Hur hade Lätta Attacken klarat sig ?

[Darkwand]

När jag läst en hel del böcker om Falklandskriget det senaste året så framstår en del brister iutrustningen värre än andra hos flygplan.
Britterna hade ju en extremt mycket högre förlustfrekvens på sina plan som saknade radarvarnare eller där dom var trasiga.
Dessutom hade ju argentina en rejälk förlustratio på sina lätta attackplan vilka även dom saknade radarvarnare.

Då undrar man ju hur SK60 hade klarat sig i norrland i händelse av ett krig. Det är ju en ganska stor nackjdel att inte "se" fiendens aktiva sensorer.


F15E hade ju ett liknande problem under Gulfkriget då man låtit den gamla "SA-2" ropboten utgå ur hotbiblioteket eftersom den var så dålig och man hade dåligt med utrymme i det digitala varningssystemet.
Gissa vilken robot som stod för den första nedskjutningen av en F15E

[Sarvi]

Som jag förstått det var den stora huvudvärken för LA fientligt eldrörsluftvärn, främst i form av ZSU-23-4. Uppträdandet byggde på extrem låghöjdsflygning så tidens lvrb-system skulle ha svårt att få täckning. Israelernas erfarenheter under 1973 var ju inte så roliga: för att undvika SA-6:orna flög man lågt men blev då sårbara för eldrörsluftvärn, ändå tror jag man hade radarvarnare som kände igen Gun Dish-radarn på Shilka (men inte Straight Flush-radarn på SA-6). Jag tror att man från NATO-håll räknade med att en vanlig ZSU-23-4-besättning hade en tid från spaning och målupptäckt till eld i målet på 20-30 sekunder, rent tekniskt klarade systemet nedåt 10 sekunder men IFF och sådant drar ju ner hastigheten.

Så ur LA:s synvinkel var det viktigt att välja anfallssituationer där man kunde minimera exponeringen för luftvärn, men samtidigt måste man kunna anfalla kritiska mål som älvövergångsföretag, där en fiende antagligen kan förutse anflygningsvägar och en gruppering av luftvärn med bra överblick över älvdalen kan bli tråkigt för LA.

[LasseMaja]

Man hade ju också tagit rejält med styrk ifrån en motståndare med jaktflyg i området.

[MD650]

Man hade ju också tagit rejält med styrk ifrån en motståndare med jaktflyg i området.

Är inte säker på om man behövde luftöverlägsenhet för att gå in med lätt attack.
Jag tror inte man anföll om det vore så att fienden hade luftöverläge. Risken för förluster var nog för stora.

[LasseMaja]

Man hade väl en hastighet som var ungefär hälften av jaktflygets så de torde ju varit ganska lätta byten.

[millgard]

Meningen var knappast att utmana fientligt jaktflyg, snarare att utöva close air support till egna styrkor och uppträda på mycket låg höjd, många gånger under trädtoppshöjd.

[Bjernevik]

När LA kom så var de svårare mål för jaktflyg än vad man kan tro, eftersom deras taktik byggde på att de flög i "trädtoppshöjd". Det spelar ingen roll hur fort jaktflyget rör sig om man inte vet vart man ska flyga, och sovjetisk radartäckning på trädtoppshöjd i norra Sverige hade inte varit den bästa.

När väl Sovjetunionen fick flygplan med pulsdopplerradar och "look down/shoot down"-förmåga så förändrades spelplanen radikalt, men då fanns fortfarande problemet med den markbaserade radartäckningen. Så LA hade större förmåga att överleva än vad en ren jämförelse av flygplansprestanda kan ge intryck av.

Sedan hade de givetvis drabbats av förluster, men det gällde hela Försvarsmakten i scenariot "krig på riktigt mot Sovjetunionen"...

[Viktor Lima]

Hej,

Jag har tidigare skrivit en del om LA-systemet i följande tråd som delvis besvarar frågeställningen:
viewtopic.php?f=54&t=28745&start=195

/VL

[Walsh]

En annan aspekt av det hela är ju om man bortser från förlustfrekvensen... Hur stor verkan hade egentligen lätta attacken haft mot fientliga markmål? Attackflygets effektivitet mot markmål är ju i mångt och mycket en myt skapad av de allierade under andra världskriget och får väl genom historien sägas ha varit i bästa fall medioker och i värsta fall minimal.

Min gissning är att man nog trots allt hade kunnat överleva rätt så hyggligt på tiden det begav sig. Men att man inte lyckats åstadkomma mer än nålstick på den ryska björnen och någon "morale-booster" hos de svenska beväringarna...

[Viktor Lima]

Den stora fördelen med LA-systemet var att det gav MB ÖN möjligheten att inom 1,5 timmar efter order leverera ett antal 13,5 cm sprängraketer i ett prioriterat mål i princip vart som helst i norra Sverige och en bit in i Finland. Även om MB ÖN satt på många andra fina kort (FJS-patrullerna, bandhaubits, minst ett PVhkp-komp osv.) så var detta en förmåga som i övrigt endast ägdes av ÖB genom E1.

/VL

[J.K Nilsson]

På snuslägsta som LA skulle uppträda så kommer zonrör på jaktrobotar att utlösa mot marken, det skulle vara svårt att komma till ett skjutläge mot dessa maskiner. Nog skulle man också kunna ställa till med rätt så saftig huvudvärk hos en motståndare. Tänk på att motståndarens svåraste fiende inte var de svenska soldaterna utan sitt eget trafikbeteende. Det är en nog så logistisk mardröm att följa med den tänkta anfallsfronten efter de få vägar som skulle vara hela där de rullat fram. Ett knippe LA-företag mot vägkorsningar och förberedda TOLO-platser bakom fronten kommer att få anfallshastigheten att bromsa upp markant. Det finns ingen stor möjlighet för motståndaren att LV-försvara allt.

Men annars lär de nog ha åkt på lika mycket stryk som E1, d.v.s luftens motsvarighet till kanonmat.

J.K Nilsson

[Walsh]

Egentligen spelar det ju ingen roll var MB ÖN kan beordra ett anfall om ingen blir träffad av något....

Vad kan egentligen en LA60 göra som en Typhoon inte kunde 1944?

Jag har för min del, de häftiga lågflygningarna under övningar till trots, inte blivit övertygad om att LA var något annat än en obsolet budgetlösning redan då den kom. Men visst, systemet kanske var så billigt att det ändå kunde anses ge bang for the buck.

[millgard]

Det var väl egentligen en bieffekt av att man liksom redan hade planen? Von Rosen hade ju visat att små manövrerbara plan med beväpning hade ett värde.

[tryggve]

Det var väl egentligen en bieffekt av att man liksom redan hade planen? Von Rosen hade ju visat att små manövrerbara plan med beväpning hade ett värde.

Det beror ju på vilken typ av luftförsvars som man hade mött. Eldrördluftvärn borde väl ha varit största hotet mot den lätta attacken, egentligen.

Snart så kommer det väl kanske att simuleras, i alla fall. SK60 ska väl vara med i Wargame: AirLand Battle bland de svenska enheterna.

http://www.wargame-ab.com/?rub=home

[kblomster]

Det var väl egentligen en bieffekt av att man liksom redan hade planen? Von Rosen hade ju visat att små manövrerbara plan med beväpning hade ett värde.

Det beror ju på vilken typ av luftförsvars som man hade mött. Eldrördluftvärn borde väl ha varit största hotet mot den lätta attacken, egentligen.

Snart så kommer det väl kanske att simuleras, i alla fall. SK60 ska väl vara med i Wargame: AirLand Battle bland de svenska enheterna.

http://www.wargame-ab.com/?rub=home

Se där, ett annat Wargame-fan. Jag hade tänkt posta en tråd om det när det kommer ut, känns som att det är något som skulle kunna intressera de skalmaniter som till äventyrs spelar datorspel.