Färila/Föne-basen

[Rickard]

I tråden om "SÄKI i försvarsmakten" (viewtopic.php?f=54&t=33660) nämndes vid några tillfällen flygbas(-er) i Färila och Föne som exempel i diskussionen. Då jag har ingifta släktingar som är från de trakterna blev jag nyfiken och tänkte jag höra om någon har något att berätta kring den (eller är det två olika?) basen?

Som jag förstått är den nedlagd, men var det t.ex. en landsvägsbas eller ett "riktigt" flygfält? Jag har för mig att det har funnits ett mindre sådant någonstans där.

[millgard]

Färilabasen var ett krigsflygfält och mycket stort, flera banor och massor av sidobanor, vägar, serviceplatser mm mm. Till ytan ett av de större i Sverige iaf. Jag har varit där på övning några gånger och flera av mina kamrater (Då F4, nu F21) flög mycket där på 1990-talet.

Nu är det nedlagt och man talar om att plöja upp all asfalt...

[J.K Nilsson]

Färilabasen var ett krigsflygfält och mycket stort, flera banor och massor av sidobanor, vägar, serviceplatser mm mm. Till ytan ett av de större i Sverige iaf. Jag har varit där på övning några gånger och flera av mina kamrater (Då F4, nu F21) flög mycket där på 1990-talet.

Nu är det nedlagt och man talar om att plöja upp all asfalt...

Bara så att begreppen inte ställs på ända.

Färlia är den större orten i närheten av basen, Föne är den mindre byn som ligger i princip på basen. I från början hette basen endast Fält 46. Pratade man om var någonstans basen låg så att man visste var man skulle sade man närmaste orten på kartan, i fält 46 fallet så blir det Föne. Någon gång senare så börjar man ange namnet på den närmsta ort med någorlunda antal innevånare, fält 46 får då heta Färila.

Det är ju markägaren som beslutar om vad som skall hända men FortV kan ha åttaganden som säger att man skall återställa till ursprungligt skick. Andra baser har jag hört att man lagt ett lager torv på asfalten. Snacka om pengaförstöring. Det kan inte ha gått mer än 20 år sedan basen byggdes ut till Bas90 standard med tre kortbanor, en huvudbana, BasC, KC, taxivägar och uppställningsplatser och nu skall man riva upp allting igen. Har någon hört talas om Malpåse?

J.K Nilsson

[millgard]

Det är inte ens 20 år sedan, en mindre upprustning skedde så sent som mitten av 1990-talet om jag minns rätt. Långsiktighet är inte försvarsbeslutens starkaste sida.

Om man skriver Föne har ingen utom ortsbefolkningen någon aning om var det ligger; Färila heter även basen i folkmun, eller snarare "Fâla" som man säger lokalt. Fönebasen kan man gott säga, men min erfarenhet är att det bara är de berörda som vet vad som åsyftas.

[J.K Nilsson]

Det är inte ens 20 år sedan, en mindre upprustning skedde så sent som mitten av 1990-talet om jag minns rätt. Långsiktighet är inte försvarsbeslutens starkaste sida.

Det är möjligt att Fält 46 var bland dom sissta att rustas. man började ungefär 1988 och fortsatte fram till mitten på 1990 talet innan arbetena avbröts.

Om vi säger så här så är det svårt att veta vad man vill när man tycker att 40 miljarder SEK i vilken dag som helsts pengavärde är för mycket att lägga på försvaret.

Om man skriver Föne har ingen utom ortsbefolkningen någon aning om var det ligger; Färila heter även basen i folkmun, eller snarare "Fâla" som man säger lokalt. Fönebasen kan man gott säga, men min erfarenhet är att det bara är de berörda som vet vad som åsyftas.

Jag upplevde att det var någon brytpunkt i slutet av 1990-talet när man gick över från att säga Föne till att säga Färila, ungefär som man slutade att säga Gunnarnbasen och sade Storumanbasen. Fast nog borde man sagt Kovalberget istället för Gunnarn.

J.K Nilsson

[Rickard]

Tack för svaren! Det var intressant att läsa. Själv har jag varit i Färila ett antal gånger nu (eller "Fäla" då.. ) men inte vetat om den gamla flygbasen. Jag tittade lite på Eniros flygfoton nu och såg tre misstänkta startbanor lite nordväst om Färila-orten, kan det tänkas vara den tidigare basen?

Hur länge sedan var det som den lades ned? Var det Viggen eller fanns även Gripen-systemet där? Användes den något i fredstid, eller var det enbart ett krigsflygfält?

Jag har lagt märke till en del stora röda byggnader längs landsvägarna runt om där som ser ut som typiska mobiliseringsförråd, antar att de är/kommer avvecklas också.

Det kan inte ha gått mer än 20 år sedan basen byggdes ut till Bas90 standard med tre kortbanor, en huvudbana, BasC, KC, taxivägar och uppställningsplatser

För en som inte är flygkunnig, går det att kort beskriva Bas90-standarden? Vad är BasC, KC med mera ovan?

[Bjernevik]

Tack för svaren! Det var intressant att läsa. Själv har jag varit i Färila ett antal gånger nu (eller "Fäla" då.. ) men inte vetat om den gamla flygbasen. Jag tittade lite på Eniros flygfoton nu och såg tre misstänkta startbanor lite nordväst om Färila-orten, kan det tänkas vara den tidigare basen?

Det stämmer bra det.

Hur länge sedan var det som den lades ned? Var det Viggen eller fanns även Gripen-systemet där? Användes den något i fredstid, eller var det enbart ett krigsflygfält?

Exakt när den lades ner vet jag inte, men det var någon gång efter att F4 lades ner 2004. Basen tillhörde först F16 men överfördes sedan till F4 och var dess främsta (enda?) övningsbas mot slutet. Så ja, Gripen torde ha flugit därifrån.

Som i princip alla krigsbaser så hade Färila en bastropp i fredstid som skötte om de fasta anläggningarna och även kunde betjäna flygplan. En del i beredskapen helt enkelt.

För en som inte är flygkunnig, går det att kort beskriva Bas90-standarden? Vad är BasC, KC med mera ovan?

"Bas 90" var det flygbaskoncept som började införas under 80-talet tillsammans med förbandet basbataljon 85. Kortfattat så innebar det att en flygbas utöver den "riktiga" rullbanan (Bana H) skulle ha en eller flera kort- eller smalbanor (Bana B, C, D osv). Kortbanor var avsedda för Viggen, smalbanor för Draken. Kort-/smalbanor var ofta en del av det vanliga vägnätet runt den ursprungliga flygbasen, men kunde även vara nybyggda. Exempelvis på Hagshultsbasen så byggdes den befintliga taxibanan längs bana H ut till smalbana när den basen byggdes ut till bas 90-standard.

Hela tanken med bas 90 var att sprida ut anläggningar och materiel över ett stort område så att bekämpning från luften skulle försvåras. Rullbana och kort-/smalbanor knöts ihop med flygplanvägar och längs dessa så anlades ett stort antal flygplanfickor, dvs parkeringsplatser för flygplan. Tanken var att fi aldrig skulle kunna veta exakt var flygplanen stod. Inom flygbasområdet fanns sedan även amförråd och drivmedelsförråd, de förra i form av vanliga betongförråd de senare i form av nedgrävda tankar. Totalt så rörde det sig om hundratals kubikmeter drivmedel som lagrades inom basen.

KC står för KommandoCentral. Det var en mindre bunker med plats för 10 - 15 personer som ledde den minutoperativa verksamheten på flygbasen, bland annat flygledning. BasC står för BasCentral och var grupperingsplats för bataljonsstaben samt förläggning för flygförare. Även denna var en bunker, dock betydligt större än KC. Bägge dessa kunde ligga flera kilometrar ifrån närmsta rullbana.

Allt ovanstående knöts sedan ihop med den så kallade baskabeln, som var en flertrådig telefonkabel mellan de gröna kopplingskåpen som man kan se vid flygplanfickor än idag. Tillhörande telefonväxel fanns i KC.

Så, nu får J.K Nilsson fylla i med det jag missade...

[J.K Nilsson]

Hur länge sedan var det som den lades ned? Var det Viggen eller fanns även Gripen-systemet där? Användes den något i fredstid, eller var det enbart ett krigsflygfält?

Exakt när den lades ner vet jag inte, men det var någon gång efter att F4 lades ner 2004. Basen tillhörde först F16 men överfördes sedan till F4 och var dess främsta (enda?) övningsbas mot slutet. Så ja, Gripen torde ha flugit därifrån.

Under Flygvapenövning -03 gästades basen av F21's insatskompani och andra flygunderhållskompani som tillsammans med insatskompani och flygunderhållskompani ur F4 byggde upp en hel basbat 04 och man betjänade både JA 37 och JAS 39. Efter det tror jag inte att det flögs något 39 mer där.

J.K Nilsson

[millgard]

Hur länge sedan var det som den lades ned? Var det Viggen eller fanns även Gripen-systemet där? Användes den något i fredstid, eller var det enbart ett krigsflygfält?

Exakt när den lades ner vet jag inte, men det var någon gång efter att F4 lades ner 2004. Basen tillhörde först F16 men överfördes sedan till F4 och var dess främsta (enda?) övningsbas mot slutet. Så ja, Gripen torde ha flugit därifrån.

Under Flygvapenövning -03 gästades basen av F21's insatskompani och andra flygunderhållskompani som tillsammans med insatskompani och flygunderhållskompani ur F4 byggde upp en hel basbat 04 och man betjänade både JA 37 och JAS 39. Efter det tror jag inte att det flögs något 39 mer där.

J.K Nilsson

Jag lade tak i Hovra (västra sidan älven strax N om basen) vid tillfället och bäst som vi stod där på den gamla hälsingegårdens tak hördes motorljud varvid en Härka kom över älven och på låg-låg-låghöjd strax över våra huvuden, så nära att värmen från avgaserna kändes tydligt.

[Rickard]

Tack för fler svar!

Exakt när den lades ner vet jag inte, men det var någon gång efter att F4 lades ner 2004.

Det var så pass nyligen alltså. Hur länge har den funnits då, i någon form?

"Bas 90" var det flygbaskoncept som började införas under 80-talet tillsammans med förbandet basbataljon 85.

Var det först med dessa koncept som man började använda landsvägar och liknande som start- och landningsbanor inom flygvapnet? Jag har haft känslan av att det funnits "länge", dvs längre än 80-talet som i och för sig är ett tag sedan.. men har inga närmare belägg för det!

(Ett minne har jag är att detta koncept nämndes av någon amerikansk militär inför det kommande Irak-kriget runt 1990, då irakierna påstod att de skulle kunna använda vanliga vägar även om deras flygplatser slogs ut, men amerikanen sade något i stil med att detta var det "bara Sverige som kunde" - vilket gjorde mig stolt. )

längs dessa så anlades ett stort antal flygplanfickor, dvs parkeringsplatser för flygplan. Tanken var att fi aldrig skulle kunna veta exakt var flygplanen stod.

Dessa flygplansfickor, är det sådana halvcirkelformade "betongtunnlar" som man kan se på en del utländska trafikflygplatser?

Inom flygbasområdet fanns sedan även amförråd och drivmedelsförråd, de förra i form av vanliga betongförråd de senare i form av nedgrävda tankar.

Drivmedel och vapen, fanns det alltså lagrat redan i fredstid? Gällde det även flygplan? Om inte, var fanns normalt sätt de plan som inte användes i drift - fanns/finns det motsvarande mobiliseringsförråd för flygplan?

[millgard]

Vägbassystemet som sådant utvecklades redan på sextiotalet, Bas90 är väl den senaste vägbasorganisationen inkl system osv. Begreppet "Flygraka" fanns ju redan då Europavägarna asfalterades under mitten/slutet av 1960-talet.

Det fanns mobiliseringsförråd/underjordiska baser för flygplan, Säve är väl det mest kända exemplet. http://www.aeroseum.se/projektet.html

Det fanns fler mindre har jag för mig och det finns väl något kvar också här och där men allt är väl inte offentligt kan jag tro. Tänk på att Sveriges flygvapen på den tiden hade mångdubbelt fler flygplan än vad de har nu.

[Bjernevik]

Det var så pass nyligen alltså. Hur länge har den funnits då, i någon form?

Färilabasen byggdes som en Bas 60-bas i början av 60-talet, togs i bruk 1963.

Var det först med dessa koncept som man började använda landsvägar och liknande som start- och landningsbanor inom flygvapnet? Jag har haft känslan av att det funnits "länge", dvs längre än 80-talet som i och för sig är ett tag sedan.. men har inga närmare belägg för det!

(Ett minne har jag är att detta koncept nämndes av någon amerikansk militär inför det kommande Irak-kriget runt 1990, då irakierna påstod att de skulle kunna använda vanliga vägar även om deras flygplatser slogs ut, men amerikanen sade något i stil med att detta var det "bara Sverige som kunde" - vilket gjorde mig stolt. )

Ja och nej.

I Bas 60, som var företrädaren till Bas 90, så hade en flygbas bara en rullbana. Det var denna som sedan blev bana H i bas 90-systemet. Däremot så byggdes ett antal fristående "vägbaser" på 60-talet. Vissa av dessa låg i nära anslutning till befintliga baser och avsågs då vara reserv till den basen, andra var helt friliggande.

Men det var först i Bas 90 som man utökade även huvudbaserna till att omfatta flera rullbanor. Vissa av de tidigare anlagda vägbaserna inkorporerades då i den närliggande flygbasen.

Dessa flygplansfickor, är det sådana halvcirkelformade "betongtunnlar" som man kan se på en del utländska trafikflygplatser?

Nej, de ser ut som förvuxna parkeringsfickor.

Drivmedel och vapen, fanns det alltså lagrat redan i fredstid? Gällde det även flygplan? Om inte, var fanns normalt sätt de plan som inte användes i drift - fanns/finns det motsvarande mobiliseringsförråd för flygplan?

Ja, vapen och drivmedel låg i förråd redan i fredstid. Det gjorde det ju för hela Försvarsmakten... Skillnaden var bara att där markförbanden hade sin ammunition i förråd längs en grusväg "någonstans i skogen" så låg FV-förråden längs en grusväg inne på flygbasområdet eller i direkt anslutning. KA hade sin ammunition i sina batterier...

Normalt sett så var alla flygplan i drift på ett eller annat sätt. Även om de inte flögs just den veckan så stod de då på service, modifierades osv osv. Varje division hade runt 16-20 flygplan att gå runt på.

Undantagen var när en typ togs ur bruk, som t ex när Draken ersattes av Viggen. Då hände det att vissa flygplan lagrades, då på någon nedlagd flygflottilj. F 9 Säve är väl den mest kända, där J 35J ganska snart hamnade i berghangaren, men jag vet att även F 1 Hässlö har haft flygplan "i garage" efter nedläggningen.

[Rickard]

I Bas 60, som var företrädaren till Bas 90, så hade en flygbas bara en rullbana. Det var denna som sedan blev bana H i bas 90-systemet. Däremot så byggdes ett antal fristående "vägbaser" på 60-talet. Vissa av dessa låg i nära anslutning till befintliga baser och avsågs då vara reserv till den basen, andra var helt friliggande.

Vad defineras som en rullbana? Är det vad man som lekman skulle kalla start- eller landningsbana? Att ha flera rullbanor, möjliggör det att ha tätare trafik för de stridsflyg som skall landa/starta/klargöras eller är det ur redundanssynpunkt (en utslagen bana men basen kan fortsätta fungera)?

Men det var först i Bas 90 som man utökade även huvudbaserna till att omfatta flera rullbanor. Vissa av de tidigare anlagda vägbaserna inkorporerades då i den närliggande flygbasen.

En annan fråga, om det inte är hemligt, men ungefär hur många sådana huvudbaser respektive fristående landsvägsbaser fanns det som mest? Handlade det om 10 eller 100 eller vad är det vi ungefärligt talar om?

Dessa flygplansfickor, är det sådana halvcirkelformade "betongtunnlar" som man kan se på en del utländska trafikflygplatser?

Nej, de ser ut som förvuxna parkeringsfickor.

Alltså att planen stod rakt upp-och-ned, varken bomb/splitter-skyddade eller ens "tak över huvudet"? Det nämndes tidigare att meningen var att motståndaren ej skulle kunna veta var planen stod?

Normalt sett så var alla flygplan i drift på ett eller annat sätt. Även om de inte flögs just den veckan så stod de då på service, modifierades osv osv. Varje division hade runt 16-20 flygplan att gå runt på.

Aha, så hela flygplansflottan användes alltså i princip hela tiden för övningar, beredskap och liknande? Fanns de då stående vid de ordinarie utbildningsflottiljerna? Det ansågs inte som någon risk att en eventuell fiende vid ett överraskande angrepp skulle kunna slå ut planen vid utbildningslatserna om inga plan stod "gömda ute i skogen" så att säga?

[Bjernevik]

Vad defineras som en rullbana? Är det vad man som lekman skulle kalla start- eller landningsbana? Att ha flera rullbanor, möjliggör det att ha tätare trafik för de stridsflyg som skall landa/starta/klargöras eller är det ur redundanssynpunkt (en utslagen bana men basen kan fortsätta fungera)?

Precis, rullbana är militärspråk för "start- och landningsbana".

Att man hade flera rullbanor på bas 90 var för redundansen. I första hand användes bana H, "den riktiga". Det var den enda som var försedd med landningshjälpmedel, kort-/smalbanorna var bara "vackert väder". Sedan kan man ju använda flera banor samtidigt, men eftersom tanken var att max en fyrgrupp skulle vara baserad på varje krigsbas så fanns inte riktigt behovet...

En annan fråga, om det inte är hemligt, men ungefär hur många sådana huvudbaser respektive fristående landsvägsbaser fanns det som mest? Handlade det om 10 eller 100 eller vad är det vi ungefärligt talar om?

Bas 60-baser inklusive flottiljflygfälten var någonstans mellan 40 och 50. Långt ifrån alla dessa byggdes om till bas 90-standard. Många bas 60-baser blev istället sidobaser till en bas 90-bas.

Alltså att planen stod rakt upp-och-ned, varken bomb/splitter-skyddade eller ens "tak över huvudet"? Det nämndes tidigare att meningen var att motståndaren ej skulle kunna veta var planen stod?

I bästa fall hade de maskeringsnät "över huvudet". Tanken var att flygplanen aldrig skulle stå särskilt länge på samma plats, så även om fi med hjälp av flygspaning eller satellit hade sett att ett flygplan står på en viss uppställningsplats så skulle det inte vara kvar där när fi fått till ett anfall. Det tog trots allt ganska lång tid för ryssen...

Aha, så hela flygplansflottan användes alltså i princip hela tiden för övningar, beredskap och liknande? Fanns de då stående vid de ordinarie utbildningsflottiljerna? Det ansågs inte som någon risk att en eventuell fiende vid ett överraskande angrepp skulle kunna slå ut planen vid utbildningslatserna om inga plan stod "gömda ute i skogen" så att säga?

Visst fanns det en risk. Å andra sidan så var flygplanen klart bättre bevakade på flottiljen än de skulle ha varit "i skogen". Till det kommer sedan att ett stridsflygplan inte är en tgb 40, det går liksom inte att förrådsställa och sedan köra igång på en kvart. Sedan så var väl flygförarna viktigare än flygplanen, och de kunde man i alla fall inte gömma "till skogs".

[J.K Nilsson]

Aha, så hela flygplansflottan användes alltså i princip hela tiden för övningar, beredskap och liknande? Fanns de då stående vid de ordinarie utbildningsflottiljerna? Det ansågs inte som någon risk att en eventuell fiende vid ett överraskande angrepp skulle kunna slå ut planen vid utbildningslatserna om inga plan stod "gömda ute i skogen" så att säga?

Visst fanns det en riskt. Å andra sidan så var flygplanen klart bättre bevakade på flottiljen än de skulle ha varit "i skogen". Till det kommer sedan att ett stridsflygplan inte är en tgb 40, det går liksom inte att förrådsställa och sedan köra igång på en kvart. Sedan så var väl flygförarna viktigare än flygplanen, och de kunde man i alla fall inte gömma "till skogs".

Jo man använde de flygplan man hade till att flyga fredsövningar med. Vissa flottiljer var även baser med tillhörande basområden så i händelse av kupplarm så tog det inte många timmar innan flygplanen började spridas ut på baserna. Tänk på att alla service och betjäningsresurser krävde mobiliserade värnpliktiga för att fungera så att teknikerna vid flottiljerna med sin kamrat 40 som självskydd bara såg till att flygplanen kunde flyga ut till baserna där bastropparna tog emot dom och lämnade över dom till hemvärnet för bevakning. Dom hela maskinerna klargjordes och skickades, dom som stod för service bogserades till ett bakre läge på flottiljen och gjordes klar utomhus. Efterhand som flottiljerna tömdes skulle teknikerna åka ut till sina krigsplaceringar för att där fortsätta kriget när soldater tillförts basbataljonerna.

Teknikerna hade pistolen hemma för att kunna slå sig till flottiljen om larmet skulle gå.

J.K Nilsson