stanislav skrev:Vilka Påvar har ingripit i världspolitiken? Exempel?
Oj, det kan bli en diger lista, så jag tar några mer betydande exempel.
Det kan väl sägas börja med att påve
Stefan II sluter en allians med frankerriket 754, då
Kyrkostaten grundas (genom den Pippinska donationen). Då blir påven en världslig härskare med territorium, och påvens politiska inflytande växer i och med att frankerkungen smörjs av denne påve (som sedan ger påvarna möjligheten att hävda sin rätt att utnämna kungar). Ta sen striden mellan tyske kungen
Henrik IV och
Gregorius VII, där Henrik bannlyses två gånger och en gång kryper till korset i klostret i Canossa vintern 1077 (varefter han kämpar sig tillbaka till makten och avsätter påven). Sen har vi förståss
Urban II som uppviglade till Korståg 1095. Och
Innocentius III 1198-1216, som hävdade rätten återigen att utse alla världsliga härskare - Portugal, England och Sicilien var påvliga vasallstater under hans tid. 1527 plundras Rom ("
Sacco di Roma") efter att påve
Clemens VII allierat sig med Frankrike och andra stater ("
Den heliga ligan") mot
Karl V ( kejsare av Tyska riket och kung av Spanien). Sen försvinner påvarnas världsliga makt sakta medan kungamakten och centralstaten växer...
Och vi har ju förbuden mot att använda armborst på 1300-talet...
Allt det här var för länge sedan, men jag tycker det illustrerar att påvedömet endast på medeltiden hade något att säga till om, och då fick de oftast slåss om det. I senare tiders realpolitik har inte påven så mycket inflytande. Påvens fördömande hindrar inga oförätter. Möjligen skapar det problem i folks vardag (men det är en politisk debatt som vi kan lämna därhän

)