Sänkningen av Hood

[alika888]

Är det någon som vill ge en kort beskrivning av förloppet?

[maal]

Bismarck sköt mot Hood, Hood träffades, Hood sjönk.
Det var en kort beskrivning

Lite mer info
http://www.history.navy.mil/photos/sh-f ... /hood3.htm

[hoffe_salem]

Plus att ett stort antal sjöman dog och bara tre överlevde....

[Orlando]

Detta är den bästa sida jag hittat om förloppet:

http://www.bismarck-class.dk/bismarck/h ... attle.html

Väldigt detaljerad.

http://www.bismarck-class.dk/

[Battler]

Sänkningen av Hood sedd från Bismarcks aktra artilleritorn:

"Fartygschefens eldtillåtelse hade omedelbart följts av vår första svåra salva. Bismarck hade börjat striden. Dånet av salvorna uppfattades ända borta i den isländska huvudstaden Reykjavik. I telefonen hade jag hört Schneiders order om första salvan. Efter dess flygtid kom hans första nedslagsobservation, "framför". Schneider korrigerade avstånd och sidsättning, varpå han beordrade en 400 m gaffel. Dess bortre nedslag bedömde han som "bortom", nedslagen i mitten som "täckande". Omedelbart kom då hans order "fullsalvor snabbeld"! Redan från början låg han alltså utomordentligt väl i målet med sitt svåra artilleri.

Själv koncentrerade jag mig med min aktra målangivare på Suffolk och Norfolk, men jag kunde bara med svårighet undvika att också ägna mig åt morgonens dramatiska höjdpunkt, som nu närmade sig. Båda kryssarna behöll sina positioner på mellan tolv och femton sjömil akter ut. De följde oss på parallellkurs på var sin sida om vårt kölvatten. Några topedanfall kunde inte iakttas och var för ögonblicket knappast att befara. Suffolk sköt vid ett tillfälle några artillerisalvor, som dock inte hade någon chans att nå fram. I stort sett tycktes amiral Wake-Walker på Norfolk helt ha överlämnat den taktiska ledningen av striden till den i tjänsten äldre amiral Holland på Hood.

Över artilleritelefonen hörde jag hela tiden Schneiders lugna röst ge artilleriet korrektioner och göra iakttagelser. "Målet i brand", sade han en gång och kort därefter "fullsalvor, snabbeld". Regelbundet hörde jag förliga eldledningscentralen meddela "nedslag - - - nu"!
Förväntansfullt hade jag sedan slaget började funderat över, hur jag skulle kunna skilja på å den ena sidan motståndarens träffar i Bismarck och å den andra braken när våra egna salvor avfyrades.
Så hörde jag Schneiders "vad nu då - måtte vara en blindgångare - den träffade oss i alla fall".

I artilleritelefonen hördes ett allt mer högljutt och upphetsat virrvarr av olika röster. Något sensationellt måtte vara på gång, om det inte rent av redan inträffat! Övertygad om att Suffolk och Norfolk skulle lämna oss i fred åtminstone under några minuter gav jag ett av mina underbefäl order att tills vidare bevaka aktra sektorn från styrbords målangivare. Själv riktade jag babords målangivare mot Hood.

Medan jag fortfarande vred på ratten hörde jag ett skrik i telefonen: "Hon flyger i luften!" "Hon" - det kunde bara vara Hood! Och nu upplevde jag ett överväldigande och oförglömligt skådespel. Först kunde jag knappast se något av Hood. I stället syntes en jättelik svart rökpelare rätt upp mot himlen. Först så småningom upptäckte jag vid dess bas slagkryssarens förskepp som reste sig i brant vinkel uppåt. Det var ett säkert tecken på att fartyget redan brutits i två delar. Så upptäckte jag något nästan otroligt: i denna situation, när Hood i praktiken redan upphört att vara ett stridsfartyg, syntes än en gång de orangefärgade mynningsflammorna från dess förliga torn. Förskeppet hade skjutit sin sista salva och jag beundrade männen där borta som kämpade ända in i det sista.

Kl 05.57 hade våra stridsobservatörer iakttagit brand på Hood. Den bredde snabbt ut sig framför aktra masten. Prinz Eugen hade med sin andra salva träffat beredskapsammunition, som var upplagd där. Kl 06.01 hade Hood träffats av en salva från Bismarcks svåra artilleri. Som resultat sköt ett helt "berg" av flammor upp mellan masterna och ett gulvitt eldklot steg upp mot 300 m höjd. Vita "stjärnor", förmodligen glödande metallstycken, slungades ut ur det svarta rökmolnet. Väldiga sprängstycken, däribland tydligen ett av de svåra aktra tornen, virvlade runt som leksaker i luften. Spillror av alla slag flög omkring och täckte nästan sjön runt Hood. Ett starkt lysande vrakstycke, som kastats akter över, låg länge kvar i vattnet och brann med kraftig, svart rök.

[...] i min målangivare såg jag nu Hoods akterskepp driva akter över och sedan plötsligt sjunka. Förskeppet sjönk långsammare och snart fanns inget mer att se av vad som varit britternas stolthet, 41.000 - tonnaren Hood, "the mighty Hood". Hon drabbades av det öde som amiral Holland tänkt sig för de båda tyska fartygen. Det hade bara dröjt sex minuter tills en av Bismarcks granater slagit igenom Hoods pansar. Var den träffade är än idag inte klart. Över 100 ton sprängämnen detonerade i en av svåra artilleriets aktra ammunitionsdurkar så att hela fartyget på ett ögonblick slets sönder. Samma öde drabbade ju slagkryssarna Queen Mary, Indefatigable och Invincible under nordsjöslaget 1916! För Hood var det en undergång mitt i en våldsam drabbning. Jag måste ärligt erkänna, att ingen av oss på Bismarck hade räknat med ett så snabbt slut för henne."

Källa: Slagskeppet Bismarck, Burkard von Müllenheim-Rechberg

MVH

PS: Lägger till några Hood-länkar
http://www.hmshood.com/

http://hmshood3d.de.vu/

[Bagheera]

Kl 06.01 hade Hood träffats av en salva från Bismarcks svåra artilleri.

Ngt OT, men ngt jag noterat genom åren: Det är slående hur "schwere Artillerie" bl.a. på nätet, ständigt felöversätts till "svårt artilleri".
Ordet schwer beyder ju tungt.
Nu även av en översättare som man väl får se som mer eller mindre professionell, då han översatt en tysk bok till svenska språket.

[Johan Elisson]

Bagheera, utifrån vad jag läst så verkar det som att man faktiskt kan använda även uttrycket "svårt artilleri", t ex skriver man i Nordisk familjeboks Uggleupplaga, band 25, utgivet 1917, om att slagskeppskryssare beväpnas med "talrikt svårt artilleri". SAOB skriver även om "svår" i betydelsen av "tung", "grov" och ger exempel från bl a Vår flotta: Tidsskrift för sjövärnet (1907), "Huvudbestyckningen utgöres av svårt artilleri, vars kaliber numera varierar mellan 30,5 och 40,6 cm." Ordet har använts länge i sammanhanget, i Karolinska krigares dagböcker kan man läsa i en text från ca 1740 om att det "Swenska swåra artolleriet kom ifrån Stetin genom Pommern och Brandenburgerland."

/Johan

[Djinghis Khan]

Jepp, ursprungligen betyder det svenska ordet svår "tung", och är givetvis besläktat med tyskans schwere

[varjag]

I de periodiskt återkommande debatterna om HMS HOOD's slut i Danmarks-sundet brukar jag - försöka hålla frågan om engelska bilder av förloppet öppen. PRINCE OF WALES tvingades att hastigt gira, för att inte kollidera med den sjunkande slagkryssaren. Jag tror - att det togs bilder från PoW på nära håll. Lika naturligt vore, att med den fixering vid slagfartyg som härskade inom Royal Navy - sådant bildmaterial hemligstämplades omedelbart och för mycket lång tid. Men om jag har rätt - så finns bildmaterialet, fast djupt begravet i engelska flottans arkiv. Tvivelsutan kommer någon någon gång att luska fram bilderna. Det gäller bara att 'heja på denne någon' då sådana bilder torde vara, kanske de mest dramatiska som tagits under någon sjödrabbing.

[Figaro]

Men varför hölls (och hålls) Hood så högt inom Royal Navy? Hon var ju varken störst, bäst eller ens vackrast? Hon var en slagkryssare, en fartygsklass som hade en otrevlig vana att just explodera i en stor smäll.

[Battler]

Men varför hölls (och hålls) Hood så högt inom Royal Navy? Hon var ju varken störst, bäst eller ens vackrast? Hon var en slagkryssare, en fartygsklass som hade en otrevlig vana att just explodera i en stor smäll.

Förmodlingen sänkningen med den stora förlusten av människoliv, jämför med Titanic. Hood var störst och längst med sina 41.000 ton och 262.8 m, andra slagfartyg från samma tid var betydligt mindre t ex Queen Elizabeth 27.500 ton 196.9 m, Renown 27.947 ton 242 m och Nelson 33.950 ton 216.8 m. Hoods storlek inom Royal Navy överskreds först 1946 med Vanguard, men då var slagfartygen överspelade av hangarfartygen. Hood var flaggskepp och gjorde flera utlandsbesök under mellankrigstiden, så hon uppmärksammades nog en hel del i brittisk massmedia. Angående explosionsrisken så byggdes hon efter Jutlands-slaget, så en del av lärdomarna från denna drabbning kom henne till godo.

MVH

[mrsund]

Kl 06.01 hade Hood träffats av en salva från Bismarcks svåra artilleri.

Ngt OT, men ngt jag noterat genom åren: Det är slående hur "schwere Artillerie" bl.a. på nätet, ständigt felöversätts till "svårt artilleri".
Ordet schwer beyder ju tungt.
Nu även av en översättare som man väl får se som mer eller mindre professionell, då han översatt en tysk bok till svenska språket.

Ung. som Snälltåg också från tyskan. Istället för snabbtåg.

[Psilander]

Hon var varckrast och tyngst, hennes brist var pansaret, tyvärr hann hon inte moderniseras före kriget.

Hon var världsberömd redan före kriget efter att ha varit på flera turneer runt imperiet.

[varjag]

Hon var varckrast och tyngst, hennes brist var pansaret, tyvärr hann hon inte moderniseras före kriget.

Hon var världsberömd redan före kriget efter att ha varit på flera turneer runt imperiet.

Psilander fann ordet - 'världsberömd'. HOOD var engelska flottans 'skyltfönster' och besökte även Sverige (Nynäshamn vill jag minnas) på 20-talet. Alla fartyg 'moderniserades' ju hela tiden - HOOD hade undergått flera - där hon fått alltmera pansar. I Ernie Bradford's bok "The mighty HOOD", en utmärkt studie av slagkryssarens historia - hävdas att bl. a. det stadigt ökade pansarskyddet hade gjort henne så tung och hade sänkt hennes fribord så väsentligt att hennes akterdäck även vid medelgrov följande sjö regelbundet överspolades - vilket inte var bra. Dessutom - att p.g.a. åldrande maskineri och svårt behov av dockning som det aldrig fanns tid till - var hennes bästa maxfart den 24:e maj 1941 - bara omkring 29½ knop. M.a.o. - HOOD var bara obetydligt snabbare än PRINCE OF WALES och långsammare än både BISMARCK och PRINZ EUGEN.

[Bagheera]

Tack för upplysningarna kring schwer/tung.

Tycker dock att i dagens språk borde man använda ett icke föråldrat uttryck, speciellt som översättare (1983).

Uttrycket automobil var pss gängse under 20-talet