Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Kan rekommendera boken "Fredsknektarna - FN-svenskarna i Kongo 1960-64" av Claes JB Löfgren. Den ger en ganska osminkad bild av hur insatsen sköttes och väjer inte för mindre smickrande detaljer. Ändå är författaren i mina ögon tämligen objektiv och tvekar inte att visa sympati och förståelse för de svenska befäl och soldater som under svåra förhållanden tvingades lösa ett uppdrag i ett land statt i upplösning.
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Lasse Odrup skrev:Kan rekommendera boken "Fredsknektarna - FN-svenskarna i Kongo 1960-64" av Claes JB Löfgren. Den ger en ganska osminkad bild av hur insatsen sköttes och väjer inte för mindre smickrande detaljer. Ändå är författaren i mina ögon tämligen objektiv och tvekar inte att visa sympati och förståelse för de svenska befäl och soldater som under svåra förhållanden tvingades lösa ett uppdrag i ett land statt i upplösning.
glöm nu inte Frosts bok (lite tråkig i utförande men intressant att läsa) eller Waerns ypperliga bok om Kongo
Mvh Ola
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Tack för boktipsen! Jag har just läst "FN-soldat i Kongo-svenskar i strid 1961-62" av Kamstedt. Är det stort "överlapp" med era rekommendationer jämfört med denna?
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Väckte upp en gammal tråd men ksp 58 är värd detmrsund skrev:Lasse Odrup skrev:Kan tilläggas att plutonen ser nästan likadan ut som vid IB 59, IB 66 och IB 77 med den skillnaden att IB 77 föreskrev att ksp inte skulle medföras i en anfallsrörelse utan skulle göra större nytta där ingen strid väntades, d v s på fordonsavlämningsplatsen.
Således ströks kspgrp och en tredje skgrp infördes.
Oj hur tänkte man där, för en lekman så hade man velat ha med ksp ut i strid, det hade vi under min utb?
Visst började man så småningom på 80-talet föra med maskingevären vid anfallsrörelsen men oftast då med remmen runt halsen. Vid ett hastigt eldöppnande måste skytten då först gå ner på knä, dra remmen över huvudet, lägga sig ner och sedan hitta en eldställning.
Redan tyskarna på 30-talet insåg att enmans ksp under framryckning bärs i handtaget så att vapnet och skytten direkt hamnar i samma position om man måste ge eld.
Den här ovanan med ksp 58 märkte jag under många år då jag var lärare vid militära skolor. De flesta hade utbildats med vapnet under grundutbildningen men nästan alla trodde att remmen runt halsen var lämpligast under anfall/framryckning, ingen visste att man borde olja vapnet vid ihållande eldgivning och få visste hur många skott som borde avlossas vid en eldskur.
Sverige var länge ett U-land då det gällde kulsprutor. Undrar varför? Man hade ju erfarenheterna från Kongo att bygga på.
- Bilagor
-
- Rätt handhavande.JPG (45.94 KiB) Visad 891 gånger
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
1) Kanske beroende på regemente men nog följde kulsprutorna plutonen efter man lämnat fordonen
2) Stor svaghet att det inte fanns om inte en kulsprutegrupp åtminstone speciellt utvalda skyttar. Nu var det ett 'vandrarunt' vapen som ingen riktigt tog hand om. Jag har sett kulsprutor igenisade på postställen...
3) Bekräftar bristen på kunskap om olja. T.o.m. de flesta officerarna visste inte vad oljeflaskan var till för
4) Rätt handhavande? Jag underkänner hantering av band
5) U-land. Ja. Hur är det idag?
MVH
Hans
2) Stor svaghet att det inte fanns om inte en kulsprutegrupp åtminstone speciellt utvalda skyttar. Nu var det ett 'vandrarunt' vapen som ingen riktigt tog hand om. Jag har sett kulsprutor igenisade på postställen...
3) Bekräftar bristen på kunskap om olja. T.o.m. de flesta officerarna visste inte vad oljeflaskan var till för
4) Rätt handhavande? Jag underkänner hantering av band
5) U-land. Ja. Hur är det idag?
MVH
Hans
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Men enligt CA kravkatalog 1976 för IB 77 skulle ksp 58 lämnas på fordonsavlämningplatsen (FAP) då plutonen ingick i det kompani som skulle anfalla. Reglementet föreskrev att ksp skulle monteras på fordonslvstativen och bemannas av fordonsförarna som någon sorts bakre lvskydd
Åter citerar jag den general, vars namn jag glömt, att i och med införandet av ak 4 har skytteplutonen vid rörlig strid större eldkraft och större rörlighet än då den var utrustad med kulsprutor och kulsprutepistoler.
Åter citerar jag den general, vars namn jag glömt, att i och med införandet av ak 4 har skytteplutonen vid rörlig strid större eldkraft och större rörlighet än då den var utrustad med kulsprutor och kulsprutepistoler.
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Under min vpl som nsky så hade vi två ksp per grupp, mitt stridspar som var fältare hade hand om den och vid planerad strid bar jag en låda med extra ammo till honom, mitt intryck är att vi blev bra drillade på kspn, alla fick utb på den i plutonen och 8 ksp på en pluton ger stor ihållande eldkraft, bra mix med våra ak5, m203 och pskott samt minor. Kommer inte ihåg det där med oljan som ni nämner, byta pipa fick man göra ibland dock
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Två ksp per grupp m m låter som en lyxorganisationmrsund skrev:Under min vpl som nsky så hade vi två ksp per grupp, mitt stridspar som var fältare hade hand om den och vid planerad strid bar jag en låda med extra ammo till honom, mitt intryck är att vi blev bra drillade på kspn, alla fick utb på den i plutonen och 8 ksp på en pluton ger stor ihållande eldkraft, bra mix med våra ak5, m203 och pskott samt minor. Kommer inte ihåg det där med oljan som ni nämner, byta pipa fick man göra ibland dock
Oljan sprutades vid elduppehåll in i hålen på cylindern så att den spreds när pistongen rörde sig. Jag fick lära mig detta först efter tio års tjänstgöring och det gjorde en stor skillnad, inte minst senare vid vapenvården
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Nä, kan inte minnas oljan alls, däremot fick jag springa och leta efter kulbaneolja en gång.
Lite lyx var det, tungt att bära men i ett skarpt läge hade man nog inte klagat.
Lite lyx var det, tungt att bära men i ett skarpt läge hade man nog inte klagat.
Re: Plutonsorganisation i Kongo 1960-62?
Snubblade över denna bild, men osäker vilken modell, RA 105?Lasse O skrev: ↑3 januari 2017, 19:43Tack Ola.
När vi ändå talar om vapen så lär det ha funnits ett visst missnöje hos bataljonerna över att de eldhandvapen soldaterna övat med i Sverige inte följde med den enskilde soldaten utan man tilldelades andra när man väl kommit ner till Kongo och de "andra" vapnen var förstås den föregående kontingentens.
Ur logistiksynpunkt var det säkert rätt och så länge som insatsen var fredsbevarande också klokt men om man råkar i strid är det nog psykologiskt viktigt att man i god tid skjutit in och flera gånger övat med sitt eget vapen.
Någon som vet om plutonsradion var ra 130 eller något annat?