Kaffesurrogat - koffein?

[Sarvi]

Som den förtappade slav under koffeinet jag är har jag funderat en del på krigstidens kaffesurrogat. Inte för att det enbart förekom under VK2, statsmakternas kroniska repression av kaffedrickarna gav tidigt upphov till stor uppfinningsrikedom på området. Själv är jag på god väg in i omloppsbana om jag inte prompt får min dagliga kaffedos.

Hursomhelst, de flesta kaffesurrogat jag läst om verkar mest efterhärma den rostade och lite bittra smaken, men hur är det med koffeininnehållet i "surret" under kriget (och även tidigare)?

Moderator får gärna flytta tråden om den passar bättre någon annanstans.

[Stefan]

Bra fråga, men såvitt jag förstår så finns där inget koffein nej.
Men den varma vätskan och ritualen har säkert en uppiggande effekt i sig.

Koffein är uppenbarligen en vanesak. Jag själv som är en ivrig koffeinist har perioder där jag tycker det är närapå äckligt - och således lever utan koffein också när jag spelar tävlingsbridge och måste vara 100% skärpt. Går utmärkt. Som sagt, det är nog mera en psykologisk grej än faktiskt behov.

[Sarvi]

Grov bumpning av gammal tråd, men jag hittade faktiskt just den eminenta sidan Svensk Kaffeinformation och ställde där samma fråga som ovan. Svaret, som anlände med rekommendabel snabbhet, verkar bekräfta mina och Stefans misstankar om koffeinfattigheten:

Svar:
Surrogaten, som användes flitigt inte bara vid världskrigen utan också eljest som ett sätt att dryga ut det dyra kaffet, innehöll såvitt vi kunnat finna vare sig koffein eller någon motsvarighet. Syftet var just att komma nära den rostade smaken med surrogaten, som kunde vara baserade på spannmål, cikoriarot, potatis, ekollon och mycket annat.

2004-11-26

Med vänlig hälsning
Svensk Kaffeinformation

På avdelningen "Frågor och svar" meddelas också att statens beredskapslager av kaffe upphörde någon gång på 90-talet. Augh! Nu är det verkligen kört "om kriget kommer."

[tryggve]

"Surret" brukar ju alltid beskrivas som tämligen motbjudande, är det månne någon medlem som smakat någon typ av kaffesurrogat? Var det drickbart?

Jag kan inte komma ihåg att äldre släktingar talade så mycket om detta, dock så upplevde man nog kaffebristen som ganska jobbig. Det sörplades ju ganska flitigt i stugorna...

[Hexmaster]

"Surret" brukar ju alltid beskrivas som tämligen motbjudande, är det månne någon medlem som smakat någon typ av kaffesurrogat? Var det drickbart?

Det här låter som ett förträffligt uppslag till lite stillsam "reenactment"! Skall kolla med den lokala hb-föreningen (hembygds-) och se vad som går att skaffa fram.

[Ori]

På Beredskapsmuseet på Djuramossa (strax norr om Helsingborg) finns surrogat-kaffe (smakprov) i prislistan för 10 kr !

[tryggve]

På Beredskapsmuseet på Djuramossa (strax norr om Helsingborg) finns surrogat-kaffe (smakprov) i prislistan för 10 kr !

Aha, det låter intressant!
Tackar för infon!

[Stefan]

När jag var ung valp och bodde fortfarande i Polen, fanns där även kaffe gjort på säd; alltså ett kaffesurrogat. Det var fullt drickbart - ja nästan gott, såldes och köptes alltså fastän det gick att få tag i vanligt kaffe.

[Donkeyman]

Måste berätta ett minne från barndomen, typ 50- eller 60-tal. Var ute med modern och handlade. Och så får hon syn på Nescafe på hyllan. Och utbrister med stor förvåning: "Neskaffe - säljer dom det fortfarande. Det hade vi ju som surrogat under kriget........"

Såvitt jag förstår är Nescafe en ordentlig kaffe produkt (även om jag föredrar vanligt hederligt kokkaffe), men kan möjligen namnet ha använts under kriget till något annat ????????????????? Eller var det bara gammelgumman som mindes fel..

[Widsith]

Filtrerar information på webben...och hittar en trevlig uppsats i ämnet. Ja, kanske inte så trevlig:

Numera framställs koffein antingen ur teavfall eller guano (fågelspillning). Guano är rikt på urinsyra, som kemiskt är närbesläktat med koffein och kan omvandlas därtill.

Vidare om snabbkaffe:

Snabbkaffets historia kan sägas börja 1899 när den japanske doktorn Satori Kato kom till USA och visade en uppfinning av ett snabbte. Någon framgång fick han emellertid inte i detta kaffedrickarland. Kato tänkte genast om och med några kompanjoner började han experimentera med kaffe i avsikt att få fram ett snabbkaffe. Resultatet blev Doctor Katos Soluble Coffee, som såldes offentligt första gången 1901. Han fick patent på sin framställningsmetod men försäljningsframgångarna uteblev. Några år senare (1909) presenterade en viss George C. L. Washington ett koncentrat, upplösningsbart Red E Coffee, senare sålt under beteckningen G Washington's Prepared Coffee. Ett av syftena med snabbkaffet var att de tunga kaffesäckarna kanske skulle komma att försvinna och de dryga fraktkostnaderna komma att reduceras betydligt och därmed även priserna.

Något omedelbart genombrott för Washingtons snabbkaffe kan man inte tala om, men inte heller om ett totalt fiasko. I Europa såldes det under märket Belna (1913), men européerna visade inget större intresse för nyheten. En viss revansch fick Washington under första världskriget i de oändliga skyttegravarna på västfronten. Men sannolikt var det så att soldaterna drack det som fanns att dricka. Det var först under 1920-talet som man kunde notera en märkbar expansion för snabbkaffet, inte oväntat i USA. Trots att en del inhemska konkurrenter dök upp, så lyckades Washington behålla greppet och förblev marknadsledare.

På 1930-talet fick Washington internationell konkurrens. Det schweiziska företaget Nestlé, som hade haft stora framgångar på världsmarknaden med torrmjölk, fick ett uppdrag från brasilianska kaffeodlare, som dignade under väldiga kaffeöverskott, att experimentera fram ett pulverkaffe. Nestlé lanserade sitt snabbkaffe i Schweiz den 1 april 1938 som Nescafé. Idag är Nestlé världens största kaffeproducent och köper 12 procent av den totala världsproduktionen.

Källan:
http://home.swipnet.se/~w-90536/Arbeten ... hendoc.htm

[Erik Hägerdal]

Cikoriakaffe har jag faktiskt druckit. I New Orleans och i Louisiana ses det som en utsökt dryck. Själv har jag däremot inga minnen av att det skulle smaka så speciellt, snarare har jag ett minne av att det var ganska blaskigt.

[Mille1]

snabbkaffe fanns inte på den tiden.

Snabbkaffe idag är frystorkad, En speciell metod som tar bort all vätska och och gör produkten lätt. På samma sätt gör man frystorkad mat. En dyr metod för att framställa livsmedelsprodukter, men gör den lätt att frakta med sig och får lång hållbarhet.

Förr så hade man kokkaffe. Metoden för dagens snabb kaffe fanns inte vad jag vet på den tiden.

[Sarvi]

Filtrerar information på webben...och hittar en trevlig uppsats i ämnet. Ja, kanske inte så trevlig:

Numera framställs koffein antingen ur teavfall eller guano (fågelspillning). Guano är rikt på urinsyra, som kemiskt är närbesläktat med koffein och kan omvandlas därtill.

Nja, dom kanske är bra på ekonomibiten, men jag tror bestämt att dom har vandrat lite vilse i kemin. Koffein är en alkaloid som omvandlas till urinsyra när den bryts ner, men att reversera processen är inte helt enkelt - iallafall om man vill vara ekonomiskt lönsam. Ungefär som att göra guld medelst partikelaccelerator. Därmed inte sagt att det är omöjligt.

Och jag känner på mig att dom har blandat ihop guano med guarana. Guaranafrön innehåller mycket koffein (mer än kaffebönor, faktiskt) och det görs bland annat läskedryck på den - Magic eller vad den heter. Jag skulle tro att guano - dvs fågel- och fladdermusskit - nuförtiden är mer sällsynt än kaffe: brytningen av guano är bara en bråkdel av kaffeproduktionen. Guanobrytningen uppgår till som mest några tusen ton/år, medan kaffeproduktionen ligger på fyra-fem miljoner ton/år. Och då har jag inte räknat produktionen av te och guarana.

Så att koffeintabletterna skulle vara högraffinerat fågelbajs kan vi nog avskriva som en (haha) anka.

[Belisarius]

Guano är ju rejält kväverikt också, så det känns en smula oekonomiskt att extrahera nån slags koffeinderivat ur det istället för att sälja det som det gödsel det är. Vilket också görs...