Värnkanoner vid flygbaser

[Viktor Lima]

När stridsvagn m/41 och m/40 utgick ur krigsorganisationen i slutet av 1950-talet återanvändes deras torn som värnpjäser vid främst flygvapnets krigsbaser och civila flygplatser. Pjäserna placerades runt bana H för försvar av denna mot främst kuppföretag/landning modell Fornebu 1940/Maleme 1941. Det lokala hemvärnet utbildades för att initialt bemanna pjäserna som sedan skulle handhas av ett lokalrekyterat värnkompani/pluton som var ett överföringsförband bestående av äldre värnpliktiga (+ 35 år) från företrädesvis det lokala bygderegementet. Förbanden/pjäserna avvecklades i slutet av 90-talet och var tänka att ersättas med 8 cm granatkastare, men detta blev aldrig verklighet i praktiken genom försvarsbeslutet år 2000 då försvarsmakten gick in i den ”strategiska timeouten”.

Totalt fanns 220 stridsvagn M/41 och 180 stridsvagn M/40, således potentiellt 400 torn. Vart var då dessa utplacerade i vårt avlånga land? En googling samt snabb genomgång av bokhyllans referenslitteratur gav följande:
Bunge 3 x 37 mm strvkantorn m/41 (713 värnkompaniet)
Visby 8 x 37 mm strvkantorn m/41 (706 värnkompaniet)
Sjöbo 6 x 37 mm strvkantorn m/?
Knislinge 4 x 37 mm strvkantorn m/?
Everöd 5 x 37 mm strvkantorn m/?
Kosta 5 x 37 mm strvkantorn m/?
Tullinge 5 x 37 mm strvkantorn m/?

Kan expertisen på Skalman hjälpa till att fylla på listan?

/VL

[ola]

Vet att Säve hade några värnkanoner , men kan tyvärr inte på heder och samvete säga att dessa var av m/40 eller m/41


Mvh Ola

[Sarvi]

Enligt numera bortgångne Stellan Bojerud var det på Tullinge blandat 40 och 41: viewtopic.php?f=54&t=29514

[Grönis]

Nyköping/Skavsta? Min far är kapten i reserven med bakgrund i pansartrupperna. En av de sista övningarna han var inne på var han chef för ett kompani med krigsuppgift Skavsta. De hade då grk och detta var i början av 90-talet (typ 90/91 eller kanske tom. 89) Kan detta ha varit ett värnkompani man faktiskt hann ombeväpna? Eller hade "vanliga" värnkompanier grk plutoner? Jag är säker på att han vid något tillfälle varit placerad som Värnkompanichef och tror också detta varit i Nyköpingstrakten. Han har några roliga anekdoter just från den här tiden.

[Bjernevik]

Det låter lite väl tidigt. Ombeväpningen från vkan till grk stod det om i FV-nytt/Arménytt på 90-talet och det var då en tänkt utveckling. Däremot så ska vissa värnkompanier ha haft grk.

[MD650]

Det kan varit så grk tillhörde en cykelskytte-/lokalförsvarsskyttebataljon där värnförbanden/n var underställda.
Har aldrig hört eller sett i Armèhandbok 1 Lokalförsvarsförband att värnförband hade eget grk.
Iofs så kan det ju varit en tillfällig indelning där grk blev underställt värnförbandet(n).

[Viktor Lima]

I princip alla flygvapnets huvudbaser, många sidobaser och flera civila flygplatser (bland annat Arlanda) hade värnpjäser. Antalet verkar varierat mellan 8 och 3 stycken och bemanningen var antingen värnkompani eller värnpluton. Pjäserna var placerade mycket nära banan (några fåtal meter) och ofta med en pjäs i vardera ändan av banan samt i vissa fall två pjäser bredvid varandra i ”samma värn” i mitten av banan (Så var det exempelvis på Jokkmokk). Strvkantorn m/41 känns igen genom att det har stora nitar över tornet vilket saknas på m/40. Eftersom samma ammunition användes kunde man blanda dessa friskt. Några torn monterades på en slags kärra och användes som övningspjäs vid repövningar för värnkompanierna som då kunde genomföra skarpskjutningar på lämpliga skjutfält.

Värnpjäserna planerades att ersättas med granatkastare från början av 90-talet. Dessa skulle bemannas av äldre värnpliktiga från armén som var utbildade på pjästypen under GU. Eftersom repövningar avskaffades på 90-talet hann nog ingen tjänstgöra i denna funktion, men befälsutbildning genomfördes och jag kan tänka mig att man hann ställa några GRK i mobbförråden vid baserna innan konceptet avvecklades. Jag har några gamla stenciler i baskunskap från 90-talet där man för en ”typbasbataljon” pratar om två GRK-troppar vid huvudbasen.

Antalet värnkanoner per bas säger en del om hur prioriterad den var avseende markförsvar. Ingen överraskning att tex. Visbybasen var välförsvarad med tanke på dess utsatta läge.

/VL

[Jonas Gunnarsson]

Flygfältet i Hagshult har kvar ett par värnkanoner, de lär dock vara tämligen rostiga vid det här laget. Jag har inte haft möjlighet att ta några bilder de gånger jag varit där med mitt HV-kompani, men någon gång skall väl det lyckas!

[Bjernevik]

Det kan varit så grk tillhörde en cykelskytte-/lokalförsvarsskyttebataljon där värnförbanden/n var underställda.
Har aldrig hört eller sett i Armèhandbok 1 Lokalförsvarsförband att värnförband hade eget grk.
Iofs så kan det ju varit en tillfällig indelning där grk blev underställt värnförbandet(n).

Enligt Den stora armén (FOKK 44) sid 176 så listar AH 1 1966 följande grupper som värnkompanier kunde byggas upp av:
- vkangrp (med antingen 37 mm strvkan m/38 i torn, 57 mm pvkan m/43, 7,5 cm strvkan m/41 i torn, 7,5 cm kan m/02 eller 7,5 cm lvkan m/30)
- 8 cm grkgrp
- grggrp
- kspgrp (med ksp m/36 eller m/42)

Hur vanliga grkgrupperna var står det ingenting om och det är väl möjligt att de senare utgått från värnkompanierna.

[Bjernevik]

Flygfältet i Hagshult har kvar ett par värnkanoner, de lär dock vara tämligen rostiga vid det här laget. Jag har inte haft möjlighet att ta några bilder de gånger jag varit där med mitt HV-kompani, men någon gång skall väl det lyckas!

Den som finns kvar på Hagshult är flyttad till sin nuvarande position. Värnen för dessa är dock kvar, vill minnas att det är tre längs huvudbanan.

[MD650]

Enligt Den stora armén (FOKK 44) sid 176 så listar AH 1 1966 följande grupper som värnkompanier kunde byggas upp av:
- vkangrp (med antingen 37 mm strvkan m/38 i torn, 57 mm pvkan m/43, 7,5 cm strvkan m/41 i torn, 7,5 cm kan m/02 eller 7,5 cm lvkan m/30)
- 8 cm grkgrp
- grggrp
- kspgrp (med ksp m/36 eller m/42)

Hur vanliga grkgrupperna var står det ingenting om och det är väl möjligt att de senare utgått från värnkompanierna.

Ok.
Jag tänkte mer senare delen av 70.
I AH 1 Lokalförsvarsförband från 82 pratas det inget om grk.

[MD650]

Får ta tillbaka det senaste påståendet och hävda motsatsen.
8 cm grk finns med som gruppkloss i AH1 Lokalförsvarsförband 1982.

[Viktor Lima]

Enligt Thomas Roths "Stockholms försvar under kalla kriget" fanns hela tre värnkompanier på Arlanda. Hur många värnkanoner kan ha funnits där? På övriga flygbaser i trakten fanns 1 värnkompani per bas (Bromma, Tullinge och Barkarby).

[Stefan Karlsson]

Enligt Thomas Roths "Stockholms försvar under kalla kriget" fanns hela tre värnkompanier på Arlanda. Hur många värnkanoner kan ha funnits där? På övriga flygbaser i trakten fanns 1 värnkompani per bas (Bromma, Tullinge och Barkarby).

Jag vet inte säkert men jag gissar att antalet pjäser på Arlanda inte var speciellt mycket fler (kanske något fler med tanke på två banor) än på andra större flygplatser, utan att man behövde fler gubbar för att sköta bevakningen runt fältet som gissningsvis ingick i uppgiften. Då fanns det två banor på Arn och man kan väl tänka sig att det var ett kompani i varje hörn.

/En som hade uppgift att med Sörmlandsbrigaden försvara fälten runt Arlanda och vid behov återta flygplatsen.

[a77]

Exakt vad skulle värnpjäserna skydda mot? Ryska fallskärmsjägare? Ryska transportplan som landar på banan? Luftlandsatta strids fordon? Antar att tornet hade en kulspruta också?