Flygvapnets basbataljoner

[Bjernevik]

Låter logiskt. Det måste funnits en hel del serviceplutoner så behovet av värnpliktig personal måste varit stort, hur var det med civila flygtekniker?Hamnade de ibland i dessa serviceplutoner, dvs. de som inte var placerade för att sköta t.ex. SAS och linjeflygs kärror för transportflygets räkning.

Serviceplutonernas funktion fanns redan i fredstid, så flygteknikerna som var krigsplacerade där torde ha utgjorts av anställd personal. Inte minst eftersom det krävdes utbildning, och vidmakthållen sådan, på den aktuella flygplantypen. Men visst kan det ha förekommit en och annan före detta anställd som behöll sin krigsplacering på servicepluton ett tag efter att de blivit civila.

Misstänker även att värnpliktiga flygmekar efter muck mycket väl kan ha utbildat sig till flygtekniker i det civila, men då var det deras gu som låg till grund för krigsplacering och inte deras civila arbete.

[Forskaren]

Tack för svar! Vilka uppgifter hade serviceplutonerna och var på basen fanns de? Jag har sett på något ställe att det fanns både klargöringstroppar och klargöringsplutoner. Var det någon skillnad i användningen av dem, eller innehöll bara helt enkelt klargöringsplutonen flera klargöringstroppar?

Serviceplutonen (eller plutonerna) hade till uppgift att utföra service och vid behov reparation på flygplan. Dvs det som i bas 60 utfördes i uom. I bas 90 så skulle de gruppera "så centralt som möjligt i förhållande till basens flygplanplatser". I bas 90 så åkte de till flygplanplatsen där flygplanet i behov av service eller reparation stod, istället för som i bas 60 där flygplanet bogserades till uom.

Klargöringsplutonen var en grunddel i basbat 85. Den innehöll bland annat klargöringsledarna och en klargöringsgrupp för sambands-/tpflyg. Klargöringstropparna var tilläggsförband som underställdes klargöringsplutonen på den bas de grupperade på. Klargöringstropparna var specifika för jakt-, attack- och spaningsflyg.

Så i princip var det så här: en basbat 85 innehöll en klargöringspluton oavsett om några flygförband var baserade på dess bas eller inte. Skulle t ex en JA-division utgångsgruppera på basen så tillfördes en servicepluton JA samt en eller flera klargöringstroppar JA.

Eftersom i princip alla baser skulle vara T-bas jakt så borde alla basbat 85 haft minst en klargöringstropp JA underställd i utgångsläget.

Stort tack för ett utförligt och intressant svar.

[Hans]

Även jag tackar för svar.

Kan vi göra en ordlista för vad förkortningarna betyder. Till och med jag har svårt att hänga med.

MVH

Hans

[Bjernevik]

Framom = främre klargöringsområde. Plattorna (ofta i form av "kringlor") i ena eller bägge ändorna av rullbanan där främst jaktplan klargjordes ("tankades och laddades") och sedan stod i hög startberedskap. Bas 60-term.
Bakom = bakre klargöringsområde. Plattor/flygplanplatser några km ifrån rullbanan där attack- och spaningsflyg klargjordes. Från bakom kunde flygplanen taxa, dvs köra för egen motor, till rullbanan. Bas 60-term.
Uom = uppställningsområde. Tillbakadraget område med plattor, ofta längs en allmän väg, dit flygplan kunde bogseras för service och reparation.
JA = Jakt/Attack. Jaktviggen hade en andrahandsförmåga som attackplan (nåja...) och blev därför JA 37. Attackviggen hade en andrahandsförmåga som jakt och blev därför AJ 37.
Bas 60 = benämning på det bassystem som byggdes ut på 60- och 70-talen. I stort sett stationär verksamhet men hyfsat spridd inom basområdet.
Bas 90 = benämning på det bassystem som tog över från 80-talet och framåt. Många bas 60-baser, men långt ifrån alla, byggdes om till bas 90-standard med bland annat flera, men kortare, rullbanor (kortbanor), spridda flygplansplatser och fortifierad bataljonsstabsplats (BasC). Betydligt större spridning inom basområdet än i bas 60 och principen var att t ex klargöringsförbanden var fordonsburna och körde till och från arbetet (flygplanet).
Fbj = flygbasjägare. En förbandstyp som infördes i Bas 90 eftersom man utgick ifrån att den större spridningen skulle göra Sovjetunionens möjlighet att bekämpa flygbasen från luften svårare (det var liksom själva idén bakom) och därför skulle skicka in sabotageförband på marken istället. Fbj skulle jaga och ha ihjäl dessa.
Nsky = närskydd. En "lightversion" av fbj som skulle bevaka/skydda/försvara en mindre del av flygbasen. Även dessa skulle jaga och ha ihjäl spetsnaz.

Några fler förklaringar som önskas?

[Grönis]

Fantastisk tråd. Tack för allt. Även om jag läst böcker och sett kartor så var det först nu jag kom till insikt vilket stort område baserna i Bas-90 systemet var utspridda över.

[Hans]

Tack Bjernevik.

Jag klarade nog av kanske nästan hälften själv.

MVH

Hans

[Vysotskij]

Tack Bjernevik.

Väl formulerat.

Men eftersom det bjöds in till uppföljning tänkte jag fråga om det fanns någon principiell skillnad i uppgifter mellan fbj och nsky. Har för mig att de förra opererade längre ut i basområdet, men vad mer?

[Bjernevik]

Men eftersom det bjöds in till uppföljning tänkte jag fråga om det fanns någon principiell skillnad i uppgifter mellan fbj och nsky. Har för mig att de förra opererade längre ut i basområdet, men vad mer?

Ja, fbj skulle röra sig längre ut. De var även fordonsburna vilket gav dem en helt annan rörlighet än nsky som i princip skulle fotpatrullera inom sitt plutonsområde. Fbj skulle kunna användas inom hela basområdet även om de primärt skulle röra sig utanför nskyplutonernas plutonsområden.

[Vysotskij]

Tack igen. Hade fbj standardfordon eller terrängbilar? Inte bandvagnar väl?

[Bjernevik]

Vet faktiskt inte vad de skulle ha i krigsorganisationen. Skulle kunna tänka mig antingen någon version av GW eller också standardfordon typ minibuss. A-platsfordon är inte heller omöjligt, var trots allt en ganska stor org som skulle utrustas och behov av specialfordon som för klargöringen borde inte ha funnits.

[Grönis]

Hur stort var egentligen det samlade basområdet? Har förstått det som att Närskydd och FBJ sedan ansvarade för olika sektorer/tårtbitar enligt ngt system för att täcka in hela områden men undvika vådabekämpning av egen trupp?

Hur var förresten en flygbasjägarpluton organiserad? Har för mig att jag sett det här på Skalman men är osäker?

[Bjernevik]

Hur stort ett basområde var varierade så klart beroende på hur basen var utformad mm. Den här bilden ur FVR Nskyplut från 1991 ger en bra uppfattning av hur det var tänkt, med närskyddsplutonerna med sina plutonsområden och flygbasjägarplutonerna utanför dessa. Eftersom huvudbanan i mitten är runt 2 km lång så får man även en hyfsad uppfattning av hur stort basområdet var. På bilden är det bedömt cirka 20 x 15 km.

Markfkomp_small.jpg (102.78 KiB) Visad 884 gånger

edit: Tittar man i AnBas så säger den att en flygbasjägarplut bestod av fyra grupper om chef, stf, hundfö, grg/kspman, sjvman och bilfö samt en plutonsledning om chef, stf och sign. Jag tror dock att detta har varierat med tiden, för jag vill minnas att jag även sett åttamannagrupper någonstans. Det kan dock ha varit frågan om överutbildning.

[Vysotskij]

Flygmössa av för all information i tråden, Bjernevik.

[Vysotskij]

Hittade i gömmorna en gammal tidning från flygbasjägarnas kamratförening, ca 1996. I bilderna från GU-kullarna tycks två plutoner utbildas per år. På bilderna finns uppskattningsvis 35-50 personer och 6-8 jyckar. Även om några av karlarna kan vara befäl så tycks åtminstone GU-plutonerna ha omfattat betydligt fler än 4x6 man. (I någon film som luktar mitten, ev tidigt, 1990-tal, beskrivs 120 inryckande på FbJS.)

Hittade för övrigt i samma gömma gamla Marinnytt som beskrev Flottans bassäk. Givetvis en helt annan organisation än Flygvapnets...