GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

[Vysotskij]

Jag är intresserad av hur inneliggande kullar (om någorlunda utbildade) skulle använts vid överraskande anfall under perioden 1970-90, vart de skulle skickats och med vilken uppgift (innan man vet något om stormaktens operativa inriktning).

Jag börjar en lista med okvalificerade gissningar, som gärna får rättas och kompletteras. (Jag antar en uppgift per regemente, vilket förstås kan vara fel.)

I 1 - luftlandsättning Arlanda
I 2 - ?
I 3 - ll Närke
I 4 - ll Östergötland eller landstigning Bråviken
I 5 - lst Sundsvall
I 11 - lst Hanöbukten
I 12 - ?
I 13 - lst Gävleborg
I 14 - lst Gävle/Roslagen
I 15 - ll Landvetter (efter dess öppnande)
I 16 - Västra Skåne
I 17 - Hisingen eller F 7 baser
I 19 - lst Luleå eller ll Fyrkanten
I 20 - lst Umeå eller Skellefteå
I 21 - lst Sundsvall
I 22 - Torne älv

P 1 (till 1980) - ll Arlanda
P 2 - ll Skåne
P 4 - ll Västergötland
P 5 - lst Luleå eller ll Fyrkanten
P 6 - Östra Skåne
P 7 - lst Trelleborg eller ll Sturup
P 10 - lst Oxelösund eller (efter 1980) ll Arlanda
P 18 - ll eller lst Gotland

K 1 - ll eller lst Stockholm
K 3 - ll Västergötland
K 4 - lst Umeå eller Skellefteå (före 1980), ll Fyrkanten (från 1980)

[MD650]

Du kan dra ned ambitionsnivån så börjar du närma dig rätt bild.

[Vysotskij]

Den fattade jag inte riktigt...

[Stellan Bojerud]

Det var mer fragmenterat än så. I 1: Ett skkomp ARLANDA, ett skkomp BARKARBY, pvplut TULLINGE, stabskomp (utom ledningsgrupper) FRA Lovön, piplut BARKARBY.

EDIT: En grkplut ARLANDA, en grkplut BARKARBY. (Vardera fyra 12 cm grk m/41 C).

K 1: Två skvadroner RIKSLEDNINGEN och HÖGKVARTERET samt eskort och transporter av statsråd m fl (KP-bilar, minns jag rätt hade K 1 sju KP-bilar).

Ing 1: Ett ingkomp TULLINGE, en ingplut ARLANDA. Ingmaterielkomp förbereder förbindelser över SÖDERTÄLJE KANAL.

Lv 3: Ett lvkomp ARLANDA, ett lvkomp TULLINGE.

Ur P 10: Ett stridsvagnskompani eller bandpansarvärnskompani ARLANDA. P 10 i övrigt. Vet ej, gissar på NYKÖPING-SKAVSTA-OXELÖSUND.

[Stellan Bojerud]

I 1 kuppförsvar BROMMA flygplats bestod av en radiogrupp om 4 man med en radioterrängbil ur I 1 GU.
Stridsgrupp BROMMA
Chef: Pensionerad övlt (I 1 res)
Stf: Hemvärnsbataljonschef stf
Stab: Ca 10 pers ur Hv och SLK jämte ovannämnda radiobilgrupp I 1 GU. Samariter ur Röda Korset. Kokgrupp SLK.
Hvkomp BROMMA (4 motståndsnästen)
Hvkomp SUNDBYBERG (2 motståndsnästen)
Pluton ur hvkomp SOLNA (1 motståndsnäste). Resten av komp hade uppgifter i SOLNA.

[Lasse O]

K 1: Två skvadroner RIKSLEDNINGEN och HÖGKVARTERET samt eskort och transporter av statsråd m fl (KP-bilar, minns jag rätt hade K 1 sju KP-bilar).

Det är en väldigt intressant och inte minst nostalgisk läsning som Stellan består oss med. Själv minns jag att mina båda beredskapsplutoner på 80-talet hade ytterst hemliga och dunkla uppgifter att kunna eskortera VIP intill 300 km från Stockholm men mer än så fick jag aldrig veta.
Angående KP-bilarna så är det helt visst riktigt men på 80-talet var det få som på allvar trodde att de skulle kunna starta utan föregående lång och ömsint vård.
Några riktiga kuppfordon var de verkligen inte.

[Der Löwe]

Ner jag gjorde lumpen 1987 po I13var vi sk "riksbataljon" under ett par veckor. Det enda det inebar for oss var att vi inte fick nattpermision och hade helgtjenst. Vi hade personlig utrustning packad under sengen mm. Vi fick inte nogon speciella uppgift men hade en beredskap att transporteras vart som helst I landet om det skulle behovas. Under tidigt 90 tal hade LV3 delad inryckning med tvo olika utbildnings bataljoner for att kunna upprettholla en viss beredskap under store delen av oret. Jag tjenstgjorde inte po nogon av de kompanierna som upprettholl den beredskapen, men Arlanda var det som nemndes. Vor 48 bataljon hade en beredskapsuppgift med befelsomgong for en flygbas I Sverige. Vi rekade for uppgiften en gong och kollade upp alla rutiner med att hemta ammunition och fordonsnycklar mm en gong om oret. Even det under tidigt 90 tal.

[Stellan Bojerud]

Vad jag minns från Norrbotten var att delar av GU I 19 skulle bemanna särskilt viktiga motståndsnästen i Kalix-linjen. Sannolikt ett skkomp KALLAX flygbas där även GU Lv 7 insattes.

I 22 GU försvarade KIRUNA flygplats samt motståndsnästen JUKKASJÄRVI.

GU A 8 bemannade bl a Rödbergsfortet (Anläggning I) samt satte upp något eller några haubitskompanier (motsv) m h t åldersklassens sammansättning aktuellt år.

Inom I 1/Fo 44 fungerade under "Givakt" skedet ett antal stridsgrupper i avvaktan på att fogruppstaberna mobiliserades. Det fanns tre nivåer. Partiell mobilisering alt mindre (Pmob M - gul märkning på krigsplaceringsordern), större (Pmob S - röd märkning), allmän mobilisering (Amob - vit märkning). Fogruppstaberna hade en liten kärna i Pmob M.

Stridsgrupperna var omkr 1980 sålunda utöver ovan nämnda GU förband ur I 1, K 1, Ing 1, Lv 3 m m.

ARLANDA PA/Övlt Georg Bagge. SC A/Kn Stellan Bojerud. Två hvbat. Två KP-bilar. 40 mm lvplut m/36 bemannad av hv.
MÄLARÖARNA PA/Övlt Sigvard Beskow. Uppgift FRA. Trupp Mälaröarnas hvkomp.
BROMMA PA/Övlt Alf Sjögren. Stockholm västra hvbat.
RIKSLEDNINGEN A/Övlt Ola Ericsson. Till förf A/Lt Alf Bjureklint. Högvakten, hemvärnsbat.
SÖDERTÄLJE. Bemannades av Ing 1. Uppgifter ej kända.

TILLÄGG:
F 18 TULLINGE var aktiv flygbas. Där hade markstridsledaren (MAL) samordningsansvaret. F 18 GU (del som ej betjänade flygande förband) samt Botkyrka hvkomp jämte GU-enheter enligt post ovan.

[TJ1]

P4 GU-bat avvärja ll HASSLÖSA, HOVA och SÅTENÄS, dvs E1 baser.

[Vysotskij]

Två frågor:

Övades kuppförsvaret på regementena? Väckte man befäl och väringar och såg vilket kompani som var först på plats?

Hur såg man på att kuppförsvarsuppgiften kunde beröva brigaden/krigsförbanden på krigsplacerat befäl? Fanns det lägen man skulle avstå från att använda GU som fartgupp i syfte att behålla befälen till krigsförbandets mobilisering?

[Dalmas]

Svar: Ja. När jag låg inne på T3 gjorde vi precis detta. De som fuskade mest vann. Jäklar vad skäll jag fick när jag lätt mina stabsgrupper lasta all vår utrustning...

[Stellan Bojerud]

Kuppförsvar var en sak och mobilisering en annan. Det fanns tre kodord: LYSTRING, GIVAKT, ELD. Vid LYSTRING förbereddes kuppförsvar, men truppen kvar i kasern (motsv). GIVAKT innebar högsta stridsberedskap vid skyddsobjekten. ELD betydde att krig utbrutit.

Huvuddelen av befälet ingick i kuppförsvarsförbanden. En mindre del förberedde mobilisering (mobförberedare). Av en pluton med chef, stf och två instruktörer, gick två till kuppförsvaret och två till mobförberedelse. Kompaniadjutanten och motorbefälet hade regelmässigt mobuppgifter.

Så kom det svåra. Vid mob skulle GU-förbanden avrustas. Det fanns ingen dubbel uppsättning av olika vapen, så måste exempelvis kpist m/45 och ak 4 överlämnas till de krigsförband, som vapnen lånats från. Åldersklassen erhöll istället mausergevär m/38 eller m/96 och bildade bevakningskompanier. Men det fanns ett problem. Truppen var inte utbildad att hantera repetergevär. Detta löstes genom att utnyttja fd hemvärnsungdomar och medlemmar i frivilliga skytterörelsen. De fick vara instruktörer.

Kuppförsvarsorganisationen trädde i kraft då de värnpliktiga hade utbildats under 3 månader.

Ett särskilt fall var Krigsskolan Karlberg (nu Militärhögskolan). Detta satte under den tid skolan var tvåårig upp 2 skyttekompanier i Kuppförsvaret av Stockholm. Kompanierna fördes av lärare vid KS (kapten, sedermera major). Från plutonchef och ner till menigbefattningar var alla kadetter (sergeanter).

Sedermera ÖB Johan Hederstedt var som kadett 1965-66 t ex kulspruteskytt (Ksp 58) i kuppförsvaret.

FRA Militärsektion (FRA/Mil) var förlagd till RISSNE i Sundbyberg. Chef var på 1970-talet övlt Gunnar Syrén (I 11), f ö far till sedermera ÖB Håkan Syrén. FRA/Mil dolde sig under täckbenämningen 8.komp S 1. Vi hade två kuppfordon av typen radiopersonterrängbil 915 "Volvo Suggan". Varje raptgb bemannades av 4 särskilt initiativrika värnpliktiga. Vid GIVAKT skulle de snarast säkra brofästena mellan Bromma och Drottningholm och vid behov utöva trafikreglering.

Kompaniets huvuddel följde snarast i bussar, som kom från Tygförvaltningsskolan (TygS) på RISSNE. Bropatrullerna stod i radiokontakt med busstyrkan. Busstyrkan släppte av förstärkningspersonal då bron passerades. Huvudstyrkan insattes till försvar av FRA Lovön.

Truppens beväpning var kpist m/45 och spränghandgranater m/56. Inga understödsvapen. I raptgb 915 fanns Ra 422, i övrigt Ra 146 (en per pluton).

[Vysotskij]

Tack för alla svar.

Jag hade närmast i tanken läge ELD, dvs Stormakten har överraskande landstigit/luftlandsatt i annan del av landet, exempelvis Gotland, och förefaller anflyga med stora flygförband. Befäl (och materiel) som medföljer beväringarna löper alltså betydande risk att aldrig nå sina tänkta krigsförband.

[Stellan Bojerud]

GOTLAND var ett särfall. Kuppförsvaret stod i princip på sina mobiliseringsplatser. Den stora konsten var operation GUTEN. Att överföra ca 20.000 man från fastlandet till GOTLAND. Nyckelpersonal flyg (Linjeflyg - nu del av SAS). Fartyg (färjor) från NYNÄSHAMN och OSKARSHAMN för huvuddelen av truppen. Truppen hade personlig utrustning inklusive eldhandvapen från förråd på fastlandet (F-del). Tyngre materiel förrådsställd på GOTLAND (G-del). Kustflottan skulle skydda GUTEN.

[Stellan Bojerud]

Pmob M och Pmob S kan genomföras utan att kuppförsvaret berörs nämnvärt. Amob kräver avveckling av kuppförsvaret.