Har kollat runt i geografin omkring fritidshuset och läst lokalblaskan om uppköpta mobförråd mm och tänker om valet av mobiliseringsplatser. Till exampel, varför mobbade psk.komp samman med pingbat? (dvs mycket tätt på) Fanns det några djupare tankar om det geografiska valet av mobförråd (typ av förband nära varandra etc)?
PS. Tack till Zizka för allt det arbeta som görs på armehandbok.se. Ens 'märkliga' fritidsintresse får dimensioner
Val av mobiliseringsplatser
-
- Medlem
- Inlägg: 70
- Blev medlem: 22 februari 2007, 15:59
- Ort: Köpenhamn
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Mobiliseringsplatser och mobiliseringsförråd
Det var vanligt att ett större mobiliseringsförråd kunde innehålla utrustning för flera förband. Detta betydde emellertid inte att mobiliseringen skulle ske vid förrådet. Materielen från förrådet uttransporterades till kompanivisa (motsv) mobiliseringsplatser, som låg ca 3 km från varandra. I regel var en traktorkärra (motsv) redan lastad med det som benämndes "första lasset" för att snabbt kunna köras från förrådet till mobplatsen. "Första lasset" bestod av vapen, hjälmar, vindrockar m m för att snabbt kunna organisera försvar av mobplatsen.
När jag på 1980-talet var chef 21.cykelskyttebataljonen var den förrådsställd med stabskompaniet och trosskompaniet i Rö (två militära förrådsbaracker inhägnade med staket) samt tre skyttekompanier i Björnö (två i en lada och ett i fd hönshuset - inget staket). Vid mob spreds materielen till ytterligare tre platser.
När jag på 1980-talet var chef 21.cykelskyttebataljonen var den förrådsställd med stabskompaniet och trosskompaniet i Rö (två militära förrådsbaracker inhägnade med staket) samt tre skyttekompanier i Björnö (två i en lada och ett i fd hönshuset - inget staket). Vid mob spreds materielen till ytterligare tre platser.