Disciplinstraff för värnpliktiga under Beredskapen

[HomeGuardSoldier]

Jag undrar vad det fanns för olika disciplinstraff för värnpliktiga under Beredskapen och vad som ansågs vara motiverande för respektive disciplinstraff. Vad krävdes det för bus av en värnpliktig för att han helt skulle kunna avstängas från sin värnplikt?

HGS

[Lasse O]

Strafformerna enligt 1941 års strafflag för Krigsmakten var dödsstraff, straffarbete, fängelse, böter och disciplinstraff.
Disciplinstraffen var arrest utan bevakning, vaktarrest, skärpt arrest och sträng arrest.
Att straffa ut sig från militärtjänstgöring genom disciplinstraff var inte möjligt. Det krävdes större fuffens än så, t ex påföljden fängelse eller straffarbete.
Det påstås numera att man vid disciplinstraff kunde placeras i ett arbetskompani men sannolikt är att man vid säkerhetspolisen ansåg att vederbörande var en politisk säkerhetsrisk. Hursomhelst var inte tjänstgöring vid arbetskompanierna ett disciplinstraff.

[ola]

Strafformerna enligt 1941 års strafflag för Krigsmakten var dödsstraff, straffarbete, fängelse, böter och disciplinstraff.
Disciplinstraffen var arrest utan bevakning, vaktarrest, skärpt arrest och sträng arrest.
Att straffa ut sig från militärtjänstgöring genom disciplinstraff var inte möjligt. Det krävdes större fuffens än så, t ex påföljden fängelse eller straffarbete.
Det påstås numera att man vid disciplinstraff kunde placeras i ett arbetskompani men sannolikt är att man vid säkerhetspolisen ansåg att vederbörande var en politisk säkerhetsrisk. Hursomhelst var inte tjänstgöring vid arbetskompanierna ett disciplinstraff.

Kan tänka mig att själva straffarbetet då hamnade man förmodligen i nedanstående kompani som organiserades
from 1943M års krigsorganisation och detta kompani sattes upp av I17 (Bohusläns regemente)

Kompaniet hade förbandsnr 99. straffkompaniet (finns mer att läsa i beredskapsverket eller i regementets handlingarpå KRA)

[HomeGuardSoldier]

Tack, Lasse, för ett utförligt svar.

Vad var det då för agerande som kunde ge fängelse eller straffarbete på 1940-talet om jag utvidgar frågan något? Grov misshandel? Grov stöld? Ofredande av en kvinna? Fortkörning?

HGS

[Donkeyman]

Det lägsta straffet innebar militär arrest. Alla förläggningar hade en arrestlokal. Där hamnade den som gjorde mindre ting typ komma för sent efter permission, ta bondpermis, bli på fyllan och liknande. Men för grövre ting så fanns en helt annan straffskala.

[Per Andersson]

Om man orkar gräva i arkiven, så borde det gå att få fram tämligen goda uppgifter om vilka straff som faktiskt dömdes ut, och i vilken omfattning så skedde. Det kan nog finnas någon gammal dammig avhandling på ämnet också.

[Lasse O]

Om man orkar gräva i arkiven, så borde det gå att få fram tämligen goda uppgifter om vilka straff som faktiskt dömdes ut, och i vilken omfattning så skedde. Det kan nog finnas någon gammal dammig avhandling på ämnet också.

Inte så dammig faktiskt. Man hittar mycket uppgifter i boken "Sveriges militära beredskap 1939-1945" utgiven av Militärhistoriska avdelningen vid Militärhögskolan 1982.

Av krigsrätten dömda för upplopp, uppror eller olovlig sammankomst var det 1941 femton soldater som krypa in i någon form av förvar eller fick avnjuta straffarbete. Det var en topp just detta år för detta allvarliga brott. Vad var så speciellt med 1941? Efter 1941 var det bara någon enstaka.
År 1943 var rekord för bestraffningarna med 8942 dömda för olika förseelser även om merparten "bara" fick disciplinstraff.

[Lasse O]

Vad var det då för agerande som kunde ge fängelse eller straffarbete på 1940-talet om jag utvidgar frågan något? Grov misshandel? Grov stöld? Ofredande av en kvinna? Fortkörning?
HGS

Vad gäller brott mot civila, stölder, rån, våldtäkt m m så hamnade de oftast hos en civil åklagare.
Brott av krigsmän som handlades av någon av de 79 krigsrätterna och som kunde ge fängelse var rymning, undanhållande, i vissa svårare fall brott mot krigslydnaden och grov stöld m m.
Totalt dömdes 7360 soldater och befäl till fängelse 1939-1945. Jag är osäker på om man här skall räkna in de som dömdes vid civila instanser istället för vid någon krigsrätt.

Ett typexempel på påföljden fängelsestraff var yrkesofficeren Kn J som 1944 rymde från sin tjänst som kommendant för flyktinglägret i Junosuando tillsammans med en vacker finska.
Men kärleken övervinner inte allt. Man måste ha tur också. Olyckligtvis upptäcktes paret på perrongen i Örebro av sekundchefen I 3 som omedelbart kontaktade fältpolisen.
Hur många år i fängelse som kaptenen fick åtnjuta är obekant.

[currahee]

Har fått en historia berättad från en äldre herre som var med under andra världskriget. Om den är sann eller ej vet jag inte.

Detta är alltså mitt under kriget omkring 1943.
Kungliga Svea Artilleriregemente (A1) i Stockholm låg på Valhallavägen. En sen kväll kommer en berusad soldat som skall in till sitt logement. Tror att soldaterna skulle vara inne senast klockan 22.00.
Då han förstår att han kommer för sent till regementet försöker han springa förbi vakten. Vakten skriker varningsord och sedan skjuter, Soldaten dör.
Det blir så klart krigsrätt, vakten frikänns, han gjorde endast det en vakt skulle göra.

/ currahee

[Lasse O]

Låter i alla fall inte otroligt. Om posten upplever att han känner sig hotad (eller ett hot mot det som då hette skyddsföremål) kan han i nödfall använda sitt vapen. Om någon försöker springa förbi en vakt under krigstid, så finns det inte mycket tid att fundera på.
I sådana här fall döms nästan alltid till postens fördel, särskilt om det hände krigsåret 1943.

[Mackan L]

Har fått en historia berättad från en äldre herre som var med under andra världskriget. Om den är sann eller ej vet jag inte.

Detta är alltså mitt under kriget omkring 1943.
Kungliga Svea Artilleriregemente (A1) i Stockholm låg på Valhallavägen. En sen kväll kommer en berusad soldat som skall in till sitt logement. Tror att soldaterna skulle vara inne senast klockan 22.00.
Då han förstår att han kommer för sent till regementet försöker han springa förbi vakten. Vakten skriker varningsord och sedan skjuter, Soldaten dör.
Det blir så klart krigsrätt, vakten frikänns, han gjorde endast det en vakt skulle göra.

/ currahee

Jag sökte runt för att se om jag kunde finna något. Det enda om en skjutning kopplat till Svea Artilleriregemente jag fann var händelsen citerad nedan. Sibyllegatan, där skjutningen ska ha skett leder ut på Valhallavägen så händelse skedde i närheten av regementet (om det nu låg vid Valhallavägen).


20 februari 194
https://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d ... en-------1

Den berusade hade hotat skjuta patrullbefälhavaren. En första rapport om skottlossningen på Sibyllegatan, då värnpliktige konstapeln vid Svea artilleriregemente Emil Evert Karlsson från Finspång blev skjuten till döds, förelåg nyligen. Karlsson hade farit ut i otidigheter mot patrullen, då denna skulle ta hand om honom, och under svordomar uppmanat patrullmanskapet att skjuta. Han hade försökt ta karbinen från patrullbefälhavaren, men detta hade dock icke lyckats. Han hade hotat skjuta patrullbefälhavaren så snart han blivit fri. Patrullbefälhavaren, volontär Stig Gösta Grankvist, hade själv deltagit i skottlossningen, men det dödande skottet hade avlossats av volontär John Allan Nilsson, som ingick som manskap i patrullen. Volontär Nilsson förklarar att han riktade skottet mot Karlssons lår. Volontär Grankvist uppger att under skjutningen inga andra personer befunno sig framför dem på gatan. Konstapel Karlsson var född i Risinge, Östergötland, och ogift.

[currahee]

Mycket intressant - då ser det ut som om det stämde, i stort, med historien som jag fick höra. Ska kolla om det går att få fram dokumenten från rättegången från Krigsarkivet.

/ currahee

[CHJIMS]

Det lägsta straffet innebar militär arrest. Alla förläggningar hade en arrestlokal. Där hamnade den som gjorde mindre ting typ komma för sent efter permission, ta bondpermis, bli på fyllan och liknande. Men för grövre ting så fanns en helt annan straffskala.

Fanns väl snarare permissionsförbud för sådant?

[Grönis]

Det lägsta straffet innebar militär arrest. Alla förläggningar hade en arrestlokal. Där hamnade den som gjorde mindre ting typ komma för sent efter permission, ta bondpermis, bli på fyllan och liknande. Men för grövre ting så fanns en helt annan straffskala.

Hur frekvent användes arrestlokalen senare? De var väl indragen helgpermission osv. som blev straffet för de förseelser du räknar upp from 60-talet och framåt eller?

[MD650]

Arrest och dess utnyttjande fanns åtminstone kvar en bra på in på 80-talet.