Krigsmaktens ryskstudier i baltstaterna under 30-talet

[Breitenfeld]

Bästa Skalmaniter,

Jag har länge följt detta forum men har först nu ansett mig ha en anledning att blanda mig i samtalet.

Min morfar var officer i armén och studerade ryska språket i Tallin 1936, nyligen såg jag också att den senare arméchefen och generalen Carl-Eric Almgren vintern 1938-1939 studerande ryska i Tallin, även spionen och fd översten Stig Wennerström studerade ryska i Riga 1934.

( http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Eric_Almgren , http://sv.wikipedia.org/wiki/Stig_Wennerstr%C3%B6m, ”P3 Dokumentär” http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/87 ... ramid=2519)

Då jag inte kan fråga min morfar som dog innan jag föddes vänder jag mig nu till detta upplysta auditorium med följande frågor:

• Hur var utbytet för svenska officerares ryska språkstudier i utlandet organiserat?

• Vad låg till grund for Krigsmaktens beslut att skicka iväg pesonalen?

(Att Sovjetunionen vid tiden var Sveriges främsta fiende är uppenbart men i ”P3 Dokumentär” framläggs även förklaringen att det rådde ”uppgiftsbrist” bland officerarna efter 1925 års försvarsbeslut.)

• Hur såg Sveriges försvarssamarbete med de baltiska staterna ut under mellankrigstiden?

Jag sökte i forumhistoriken angående frågorna ovan och kunde inte hitta någon tidigare tråd i ämnet, om dessa trots allt existerar ber jag om ursäkt på förhand.

Ps. Jag är väl medveten om Wikipedias begränsade värde som vetenskaplig källa men nöjer mig med hänvisningarna tillsvidare då min morfars baltvistelse betraktas som en vederlagd sanning i min släkt.

[JohnT]

• Hur var utbytet för svenska officerares ryska språkstudier i utlandet organiserat?

• Vad låg till grund for Krigsmaktens beslut att skicka iväg pesonalen?

Sedvanerätt, småstater har alltid velat lära sig av stormakter och det var ett bra sätt att skapa kontakter
Jag skulle räkna det som en del av det allmänna officersutbytet, En svensk officer som ville göra karriär skulle ha någon utbildning i främmande makt. Så det var inget nytt för 1925 års försvarsbeslut.

Sedan var ju Sverige en del av Nationernas förbund och då blev det ju naturligt för svenska officerare att man tittade österut. Dessutom så jobbade Svenska officerare i Helsingfors som lärare under tjugotalet och Finska kontakter med fram för allt Estland var uppenbarligen betydande.

Som en indikation på hur "internationell" svenska försvaret var på trettiotalet,
Militärlitteraturföreningen översatte Sovjetiska reglementen 1930 (från röda armén del 1 och 2) och 1937 (röda arméns taktik).
När jag öppnade den förstnämnda ligger det en prislista på utländsk litteratur som föreningen har till försäljning i
maj 1930, det är :
2 Danska
26 Tyska
30 Engelska
22 Franska
och
1 Rysk bok !

(Att Sovjetunionen vid tiden var Sveriges främsta fiende är uppenbart men i ”P3 Dokumentär” framläggs även förklaringen att det rådde ”uppgiftsbrist” bland officerarna efter 1925 års försvarsbeslut.)

Tja, det fanns inga direkta hot mot Sverige 1927.
Men att det skulle vara färre värnpliktiga 1932 känner jag inte till, jag undrar om det inte handlar om att Wennerström blev "omorganiserad" snarare än att det var något generellt 1932.

Jag säger att det var tur att vi hade personalresurser att hantera upprustningen före kriget. Jämför med Norge där man inte hade personal att ens kunna skapa vettiga underlag för politiska beslut. Norge hade inte ens råd med militärattacher.


Mvh
/John T

[Wedman]

(Att Sovjetunionen vid tiden var Sveriges främsta fiende är uppenbart men i ”P3 Dokumentär” framläggs även förklaringen att det rådde ”uppgiftsbrist” bland officerarna efter 1925 års försvarsbeslut.)

Tja, det fanns inga direkta hot mot Sverige 1927.
Men att det skulle vara färre värnpliktiga 1932 känner jag inte till, jag undrar om det inte handlar om att Wennerström blev "omorganiserad" snarare än att det var något generellt 1932.

Mvh
/John T

Kategoriklyvningen som var en följd av försvarsbeslutet 1925 ledde till att färre värnpliktiga utbildades.

[magno]

Bästa Skalmaniter,

Ps. Jag är väl medveten om Wikipedias begränsade värde som vetenskaplig källa men nöjer mig med hänvisningarna tillsvidare då min morfars baltvistelse betraktas som en vederlagd sanning i min släkt.

Hej Breitenfeld

Har tyvärr inget att tillföra i sak , men undrar om Du verkligen menar att baltvistelsen betraktas som en vederlagd sanning i Din släkt ?

Wikipedialänk att nöja sig med: http://sv.wiktionary.org/wiki/vederl%C3%A4gga

MVH

magno

[kblomster]

Han menade med största sannolikhet "vedertagen". Tycker det är lite onödigt att väcka en två månader gammal tråd bara för att märka ord, men om vi ändå är inne på det spåret så kan jag påpeka att Wikipedia och Wiktionary är två olika saker.

[magno]

Ditt påpekande angående Wikipedia kontra Wiktionary är naturligtvis riktigt i sak även om det tar begreppet märka ord till nya nivåer..
Å andra sidan är bruket av ordet vederlägga/vederlagd när man i själva verket menar det motsatta allt för vanligt, okorrigerat så befästs naturligtvis det felaktiga bruket, vilket ju inte ligger i någons intresse.