marschera

Diskussioner kring svenska förband, krigsförband, numera nedlagda liksom de fortfarande aktiva, krigsplanläggning samt anläggningar under perioden från försvarsbeslutet 1925 till idag. Värd: MD650
Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13684
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: marschera

Inlägg av Markus Holst » 15 mars 2022, 08:35

Högvakten vid slottet är väl också ett elegant sätt att ha trupp i samma kvarter som riksdagshuset, som kuppskydd.

South End Court
Medlem
Inlägg: 73
Blev medlem: 4 april 2022, 04:22
Ort: Canada

Re: marschera

Inlägg av South End Court » 14 april 2022, 04:09

Jag minns en föreläsare jag hade på 80-talet som pratade om ordet sekund och att det kanske härstammade
från det andra steget, secundus … gradus? Eller i alla fall hade med det att göra. The second step, Il secondo passo…

Romarna använde marschen som ett mått och en stegcykel, vänster fot – vänster fot, tar en sekund.
Jag testade detta och det stämde nästan exakt på mig har jag för mig, gående i rask takt. Skall testa detta igen.

von Adler skrev:
17 januari 2022, 08:37
Det finns två marschera. Dels att gå med lånag steg effektivt för att ta sig fram snabbt men utan att använda alltför mycket energi. Detta gör militärer hela tiden.

Sen finns det att maschera i takt, där man ska sätta ner samma fot samtidigt som alla andra man marscherar med. Detta var mycket relevant och noga på den tiden man slogs i formationer som måste hållas ihop för att vara effektiva. Idag är det bara relevant för parader eller eventuella traditioner som Der Löwe påpekar.

Historiskt sett har man inte marscherat i takt utanför slagfältet - folk har olika långa ben och olika marschtakt. Det blir mer energikrävande om man ska tvinga alla in i samma takt och det är viktigare att soldaterna orkar med att slå läger, laga mat, fixa latriner o.s.v. när de kommer fram till punkt B.

Komplikationerna att marschera i takt ökar exponentiellt ju fler man är, särskilt om man går flera led sida vid sida. Svenska armén har ju bortom högvakten inga paradmoment längre, då de värnpliktigas tid blivit mer och mer dyrbar - en grekisk vän till mig som gjorde lumpen i Grekland på 90-talet berättade att deras slutparad precis innan muck, som var väldigt stilig, tog en månads heltidsträning för att få rätt. I Sverige har man ansett att det är bättre att lägga den tiden på mer vapenutbildning eller dylikt.

På samma vis som man lägger väldigt lite tid, om någon alls, på närstridsutbilding utanför specialförbanden.
Ja det låter som romarnas marscher, eller alla arméers marscher från den tiden, enligt länk nedan,
sökte på italienska för att hitta något historiskt, mer liknande latin och det min föreläsare sade.

https://antoniolombardi00.altervista.or ... arcia.html


Går man till sång eller takt så går man lättare men man behöver inte sätta i fötterna till takten, det brukar
brytas upp ändå tills man går naturligt, speciellt om man bär på olika saker.

Man kan gå eller springa mer effektivt på långdistans men man skall inte experimentera för mycket med
annorlunda steg och dänga hälen i marken eftersom det bryter det naturliga steget till det sämre och det
blir som att köra bil med handbromsen i. Mer kraft – mer broms. Kan ge knäskador också.

Länge sedan jag höll på med detta men jag har för mig att för långa steg kan ge hastighet men broms samt
mer rullande korta steg mot framfoten till hastighet likaså men är riskabelt för knäna. Knäskador skall man undvika,
speciellt om man är lite äldre då de tenderar att aldrig läka när de väl kommer.

Man skall gå bestämt och stadigt och självsäkert vilket man också för lära sig på riktiga utbildningar i självförsvar,
med andra ord, inte vanlig träning i kampsport, utan allt därtill.

Sedan så kan det väl bra att alla är likadana, för ordningens skull?

Mvh,
South End

adlercreutz
Medlem
Inlägg: 1318
Blev medlem: 9 september 2018, 21:36
Ort: Umeå

Re: marschera

Inlägg av adlercreutz » 14 april 2022, 07:44

"Sekund" kan också komma från "pars minuta secunda" där "pars minuta prima" är minuten. D.v.s. andra resp. första förminskade delen (av en timme).

https://en.wikipedia.org/wiki/Minute

Skriv svar