Verkar inressant, får dra ner på bibblan och se om den finns där.-vils- skrev:Jag tippsar dig att basera din uppsats på denna bok när finlands sak var min, den lyfter fram sveriges funktion och tänkande, samt detaljerat i enkelthet huvudragen för konflikten som sådan.MD650 skrev:När Finlands sak var min.Wolfblitzer skrev:Jag kanske fortsätter att srkiva om fortsättningskriget om det går för snabbt att göra arbetet. Som sagt, jag vill ha BOKTIPS. Lättare att göra ett arbete på.
Tre bataljoner
Kavas gossar
Finska Vinterkriget
- Wolfblitzer
- Medlem
- Inlägg: 971
- Blev medlem: 7 oktober 2002, 16:39
Re: När finlands sak var min
Jepp, hårt var det och priset blev högt. Både min farfar och hans bror stupade i vinterkriget. Min farmor var "rysshatare", av förklariga skäl, ända till sin död. Bara att buga sig i vördnad för männen som stod upp då landet kallade. Eläköön Törnin jääkerit! ...och alla andra som var med.varjag skrev:Mannerheims memoarer ar obligatorisk och fangslande lasning. http://www.svenska frivilliga har ett utmarkt debattforum, bl.a. om Vinterkriget. Och sist - men absolut inte MINST - laat dig inte förföras av mera sentida tankegaangar om hur Finland kunde ha undvikit vinterkriget genom att tillmötesgaa en 'filantropisk Stalins moderata territoriekrav'. Utan bekanta dig ordentligt med omfattningen av de ryska kraven. Som hade prisgett Finlands forsvarslinjer paa Karelska Näset och gjort det till en lätt match for de ytterligare ryska krav som forvantades komma. Baltstaternas öden är illuminerande, nar Stalins pokerspelarögon vandes mot dem. Av de fyra länderna - var Finland det enda som beholl sin sjalvstandighet! Aven om priset var skyhogt. Vinterkriget tog nastan 25 000 finska soldaters liv eller nastan 235 stupade PER DAG! Det - var en aaderlaatning som speglar den finska haardheten - nar haart satts mot haart. En aaderlaatning som faa andra kampande smaa nationer naagonsin stalldes infor. Men som också erkandes av Stalin sjalv - nar han mot slutet a VK 2 yttrade till en amerikansk ambassadör; 'att finnarna är ett styvt och halsstarrigt folk - och det är kanske bäst att lämna dom därhän...'Wolfblitzer skrev:Jag kanske fortsätter att srkiva om fortsättningskriget om det går för snabbt att göra arbetet. Som sagt, jag vill ha BOKTIPS. Lättare att göra ett arbete på.
Warchief - din farmor och min - var helt överens! Om priset som Finland betalade var värt resultatet - får historikerna tvista om. Jag och många av min generation, tvekar inte med svaret. Men bugar oss i vördnad för Finlands offer som indirekt också gjordes för Sverige, ehuru få svenskar idag tycks inse den faktorn. Jag erinrar mig de sista orden i Gustaf Mannerheims generalorder till Finlands Ärorika Armé i Mars 1940;
Finland har, intill sista penningen, betalat den skuld vartill det stått till Västerlandet
Finland har, intill sista penningen, betalat den skuld vartill det stått till Västerlandet
Jag har på annan (men felaktig!) tråd efterlyst de svenska krigsmaterielleveranserna till Finland under vinterkriget. Vad jag läst hade de t.ex. inte en enda pansarvärnskanon när kriget började och fick i avvaktan Bofors 37 mm pv-kanon, bekämpa stridsvagnarna med buntladdningar och brännflaskor. Är detta riktigt?
Vad och hur mycket svensk krigsmateriel levererades alltså till Finland?
Det har sagts att de stora leveranserna till Finland bidrog till Sveriges nästan totala värnlöshet vid det tyska angreppet mot Danmark och Norge den 9 april 1940. Är detta riktigt?
Vad och hur mycket svensk krigsmateriel levererades alltså till Finland?
Det har sagts att de stora leveranserna till Finland bidrog till Sveriges nästan totala värnlöshet vid det tyska angreppet mot Danmark och Norge den 9 april 1940. Är detta riktigt?
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Finska armen hade 98st Bofors 37mm pv-kan. när kriget började och 14st föråldrade 37mm infanterikanoner som också användes som pv-pjäser.Stilleben skrev:Jag har på annan (men felaktig!) tråd efterlyst de svenska krigsmaterielleveranserna till Finland under vinterkriget. Vad jag läst hade de t.ex. inte en enda pansarvärnskanon när kriget började och fick i avvaktan Bofors 37 mm pv-kanon, bekämpa stridsvagnarna med buntladdningar och brännflaskor. Är detta riktigt?
Från tankhistory.com:Stilleben skrev: Vad och hur mycket svensk krigsmateriel levererades alltså till Finland?
January 1940 8 - 75mm field cannon
February1940 48 - 75mm field cannon and 27,000 rounds
during the war... 12 - 150mm howitzers and 4000 rounds
4 - 210mm howitzers and 400 rounds
9 - 75mm anti-aircraft cannon
76 - 40mm anti-aircraft cannon and 144,000 rounds
18 - 37mm anti-panzer cannon, 45,000 rounds
100 machine guns
77,000 rifles and 17,000,000 bullets
Enligt Finland i krig del 1
Levererades följande vapen direkt ur svenska armens förråd i december 1939:
18st 40mm lv-akan
18st 37mm pv-kan
4st 105mm haub.
12st 150mm haub.
5st 105mm kan.
I februari så började man leverera följande vapen från sverige:
4st 210mm haub.
8st 105mm kan.
48st 75mm kan.
25 000 gevär m/96
28st 40mm lv-akan
Till detta komemr vapen som Finland köpte, dessa hämtades delvis från leveranser som skulle gå till svenska armen.
Frivillig kåren hade med sig
17st 37mm pv-kan
8st 40mm lv-kan
12st 75mm kan.
40st kulsprutor
204st kulsprutegevär
allt från svensk armens förråd även om de köptes loss med insamlade pengar.
Finalnd hjälpte Sverige under 1940 genom att sända tillbaka en betydand del av de vapen som man fått "låna" från Sverige
Läs igenom
http://ankkurinvarsi.com/jaeger/LIBRARY_MAINPAGE.shtml
och
http://www.winterwar.com
för mer detaljer
Att sverige var värnlöst 1940 berodde då som nu på Socialdemokraterns ansvarslösa, inkompetenta och snudd på landsförrädiska försvarspolitik.Stilleben skrev: Det har sagts att de stora leveranserna till Finland bidrog till Sveriges nästan totala värnlöshet vid det tyska angreppet mot Danmark och Norge den 9 april 1940. Är detta riktigt?
Även om Sverige haft kvar de vapen som levererades till Finland så hade vi inte haft en chans att hejda ett tysk anfall. Leveranserna till finland gjorde ändrade bara graden av hjälplöshet från " nästan helst säkert chanslösa" till "garanterat chanslösa"
Värt att notera är att armens 21 infanteri regmenten 1939 bara hade 84st 37mm pv-kan och av dem skickades 35st till finland på olika sätt.
Naturligtvis var det värt priset, ryssen måste ju stoppas till varje pris. Vi hade ju även i Finland fört ett blodigt inbördeskrig 20 år före vinterkriget bröt ut. Även då kämpades det mot den "röda faran". Kampen stod mellan de "röda" och de "vita". Ryssen gav mycket hjälp åt de röda styrkorna emedan de vita fick hjälp från Tyskland. Mannerheim ledde de vitas styrkor. Offren blev räknade i tusental på båda sidorna. Störst förluster led de röda eftersom man förlorade kriget. Även i detta krig kämpade svenska styrkor på de vitas sida, så vi i Finland har en hel del att tacka svenskarna för. Sedan kan man ju disskutera om inte Sverige hade kunnat deltagit i tex vinterkriget mer aktivt. Att det inte talas ryska i Finland idag är egentligen smått otroligt, först klarade vi oss genom inbördeskriget 1918 och sedan vinterkriget och fortsättningskriget. Ok, visst fick vi stryk i ww2 men lyckades ändå undgå en rysk invasion, antagligen för att herr Stalin inte tyckte att det riktigt var värt besväret med dessa envisa finnar. En enorm uppoffring har det som sagt varit för det finska folket att tampas med "hammaren och skäran" genom historien men man kan ju inte annat en tacka de som ställde upp. Naturligtvis är det lätt för oss idag att säga att allt var värt priset, en annan sak är det vad de som förlorat sina fäder, bröder och män säger. Nå, även de tycker förstås att Finland bör vara självständigt men "priset" blev för dem ofantligt högt.varjag skrev:Warchief - din farmor och min - var helt överens! Om priset som Finland betalade var värt resultatet - får historikerna tvista om. Jag och många av min generation, tvekar inte med svaret. Men bugar oss i vördnad för Finlands offer som indirekt också gjordes för Sverige, ehuru få svenskar idag tycks inse den faktorn. Jag erinrar mig de sista orden i Gustaf Mannerheims generalorder till Finlands Ärorika Armé i Mars 1940;
Finland har, intill sista penningen, betalat den skuld vartill det stått till Västerlandet
Hur rått det ändå låter så medförde väl Vinterkriget / Fortsättningskriget indirekt en god sak för den Finska nationen. När man fick en gemensam fiende kom man över motsättningarna från Inbördeskriget betydligt snabbare än vad som annars hade skett. Den Finska hären kom ju att bestå av soldater från båda sidorna. Det finns ju exempel i historien där det tagit generationer att komma över en så bitter konflikt som Inbördeskriget.Warchief skrev: Naturligtvis är det lätt för oss idag att säga att allt var värt priset, en annan sak är det vad de som förlorat sina fäder, bröder och män säger. Nå, även de tycker förstås att Finland bör vara självständigt men "priset" blev för dem ofantligt högt.
Det var ju inte bara själva Inbördeskriget som skapade stora sår. Det begicks väl också en hel del övergrepp från båda sidor under krigets lopp och efter kriget behandlade man ju inte de besegrade röda med silkesvantar direkt. Efter vad jag förstått så spädde man snarare på den bitterhet som själva kriget redan hade skapat. Eller har jag tolkat stämningarna i mellankrigstiden helt fel ?????
Under Vinterkriget, 1939 nov - 13 mars -40, hade Finland 9 divisioner. Röda Armén 28 divisioner, ca: 450 000 - 500 000 män mot finnarnas ca: 120 000 stridande. Ryssarna förfogade över 2000 pansarvagnar, 1000 flygmaskiner. Finska trupper saknade det mesta. 26 000 finnar stupade under de 100 dagar Vinterkriget pågick och bortåt 60 000 sårades. Ryssarnas förluster lär ha varit 80 000 stupade och tre gånger så många sårade. Sovjets historia beskriver dessa operationer som mindre skärsmytslngar vid norra gränsen. Nu har dock historien börjats att skriva om.
Under Fortsättningskriget -41 - 44 hade fiska armén vuxit till 16 divisioner ca: 500.000 män. Sammanlagt fanns bortåt 700 000 män och kvinnor i krigstjänst under de åren. Detta lär vara rekord då Finlands befolkning låg på 3.5 miljoner vid tiden. Värnpliktsålder var från 17 år. Under inledningen av FK förde finnarna anfallskrik och återtog Karelen mellan 15 juli-28 augusti därefter gick man in i den så kallade Öst Karelen på Aunus Näset, norr om Ladoga och slog sig fram till floden Svir och över den, där man skapade ett brohuvud. Denna period handlar (1941-44) boken "Okända soldat" om.
Under storanfallet på Karelska Näset -44 hade ryssarna 21 divisioner bara där, 300 000 män i första anfallsvågen, tillsammans med 2500 flygplan, Som reserv hade de 21.AK. 1500 pansar, 7750 kanoner över 75mm och 900 Stalinorglar. Norr om Viborg i Ihantala utkämpades nordens genom tidernas största slag där 50 000 finnar och 160 000 ryssar deltog och där Finska Armén slutgiltigt stoppade fiendens framfart mot det inre av Finland. Slaget går under benämningen "Undret i Ihantala".
Den 21 -44 juni började storanfallet vid AunusNäset, norr om Ladoga vid Svir. de ryska trupperna där var följande: 7.A med 150 000 män mot finnarnas ca: 40 000 av vilka stora delar hade flyttats till striderna på Karelska Näset under juni månad. Dessutom använde ryssarna 350 pansar 1600 kanoner och stort antal Stalinorglar samt 600 flygpl. och under första anfallsdagen ytterligare 100 bombblan som fälde 62.000 bomber in i de finska linjerna. Så det var lite mer än så.
De finska förlusterna under de båda krigen närmade sig 71.000 män och ca: 140 000 sårade. Ryssarnas 280.000 stupade och 450 000 sårade enligt vissa siffror.
Hälsar Mato
Under Fortsättningskriget -41 - 44 hade fiska armén vuxit till 16 divisioner ca: 500.000 män. Sammanlagt fanns bortåt 700 000 män och kvinnor i krigstjänst under de åren. Detta lär vara rekord då Finlands befolkning låg på 3.5 miljoner vid tiden. Värnpliktsålder var från 17 år. Under inledningen av FK förde finnarna anfallskrik och återtog Karelen mellan 15 juli-28 augusti därefter gick man in i den så kallade Öst Karelen på Aunus Näset, norr om Ladoga och slog sig fram till floden Svir och över den, där man skapade ett brohuvud. Denna period handlar (1941-44) boken "Okända soldat" om.
Under storanfallet på Karelska Näset -44 hade ryssarna 21 divisioner bara där, 300 000 män i första anfallsvågen, tillsammans med 2500 flygplan, Som reserv hade de 21.AK. 1500 pansar, 7750 kanoner över 75mm och 900 Stalinorglar. Norr om Viborg i Ihantala utkämpades nordens genom tidernas största slag där 50 000 finnar och 160 000 ryssar deltog och där Finska Armén slutgiltigt stoppade fiendens framfart mot det inre av Finland. Slaget går under benämningen "Undret i Ihantala".
Den 21 -44 juni började storanfallet vid AunusNäset, norr om Ladoga vid Svir. de ryska trupperna där var följande: 7.A med 150 000 män mot finnarnas ca: 40 000 av vilka stora delar hade flyttats till striderna på Karelska Näset under juni månad. Dessutom använde ryssarna 350 pansar 1600 kanoner och stort antal Stalinorglar samt 600 flygpl. och under första anfallsdagen ytterligare 100 bombblan som fälde 62.000 bomber in i de finska linjerna. Så det var lite mer än så.
De finska förlusterna under de båda krigen närmade sig 71.000 män och ca: 140 000 sårade. Ryssarnas 280.000 stupade och 450 000 sårade enligt vissa siffror.
Hälsar Mato
Blanda inte in dagens politik med dåtidens. Att socialdemokraterna är landsförrädare är ett ytterst färgat inlägg i debatten, håll dig på en mer objektiv nivå tackKapten_Gars skrev:Att sverige var värnlöst 1940 berodde då som nu på Socialdemokraterns ansvarslösa, inkompetenta och snudd på landsförrädiska försvarspolitik.
Socialdemokraternas mellankrigstida försvarspolitik har - på goda grunder - kritiserats för att vara både naiv och orealistisk, men man bör se detta i förhållande till att partiet ville lindra nöd, och hjälpa de fattiga, inte till att man struntade i försvaret p.g.a. att man skulle ha varit landsförrädare. Dessutom är anklagelsen om "snudd på landsförrädisk" absurd, med tanke på att socialdemokrater gjorde allmän värnplikt och deltog i rikets försvar, precis som folk med andra partisympatier. Min egen farfar var sosse, han var inkallad, och han gjorde sin plikt. Visst hatade han det militära, men det var hans åsikt, och den hade han full rätt till. Detta gjorde honom inte till rysk spion.
Länkar för jag vet inte hur månnte gången till http://www.winterwar.com
http://www.winterwar.com/War%27sEnd/casualti.htm
Där torde man väl hitta information om sårade och döda.
http://www.winterwar.com/War%27sEnd/casualti.htm
Där torde man väl hitta information om sårade och döda.
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Och utvecklar man det hela så nedrustade de flesta länder under mellankrigstiden.Löwe skrev:Blanda inte in dagens politik med dåtidens. Att socialdemokraterna är landsförrädare är ett ytterst färgat inlägg i debatten, håll dig på en mer objektiv nivå tackKapten_Gars skrev:Att sverige var värnlöst 1940 berodde då som nu på Socialdemokraterns ansvarslösa, inkompetenta och snudd på landsförrädiska försvarspolitik.(så slipper vi råka ut för att moderatorerna låser tråden för att... ja - politik)!
Socialdemokraternas mellankrigstida försvarspolitik har - på goda grunder - kritiserats för att vara både naiv och orealistisk, men man bör se detta i förhållande till att partiet ville lindra nöd, och hjälpa de fattiga, inte till att man struntade i försvaret p.g.a. att man skulle ha varit landsförrädare. Dessutom är anklagelsen om "snudd på landsförrädisk" absurd, med tanke på att socialdemokrater gjorde allmän värnplikt och deltog i rikets försvar, precis som folk med andra partisympatier. Min egen farfar var sosse, han var inkallad, och han gjorde sin plikt. Visst hatade han det militära, men det var hans åsikt, och den hade han full rätt till. Detta gjorde honom inte till rysk spion.
/Martin
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
De andra östländerna var obeväpande, lagda i ruiner och redan fulla av sovjetiska trupper. Finland var inte i närhet av så skadat av kriget, trots begränsningarna på flygvapen och flotta rätt väl beväpnat och hade bevisat att de kunde hejda även fullskaliga sovjetiska offensiver 1944.Ja77 skrev:En sak jag inte förstår varför slukade inte Sovjet Finland efter kriget?
De satte in lydregeringar i de andra "öst" länderna, varför inte i Finland? tror inte att Stalin hadde någon moral och brytt sig om problemet med Finska vinterkriget i repris, varför blev Finland undantaget?
Några stora mängder sovjt trupper fanns inte heller i landet. En av de få saker som Stalin respekterade var styrka och hårdhet och det hade finnar visat sig ha i mängd.
"Nobody respects a country with a poor army, but everybody respects a country with a good army. I raise my toast to the Finnish Army."
J. Stalin
1948
Dessutom som innebar ett nytt krig med finland en risk för en konflikt med sverige och i förlängningen med västmakterna.
/Daniel
Kapten Gars, när ryssarna väl satte lite tryck mot finnarna så föll även dom. Röda armén 1944 var mil ifrån Röda armén 1940. Hade Stalin velat hade han kunnat tagit Finland om han velat, grejen var att Sovjet inte fått Finland under Malta konferensen, det var en politisk och moralisk omöjlighet för Väststaterna att låta det demokratiska Finland möta samma öde som Estland. Som vi vet var inte Stalin någon gambler, han tänkte inte riskera en konflikt med Väst genom en ockupation av Finland. Plus att han, som framgick i ditt citat, respekterade finländarna för deras tapperhet och styrka.
Petter.
Ingen hävdar väl att Finland kunnat stå emot hela Röda armén, däremot bedömde väl Stalin det helt enkelt som ett alltför kostsamt projekt. Som någon annan också sagt så visades ju sommaren 1944 vid t.ex. tali-Ihantala att det inte var bara att köra på för Ryssarna fast man satte in mycket "tunga" och stora förband.
Ingen hävdar väl att Finland kunnat stå emot hela Röda armén, däremot bedömde väl Stalin det helt enkelt som ett alltför kostsamt projekt. Som någon annan också sagt så visades ju sommaren 1944 vid t.ex. tali-Ihantala att det inte var bara att köra på för Ryssarna fast man satte in mycket "tunga" och stora förband.