9 cm pvpjäs

[MD650]

Pvplutonen delades väl i två troppar? Pvpjto och pvrbto?

Två pjäsgrp i pvpjtooch två rbgrp i pvrbto.
Hur stora dom var så sviker minnet. Har för mig att det var fem man i pjgrp och sex man i pvrbgrp.
En troppch i på varje tropp
Sedan en plutch, stf plutch, plutsjv och en prickskytt har jag för mig.
28 man totalt på plutonen i alla fall.
Då är det en pluton ingående i ett norrlandsskyttekomp.

[Sarvi]

Organisationerna som hade pvpj 1110 var väl IB66 och IB77. De sista IB66-brigaderna utgick efter kalla krigets slut och pvpjäserna som hörde till dem försvann då även de. Och allteftersom de kvarvarande IB77 ombildades till IB77R så tillfördes även RBS 56 i stället för pvpj, som därmed blev redundanta även i dessa förband.

Likaså fick väl NB85 rbs 56 istället för pvpj?

Såväl IB 66, IB 66M, IB 77, IB 77R, NB 69 och NB 85 hade pvpjäs.
Både NB 85 och IB 77R hade pvjäs och pvrb på sina pvplutoner.

Ska först säga att mitt inlägg syftade på situationen på 90-talet, när 1110 utgick. På 90-talet tillfördes ju fler rbs 56 allt eftersom leveranserna till FM ökade (och antalet brigader minskade). Jag vill minnas att man på slutet av IB-tiden inte alls utbildade på pvpj, utan bara pvrb. Det här blir lite av hönan-eller-ägget-resonemang, men jag hävdar att pvpjäserna utgick för att man framåt mitten av 90-talet hade tillräckligt med pvrb för att täcka krigsförbandens behov, och inte pga pvpjäsens (brist på) prestanda.

Hamnade f.ö. inte en del gamla pvpj 1110 i baltstaterna?

[Stefan Karlsson]

Jo, det stämmer att ett antal 1110 hamnade i Baltstaterna, bla i Estland där de bla ingår i deras hemvärn, men jag skulle gissa att de tids nog är historia även där.
Många länder var väldigt givmilda mot baltstaterna vilket fick till följd att man helt plötsligt hade mer materiel än vad man kunde ta hand om och bla en del gammal svensk materiel ratades till förmån för modernare som man fått från annat håll.

[MD650]

Det stämmer det du skriver att pvrb ersatte pvpjäsen.

[Wilkman]

Pvplutonen delades väl i två troppar? Pvpjto och pvrbto?

Två pjäsgrp i pvpjtooch två rbgrp i pvrbto.
Hur stora dom var så sviker minnet. Har för mig att det var fem man i pjgrp och sex man i pvrbgrp.
En troppch i på varje tropp
Sedan en plutch, stf plutch, plutsjv och en prickskytt har jag för mig.
28 man totalt på plutonen i alla fall.
Då är det en pluton ingående i ett norrlandsskyttekomp.

Hej

Utbildades själv i Pv plut 87-88 på Pvpjäs 1110
I pvplut fanns ingen sjukvårdare, ingen prickskytt, men det fanns en MC förare, Plutchef, Plutchef stf,
2 Pvpjäs 1110 (bandvagn)
2 Bill (13 bil)
2 Grg
2 Ksp58
1 MC


Är helt säker på hur pjäsgrupperna såg ut:
Pvpjäs tropp:
1:a Pjäs grupp:
Förare
Skytt (grp chef)
Laddare
Grg skytt
Laddare Grg (andreförare)

2:a Pjäs grupp:
Förare
Skytt (grp chef)
Laddare
Ksp skytt
Laddare Ksp (andreförare)



Lite osäker på hur Rbs troppen såg ut.

Har för mig att Rbs gruppen hade Minst 6 man :
Grp chef, (bar siktet)
Grp chef stf, (bar stativet?)
Laddare (bar minst en missil)
Am bärare (2 st missil)
Ksp skytt i ena gruppen och Grg skytt i andra gruppen
Laddare Ksp / Grg



(genomslagen har jag för mig är vid 60 grader, inte 90 grader)

Pjäsen hade en del svagheter:
Den var långsam att ladda.
Siktet var ganska dåligt vill jag minnas, kunde lika gärna använda det öppna siktet.
Mörkerskjutning var svårt.
Den var snabb att sidjustera = bra på korta avstånd mot snabba mål, den balancerades i en kulled och sid och höjdjusterades som vilket annan handhållet vapen som helst vilket i sin tur gjorde små finjusteringar svårt.
Usel på avstånd över 600 meter..

Det är vad jag kommer ihåg

/W

[Rickard]

Jag har två frågor som kommer upp kring detta.

1. Det känns lite udda med en pluton med två så till synes skilda vapensystem som pv-pjäs och pv-robot. Vad var tanken rent taktiskt med detta? Vore det inte bättre att kraftsamla kortdistans-pv-resurser i form av flera 9-cm-pv-pjäser i en pluton och flera långdistanssystem som robot i en annan? Uppträdde plutonen överhuvudtaget samlat?

2. Finns det någon känsla av hur pv-pjäsen skulle ha fungerat i riktig strid? Monterad på bandvagn var den säkert rörlig, men förstås helt oskyddad och hur skulle man kunna överleva strid mot stridsvagnar på 600 meters avstånd?

[Wilkman]

Jag har två frågor som kommer upp kring detta.

1. Det känns lite udda med en pluton med två så till synes skilda vapensystem som pv-pjäs och pv-robot. Vad var tanken rent taktiskt med detta? Vore det inte bättre att kraftsamla kortdistans-pv-resurser i form av flera 9-cm-pv-pjäser i en pluton och flera långdistanssystem som robot i en annan? Uppträdde plutonen överhuvudtaget samlat?

2. Finns det någon känsla av hur pv-pjäsen skulle ha fungerat i riktig strid? Monterad på bandvagn var den säkert rörlig, men förstås helt oskyddad och hur skulle man kunna överleva strid mot stridsvagnar på 600 meters avstånd?

´Hej

1. Rätt, Robot- och Pjästroppen grupperade sällan tillsammans. Robot hade överlägsen träffsannolikhet och räckvidd, men i skogens, sjöarnas och "bergen/kullarnas" Småland var det ofta korta avstånd där pjäsen och skyttepluts Grg kunde hävda sig..???

2. Jag är inte helt säker att bandvagnen skulle vara så bra i strid, att köra den framåt var enkelt . Den parerade träd och hinder likt en orm. MEN den var ett långt åbäke som krävde sin förare då man skulle BACKA ur en gruppering i skogen, men när den väl var vänd så var det ok.
Att dra sig ur striden torde som jag ser det varit det största problemet då man kan anta att en inte helt slagen fi skulle kontra med indirekt eld ganska omg? Så skyddet, eller brist på det.. Splittersvästar tillfördes det året till bat-pv, jag vill minnas att de sa att även vi skulle få det...

Vi övade och utgick ifrån att när fi´s främre enhet hade kommit i kontakt med ”oss”, så skulle fi´s enheter längre bak i kolonen försöka ta oss i ryggen genom att ta första bästa sidoväg och sedan följa den framåt i höjd med stridsområdet (typ till FAP-en). Vi minerade den vägen per automatik, och grupperade lite ”flank” skydd även där, MEN om bara några få BMP eller Strv skulle bryta igenom där, så skulle det inte bli så bra för ”oss” då vi behövde vara grupperade för att rimligen kunna använda pjäsen och ha en chans..

Minnen: Att först lägga minor för att få stopp på rörelsen, att gruppera bakom en kulle där enbart pjäsröret och huvudet på skytten stack upp exponerat för fi, indirekt eld med bl a STRIX (vi skulle tillförts systemet senare). Skytte fanns oftast i närheten då vi skulle slå fi tillsammans, de hade förutom sina 2 Grg / plut också en hel hög med pansarskott m/86…

Under våra övningar fick vi i Pvplut ingen riktigt bra bild över skyttets pv förmåga, deras pansarskott märktes inte ens då de hade 9mm övningsammo.
Vi hade en uppvisning i Borensberg där Pjäsgrupperna samt en Skyttetropp plus en TOW och några IKV-91 visade ??Österrikesförsvarschef?? hur man tänkt sig det hela.. Där hade skyttet barlastade m/86. Man drog sedan en hel hög mål på diverse avstånd, TOW plockade mål på stora avstånd och pjäsen senare på typ 600m, och när målen var på kanske 100-150?? meter brassade skyttet på med alla sina m/86-or, det var ett riktigt fyrverkeri, ojoj det var en hagelsvärm med pansarskottsgranater. Om jag inte minns fel så följde IKV-erna upp det hela först när fi var slagen.

/W

[MD650]

Pvplutonen delades väl i två troppar? Pvpjto och pvrbto

Två pjäsgrp i pvpjtooch två rbgrp i pvrbto.
Hur stora dom var så sviker minnet. Har för mig att det var fem man i pjgrp och sex man i pvrbgrp.
En troppch i på varje tropp
Sedan en plutch, stf plutch, plutsjv och en prickskytt har jag för mig.
28 man totalt på plutonen i alla fall.
Då är det en pluton ingående i ett norrlandsskyttekomp.

Hej

Utbildades själv i Pv plut 87-88 på Pvpjäs 1110
I pvplut fanns ingen sjukvårdare, ingen prickskytt, men det fanns en MC förare, Plutchef, Plutchef stf,
2 Pvpjäs 1110 (bandvagn)
2 Bill (13 bil)
2 Grg
2 Ksp58
1 MC


Är helt säker på hur pjäsgrupperna såg ut:
Pvpjäs tropp:
1:a Pjäs grupp:
Förare
Skytt (grp chef)
Laddare
Grg skytt
Laddare Grg (andreförare)

2:a Pjäs grupp:
Förare
Skytt (grp chef)
Laddare
Ksp skytt
Laddare Ksp (andreförare)



Lite osäker på hur Rbs troppen såg ut.

Har för mig att Rbs gruppen hade Minst 6 man :
Grp chef, (bar siktet)
Grp chef stf, (bar stativet?)
Laddare (bar minst en missil)
Am bärare (2 st missil)
Ksp skytt i ena gruppen och Grg skytt i andra gruppen
Laddare Ksp / Grg



(genomslagen har jag för mig är vid 60 grader, inte 90 grader)

Pjäsen hade en del svagheter:
Den var långsam att ladda.
Siktet var ganska dåligt vill jag minnas, kunde lika gärna använda det öppna siktet.
Mörkerskjutning var svårt.
Den var snabb att sidjustera = bra på korta avstånd mot snabba mål, den balancerades i en kulled och sid och höjdjusterades som vilket annan handhållet vapen som helst vilket i sin tur gjorde små finjusteringar svårt.
Usel på avstånd över 600 meter..

Det är vad jag kommer ihåg

/W

87-88 hade inte en pvplut ingående i ett nskkomp (vilket jag beskrev) mc.

[Wilkman]

87-88 hade inte en pvplut ingående i ett nskkomp (vilket jag beskrev) mc.

Upz... så vi pratar om olika saker då, förstår jag nu.

[MD650]

Jag har två frågor som kommer upp kring detta.

1. Det känns lite udda med en pluton med två så till synes skilda vapensystem som pv-pjäs och pv-robot. Vad var tanken rent taktiskt med detta? Vore det inte bättre att kraftsamla kortdistans-pv-resurser i form av flera 9-cm-pv-pjäser i en pluton och flera långdistanssystem som robot i en annan? Uppträdde plutonen överhuvudtaget samlat?

2. Finns det någon känsla av hur pv-pjäsen skulle ha fungerat i riktig strid? Monterad på bandvagn var den säkert rörlig, men förstås helt oskyddad och hur skulle man kunna överleva strid mot stridsvagnar på 600 meters avstånd?

1.
Fördelen var att man från olika stridsställningar kunde nå "samma" eldområde med olika vapensystem. Pvpjäsen hade behov av kort exponeringstid emedan rbsystemet krävde längre exponeringstid (naturligtvis beroende på avståndet till målet).
Plutonen kunde uppträda samalt men tropparna grupperades regelmässigt i olika stridställningar men inom samma område.

2.
Förenklat så gällde det att välja en bra eldställning som visade liten målyta samt att öppnad överraskande flankerad eld.


2.

[MD650]

87-88 hade inte en pvplut ingående i ett nskkomp (vilket jag beskrev) mc.

Upz... så vi pratar om olika saker då, förstår jag nu.

Inga problem.
Men var det verkligen 87-88?
Var det på InfSS?
Då kan jag förstå det för rb 56 kom inte ut på förbanden förrän tidigt 90-tal.

[Wilkman]

87-88 hade inte en pvplut ingående i ett nskkomp (vilket jag beskrev) mc.

Upz... så vi pratar om olika saker då, förstår jag nu.

Inga problem.
Men var det verkligen 87-88?
Var det på InfSS?
Då kan jag förstå det för rb 56 kom inte ut på förbanden förrän tidigt 90-tal.

Det var 87-88 och det var på I12, och även året innan hade man utbildat på BILL. Inte heller tror jag det fanns skarpa m/86 pansarskott levererade, men likväl fanns övningsvapen, 9mm. Rb 56 fick inte skjutas ännu, men det fanns stativ och sikten, samt lasersimulatorer till dem som vi övade med. Även den nya "smarta" RSV minan "övades" med, fast jag vet inte om den verkligen tillförts, iaf hade inte övnings-varianten tillförts men en vanlig mina 5 fick duga som markering.. AK5 hade endast bat-pv, vi hade m/45... Bat-pv hade också uniform m/90, medan vi andra hade m/59 och m/58..
Lite framförhållning tycks armén ha iaf..

[MD650]

Det var 87-88 och det var på I12, och även året innan hade man utbildat på BILL. .

Var det nån försöksvariant på rb 56?
För som sagt... systemet levererades senare.

[Wilkman]

Det var 87-88 och det var på I12, och även året innan hade man utbildat på BILL. .

Var det nån försöksvariant på rb 56?
För som sagt... systemet levererades senare.

För som sagt... ??? Försöksvariant? Levererades senare? Skarpa system talar man möjligen om då.
Systemet var väl klart när det gäller funktion och utforming. Vill minnas att vi såg film på skarpa som sköts.
Skarpa system levererades väl under 1988 om jag inte minns fel, fast efter vår utbildning var slut.
Som sagt vi sköt inte en enda skarp, vi fick inte ens se någon skarp skjutas på "live" uppvisning.
Det fanns dessutom mycket få lasersimulatorer, vilka cirkulerade mellan kompanierna.
Har nog någon bild nån stans på robotkillarna, skall kolla..

/W

[Wilkman]

Nu är skannern kaputt, så det får bli digitalkameran.

Bild 1, torde man se Johansson (skytt) våren 1988, förmodligen under slutövningen. Han håller i en, hm, ja just det var är det han håller i?

Bild 2,Detalj bild på diplomet som jag fick efter fullföljd utbildning kanske undanröjer din frågeställning kring vilket år jag talar om. Finns också högvaktsdiplom med datum och bilder om det inte räcker, eller också kvitto på utryckningsbidraget med datum och allt.

Bild 3, Detaljbild på vad jag tror är en hm, BILL? i detta fallet ingen skarp utan en attrapp som robotgrupperna ”övade med”. Notera uniformen, vad är det för uniform? Notera eldhandvapnet, vars kolv sticker ut bakom skyttens rygg.

/W