9 cm pvpjäs

[MD650]

För som sagt... ??? Försöksvariant? Levererades senare? Skarpa system talar man möjligen om då.
Systemet var väl klart när det gäller funktion och utforming. Vill minnas att vi såg film på skarpa som sköts.
Skarpa system levererades väl under 1988 om jag inte minns fel, fast efter vår utbildning var slut.
Som sagt vi sköt inte en enda skarp, vi fick inte ens se någon skarp skjutas på "live" uppvisning.
Det fanns dessutom mycket få lasersimulatorer, vilka cirkulerade mellan kompanierna.
Har nog någon bild nån stans på robotkillarna, skall kolla..

/W

Då måste det varit så att I 12 fick rbs 56 före andra förband för t.ex. norrlandsbrigaderna fick systemet 1990.
Det var därför jag tänkte att det kanske var en försöksvariant.

[Der Löwe]

Jag gjorde lumpen 87-88. En nybakad kapten hade då använt Rbs 56 under sin tid på InfSS året innan, 86-87.

[MD650]

Jag gjorde lumpen 87-88. En nybakad kapten hade då använt Rbs 56 under sin tid på InfSS året innan, 86-87.

Har hittat uppgifter att serieleverans var 1988.

[Der Löwe]

Ja, men för prov och försök fanns ju systemet långt innan. På den tiden var man nogrann med att testa nya system på förband innan de så att säga infördes i krigsorganisationen. Ett så pass stor förändring som Rbs 56 innebar får ju utfall både i U tabeller för materiel och P tabeller för personal viket leder till ändrade värnpliktsbeställningar mm. Så att systemet användes på förband innan serieleverans ser jag som både naturligt och självklart, vi behövde ju veta hur vi skulle använda systemet, vilken följemateriel som behövdes och vilka kvaliteer på soldarna vi skulle mönstra.

[MD650]

Ja, men för prov och försök fanns ju systemet långt innan. På den tiden var man nogrann med att testa nya system på förband innan de så att säga infördes i krigsorganisationen. Ett så pass stor förändring som Rbs 56 innebar får ju utfall både i U tabeller för materiel och P tabeller för personal viket leder till ändrade värnpliktsbeställningar mm. Så att systemet användes på förband innan serieleverans ser jag som både naturligt och självklart, vi behövde ju veta hur vi skulle använda systemet, vilken följemateriel som behövdes och vilka kvaliteer på soldarna vi skulle mönstra.

Helt rätt!
Jag var nog otydlig när jag skrev det jag skrev.
På den tiden fanns det en klok inställning att testa saker innan man skickade ut det på trupp i syfte att bl.a. få bort de värsta barnsjukdomar.

[jorjoh]

Long Time - No See grabbar!!
Er dåvarande plutC har hittat er. Festligt, men jag hittar igen fotot även hos mig. Var det fotograbben från Jönköping, Blick hette han va, som tagit kortet?

Kul diskussion, man ni får ju fram budskapet.
Komplement: 86 utbildades ett brigpv- och ett brigskytte, första med Bill, året efter 87/88 tre brigskytte. Därmed var en komplett brigbat 77R utbildad.
I1 (Kungsängen) jämte I12 var försöksförband för 77R och regementet hade endast ett begränsat antal utbildningsystem 56BILL som roterades mellan kompanierna.
Vi sköt två skarpa robotar på Skillingaryd, men minns inte om det var på slutövningen eller första KFÖ:n?

Synd jag inte har en scanner. Har hur många festliga bilder som helst från året i kungens tjänst.
Sköt om er!! / Jörgen

[jorjoh]

Pv-pjäsen utgick pga att det var rent självmord att öppna eld mot pansarfordon på max 700 m med låg träffsannolikhet. Bakflamman avslöjar direkt var man stod & det hade regnat kulor & granatsplitter efter en.
Men hela infanteribrigaden var på första världskrigsnivå avseende skydd. I den högintensiva strid vi övade för med pansrade fiender hade vi tvingats övergå till fria kriget med lätta vapen omedelbart.
Generalerna fick upp ögonen först på 90-talet efter första Gulfkriget. Det satte igång den största revolutionen inom armén sedan Karl XII dagar.
.... annars hade vi åkt omkring i cabrioletvagnar i Afghanistan med uppkavlade skjortärmar ,, eller inte alls?

.. Men det var ett manligt vapen att skjuta med..

[MD650]

Pv-pjäsen utgick pga att det var rent självmord att öppna eld mot pansarfordon på max 700 m med låg träffsannolikhet.:

Det är att göra saken lite för enkel.
Skälet till att pvpjäsen skrotades var att kostnaden för att göra en uppgradering bl.a. av ett nytt sikte inte var ekonomiskt.

[Wilkman]

Pv-pjäsen utgick pga att det var rent självmord att öppna eld mot pansarfordon på max 700 m med låg träffsannolikhet.:

Det är att göra saken lite för enkel.
Skälet till att pvpjäsen skrotades var att kostnaden för att göra en uppgradering bl.a. av ett nytt sikte inte var ekonomiskt.

Om kostanden för nya sikten var den avgörande anledning till skrotningen så blir jag orolig.

1110 PVPjäsen är en 1950- tals konstruktion.
Britternas 120 mm variant med större potential är skrotad sedan 70-talet, ersattes med missiler. . Sovjets 82mm motsvarighet, är skrotad sedan 80- talet, ersattes med missiler. . USA gjorde en 106mm variant vilken de ersatt med missile-TOW sedan länge.

Tveksam till att något land har utvecklat en ny rekylfri pansarvärnspjäs överhuvudtaget sedan 70- talet, varför...? Inte har det med sikten att göra...

Uppgradering av sikte till 1110 var inte var ekonomisk, förmodligen inte… Då siktet inte skulle lösa de grundläggande begränsningar som rekylfria pjäser har.
Varför utbilda och slösa pengar på något med så bristande förmåga?

[MD650]

Om kostanden för nya sikten var den avgörande anledning till skrotningen så blir jag orolig.

Du har ingen anledning att bli orolig.
Som jag skrev så var det bl.a. utvecklingskostnader för ett nytt "intelligent" sikte som var en av orsakerna.
Inte nödvändigtvis den avgörande.

[jorjoh]

Nej, ett intelligent sikte hade inte löst grundproblematiken. Att med uppkavlade skjortärmar (skyddet alltså) stå & vänta på att fi förhoppningsvis visar sig som "sidmål" där man tänkt sig (på 500 m avstånd, dvs inom räckvidd för finkalibrig moteld), och dessutom enligt regelboken kör ut med ett, max två fordon i taget. Ett sådant agerande passade ju våra vapensystem (och infanteribrigadernas fortlevnad) och våra övningsfält.
.. men så läste man AR2 och blev lite konfys. Hur fi bedömdes agera där stämde ju inte med hur vi övade?
Och åkte vi som infanterister till våra kamrater på pansartrupperna visade det sig att de lärde sig agera på ett helt annat sätt än vi förutsatte fi skulle göra. Varför?
Så om vi samövat mer med pansarsidan, dubbelsidigt, så hade vi nog fasen kastat ut pvpjäsen för 1970.

Men om vi hittat ett nytt sikte med mörkerkapacitet och en möjlighet att skjuta pilprojektil >2 km, ja då kanske vi behållit systemet.
Men som jag noterade på en annan tråd. Striden omfattar inte bara de 30 ske från vi öppnar eld till vi drar oss ur. Vi måste ha vapensystem som fungerar m vi hamnar i efterhand, vid direkt sammanstöt, i mörker mm.

[MD650]

Nej, ett intelligent sikte hade inte löst grundproblematiken.

Det hade ökat eldkraften d.v.s. höjt träffsannolikheten vid första skott.

Att med uppkavlade skjortärmar (skyddet alltså) stå & vänta på att fi förhoppningsvis visar sig som "sidmål" där man tänkt sig (på 500 m avstånd, dvs inom räckvidd för finkalibrig moteld), och dessutom enligt regelboken kör ut med ett, max två fordon i taget. Ett sådant agerande passade ju våra vapensystem (och infanteribrigadernas fortlevnad) och våra övningsfält.

Det beror helt på var man väljer sin stridsställning. Väljer man rätt (d.v.s. de gånger man har möjlighet till det) så väljer man att föra strid på egna villkor.
Någon regelbok med ett, max två fordon har jag aldrig sett. Däremot var HStorM 3 ett viktigt stöd när man utbildade på hur fi agerade. Där beskrevs fiendens uppträdande med mer än ett fordon i taget.

Striden omfattar inte bara de 30 ske från vi öppnar eld till vi drar oss ur. Vi måste ha vapensystem som fungerar m vi hamnar i efterhand, vid direkt sammanstöt, i mörker mm.

Pvvapen är inget offensivt vapensystem, åtminstone inte efter svenska principer. Det gäller att uppträda rätt m.h.t. eget vapensystem. Det går inte att leka stridsvagn med varken pvpjäs eller pvrb.

[MD650]

Tveksam till att något land har utvecklat en ny rekylfri pansarvärnspjäs överhuvudtaget sedan 70- talet, varför...? Inte har det med sikten att göra...

Tidigt 90-tal (91/92) genomfördes det försök på InfSS med två olika typer av nya pvpjäser. Bl.a. ett som skulle sitta på bakvagnen på en bv2062.
Men det blev inget av det.

[Sarvi]

1110 PVPjäsen är en 1950- tals konstruktion.
Britternas 120 mm variant med större potential är skrotad sedan 70-talet, ersattes med missiler. . Sovjets 82mm motsvarighet, är skrotad sedan 80- talet, ersattes med missiler. . USA gjorde en 106mm variant vilken de ersatt med missile-TOW sedan länge.

Jämför vi med arméer lite närmare Sverige, såväl ekonomiskt som geografiskt, så hade norrmännen och danskarna kvar sina 106 mm M40A1 till mitten av 90-talet och finnarna har väl kvar sina 95 mm "Musti" fortfarande. Det tjänar att hålla i minnet att Sverige under kalla kriget hade en armé med ett mycket stort antal förband över ytan. Visst hade det varit bättre om vi hade kunnat ersätta pvpjäsen med rb 56/Milan/whatever i samtliga förband och ju förr desto hellre, men den finansiella och politiska avvägningen medgav inte det.

[Sarvi]

Pv-pjäsen utgick pga att det var rent självmord att öppna eld mot pansarfordon på max 700 m med låg träffsannolikhet. Bakflamman avslöjar direkt var man stod & det hade regnat kulor & granatsplitter efter en.

Lättupptäckt avfyrningssignatur gäller iofs även pvrb, och då med den extra kryddan att robotens bantid är längre än bantiden för pvpjäsens granat, dvs mer tid för otrevligheter med vändande post. Granaten är också mindre känslig för olika former av störning, om vi ska vara petiga.

.... annars hade vi åkt omkring i cabrioletvagnar i Afghanistan med uppkavlade skjortärmar ,, eller inte alls?

Tja, vi åkte ju runt i Toyota softskins (om än inte cabbade) bra länge... återigen rörlighet kontra skydd. Häpp!