e armékåren och sen den brittiska 8:e armén i närheten av Binzert av armégruppen Afrika. Denna utgjordes av både tyska och italienska förband, men det var italienarna som kämpade absolut bäst.
Den brittiska generalen Alexander sa "Vi lade märke till att italienarna kämpade mycket tappert, bättre än tyskarna vid samma front. Trots sina mycket svåra förluster, förorsakade av vårt artilleri, övergav inte fienden sin strategi att utan uppehåll gå till motanfall."
De italienska divisionerna var de illa tilltygade Spezia (infanteri), Centauro (pansar), Giovani Fascisti (infanteri), Pistoia (infanteri) och Trieste (motoriserad). Trots att deras motståndare bl.a. hade de ökenvana indiska 4:e (gurkhas) och nyazeeländska 2:a (maorier) infanteridivisionerna så var man tvungen att dra tillbaka trupperna efter 2 dagar den 21 april.
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
-
Magnus Lindström
- Medlem
- Inlägg: 672
- Blev medlem: 1 juli 2004, 20:33
- Ort: Gävle
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
1:a Sydafrikanska division av tvivelaktig kvalité?? Vad grundar du det påstående på? FÖ så är den mest kända insatsen under "Crusader" som Ariete utkämpade den mot 4:e pansarbrigaden.Magnus Lindström skrev:Divisionen Ariette ska ha gjort en bra insats mot Sydafricanerna i början av operation Crusader. Men en nergrävd pansardivision mot trupper av tvivelaktig kvalitet kanske inte säger så mycket. men ska ju ha lyckats rätt väl i försvaret av Eritrea och i slutet av striderna i Tunisien. Men Italiens största framgång måste väl ha varit torpedräden mot Alexandria.
Att de italienska stridskrafterna skulle varit enbart usla är en historisk myt som odlats friskt på båda sidor av stridslinjen, i verkligheten så vara det hela mycket mer komplicerat. Den italienska armen drogs med föråldrad utrustning, ledarskap och taktik och var i praktiken indelad i ett A och ett B (D) lag. A laget bestod av de kvalificerade förbanden iform av pansartrupperna, bersegliari, delar av artilleriet och motoriserade föband samt fallskärmsjägare. Resten av armen dvs infanteridivisionerna var av medelmåttig till dålig kvalité.
Den främsta insatsen under ökenkriget var den som gjordes under striderna kring Gazala våren 1942 då Ariete med understödjande förband rev upp flera brittiska motanfall och åsamkade de brittiska pansartrupperna svåra förluster.
Beridna italienska motanfall på Östfronten
Jag har läst (och hört) att italienskt kavalleri satte in flera motanfall mot ryskt pansar och tungt infanteri på Östfronten. Detta skall ha varit efter Stalingradkatastrofen, men det italienska kavalleriet ska ha tillfogat ryssarna kännbara förluster.
Detta omnämns inte så rikligt, men jag vill helt visst minnas att jag läst om motanfallet, bl a här på skalman.nu i andra trådar.
Moralen var god, men utrustningen undermålig och befälen också dåliga?
Kan man säga så om den italienska krigsmakten? Fast jag vet inte om jag gör rätt för mig genom att fälla det omdömet.
Någon vänlig själ kan säkert korrigera mig!
/Dagwood
Detta omnämns inte så rikligt, men jag vill helt visst minnas att jag läst om motanfallet, bl a här på skalman.nu i andra trådar.
Moralen var god, men utrustningen undermålig och befälen också dåliga?
Kan man säga så om den italienska krigsmakten? Fast jag vet inte om jag gör rätt för mig genom att fälla det omdömet.
Någon vänlig själ kan säkert korrigera mig!
/Dagwood
Den italienske fotsoldaten var ungefär lika bra som sina dåtida motsvarigheter, däremot var deras ledarskap sämre samt att deras utrustning var sämre. Italierna hade dessutom inte lika stor motivation att slåss som tysken, så deras moral var på ett sätt sämre. I strid var de dock lika bra som alla de andra.
Den stora skillnaden i levnadsstandard mellan soldaten och officeren gjorde också sitt till för att skapa dålig moral, officerarna levde gott medans soldaterna fick lida, sånt ökar inte stridsviljan... Dessutom var officerana inte särskilt bra.
När italienska förband leddes av bra befäl gjorde de dock bra ifrån sig. När de inte ansåg att det var meningsfullt att strida längre gav de sig kanske lite snabbare än tyskarna men so what?
Så som nån skrev med dåligt ledarskap, dålig utrustning och bristande intresse i själva kriget så var inte italienarna särskilt bra. Men är de väl slogs under bra befäl och bra underhåll/utrustning så gjorde de väl ifrån sig.
Den stora skillnaden i levnadsstandard mellan soldaten och officeren gjorde också sitt till för att skapa dålig moral, officerarna levde gott medans soldaterna fick lida, sånt ökar inte stridsviljan... Dessutom var officerana inte särskilt bra.
När italienska förband leddes av bra befäl gjorde de dock bra ifrån sig. När de inte ansåg att det var meningsfullt att strida längre gav de sig kanske lite snabbare än tyskarna men so what?
Så som nån skrev med dåligt ledarskap, dålig utrustning och bristande intresse i själva kriget så var inte italienarna särskilt bra. Men är de väl slogs under bra befäl och bra underhåll/utrustning så gjorde de väl ifrån sig.