Kockar

[A9-pjäsmannen]

Tänkte höra med er om kockarna på det kompaniet ni låg på
Våra befäl sa till oss att vi skulle ge fan i att göra kockarna sura ! För det skulle hela kompaniet bli lidande över
Har ni oxå fått den orden från erat befäl??

[Cuba]

Japp! Både fått och gett!

[NIL]

Vi (på ett skyttekompani) hade aldrig skäl att bli osams med kokgruppen, dom var fantastiska...vilket käk!

[Torbjörn J]

Tjänstgjorde som kokgruppchef och visst var alla vänliga, utom en eller ett par officerare. Men riktigt så trångsynta så att vi tog ut det på hela kompaniet var vi inte.

[B Hellqvist]

Våra kockar var bra, vilket bevisades av e-gruppen som "lånades" från ett annat kompani, och som trivdes bättre hos oss. "Våra kockar håller bara på med att kasta apelsiner på varandra!" Koket var väl inte de bäst vässade pennorna i skrinet, men de lagade bra mat, hade bra arbetsmoral, och fick maten klar i tid. Till repmötet lyckades kokgruppchefen få blindtarmen, så en menig kock skötte ruljangsen med den äran. Enligt övningsledningen var vi ett av få kompanier på övningen (totalt 16 kompanier) som fick käket i tid.

[Wedman]

Va - hade ni en hel kokgrupp vi hade bara en enda kock ombord. (Visserligen var vi bara nio på fartyget och det var inget fel på maten - han hade gått restauranglinjen och även jobbat på restaurang )

[SolitaryMan]

Våra kockar var bra, vilket bevisades av e-gruppen som "lånades" från ett annat kompani, och som trivdes bättre hos oss. "Våra kockar håller bara på med att kasta apelsiner på varandra!" Koket var väl inte de bäst vässade pennorna i skrinet, men de lagade bra mat, hade bra arbetsmoral, och fick maten klar i tid. Till repmötet lyckades kokgruppchefen få blindtarmen, så en menig kock skötte ruljangsen med den äran. Enligt övningsledningen var vi ett av få kompanier på övningen (totalt 16 kompanier) som fick käket i tid.

Känner igen mig en del i det där, faktiskt. Jag var kvartermästare och chef för bl.a. kokgruppen på kompaniet. Vid en övning fick nästan hela kokgruppen (eller kanske t.o.m. hela, minns inte riktigt) influensa och fick ligga inne på luckan. Den enda kvarvarande kocken fick hjälp av några lastbilsförare som hade fått hjälplig kockutbildning tidigare. Den menige kocken hade tidigare varit en av de mest tillbakadragna och anonyma i gruppen, men det var verkligen roligt att se hur han växte med uppgiften och klarade av chefsskapet galant. Maten lagades i tid och vad jag minns var det absolut inte sämre än vanligt.

[B Hellqvist]

(...)och vad jag minns var det absolut inte sämre än vanligt.

[Ornellaia]

Jag minns att våra kockar på vårt kompani var få men att de utförde sin uppgift med bravur. Gott och aldrig försenade. Om man nu skall klaga så skall inte klagosången riktas med kockarna utan snarare råvarorna. Kokt tunga och rotmos på pulver...undrar om inte självaste Mattias Dahlgren hade misslyckats med att skoja till den rätten.

Det bästa var en gång när vi låg på skjutfältet i Villingsberg. Kockarna inne på barackerna skulle fixa vårt käk men glömde middagen och frukosten! Vi var lätt upprörda för att det uttrycka det milt så när vi fick kontakt med den personen talade vi att nu är vi faktiskt ganska så hungriga. De insåg sitt misstag och ställde till med ett fältkalas utan dess like. Matportionerna fördubblades och nu var det inte 3dl mjölk utan 1 liter per person. Till kaffet skickades det ut semlor eller delicatobollar - varje dag under den fältveckan. Vi tackade de så högtidligt vi kunde och skickade även in veckans medalj till värnpliktsnytt.

[A9-pjäsmannen]

Eftersom jag var utagen till kock men var på pjäsplutonen på A9 som pjäsman
Våran kok grupp var regementes bästa för vi hade bara utbildade kockar i det civila plus jag då som bagare
det blev så att andra befäl från andra komp kom till oss för att höra om det fanns mat över pga dom andra kokgrupperna var inte riktig 100 när det gällade att göra mat! Så för mig var det både matlagning och pjästjänst
Två intressen / Laga mat och skjuta med haubits

[Torbjörn J]

Det är onekligen roligt att läsa om hur kockarnas arbete sågs "från andra sidan". Vi var en stor kokgrupp, sju man varav tre utbildade kockar. Vi tre lagade det mesta av maten, övriga gjorde förberedelser, diskade, skötte om elverk, kamouflage, tält och körde transporter av mat och vatten, en uppdelning som alla var nöjda med. Maten var oftast ute i tid, förutom den gången kompaniadjutanten, en löjtnant, fick för sig att vi skulle omgruppera koklastbilen mellan frukost och lunch. Innan vi var klara med inpackning/diskning var klockan 10.30, sen en timmes färd till nästa plats, uppslagning av tält och all utrustningen igen och snabbt som f-n påbörjades lunchen, som var brunabönor och fläsk. Runt två gick lunchen iväg. Kompaniets 220 man var inte glada...

[A9-pjäsmannen]

Det är onekligen roligt att läsa om hur kockarnas arbete sågs "från andra sidan". Vi var en stor kokgrupp, sju man varav tre utbildade kockar. Vi tre lagade det mesta av maten, övriga gjorde förberedelser, diskade, skötte om elverk, kamouflage, tält och körde transporter av mat och vatten, en uppdelning som alla var nöjda med. Maten var oftast ute i tid, förutom den gången kompaniadjutanten, en löjtnant, fick för sig att vi skulle omgruppera koklastbilen mellan frukost och lunch. Innan vi var klara med inpackning/diskning var klockan 10.30, sen en timmes färd till nästa plats, uppslagning av tält och all utrustningen igen och snabbt som f-n påbörjades lunchen, som var brunabönor och fläsk. Runt två gick lunchen iväg. Kompaniets 220 man var inte glada...

Dyngnet runt jobb var det och ytterst få gånger man sov mer än 5 tim i sträck! plus vi åkte på att vara vägpost med imellan åt.Men som du skriver att det är roligt att läsa om detta även om jag var på pjäs plut imellanåt oxå

[B Hellqvist]

Två intressen / Laga mat och skjuta med haubits

Med gulaschkanon?

[NIL]

Det var vissa fältveckor som låg lite i gråzonen för om kokgruppen skulle verka eller om vi skull käka isolerat, det blev alltid jubel när det tillkännagavs att koket skulle med.

Vi hade bra mat på regementet men mycket av anrättningarna funkade inte i fält...framförallt inte när det var för mycket under noll.

[A9-pjäsmannen]

Tex bataljons Chefen Övlt Hans Dellner såg i mellan fingrana när jag hade glömt min fyr punkt vid pjäsen för att hjälpa till i koket ! Jag serverade Övlt maten och så fick han syn på att jag inte hade fur punkten då sa han,vad har Larsson sin Fyr punkt?, Opps vid pjäsen sa jag och blev ganska röd i nyllet .Hmmm sa han bara å tog maten å gick